- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1279-1280

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamn - Hamna - Hamnafgift - Hamnbassäng - Hamnbetjäning - Hamnbetjänte - Hamnbyggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några hamnar i Förenta staterna ha en mycket
omfattande inhemsk sjötrafik, ej minst vissa
städer vid de stora sjöarna, såsom Chicago och
Duluth, hvilkas årliga hamntrafik uppgår till
öfver 15 mill. ton.

Till jämförelse meddelas här sammanlagda tontalet
af ankomna och afgångna fartyg 1905 i Sveriges
förnämsta hamnar (öfver 1 mill. ton): Stockholm
5,558 (1906 6,090), Malmö 4,255, Göteborg 3,626,
Hälsingborg 2,898, Luleå 1,425, Oxelösund 1,246,
Gäfle 1,235, Trelleborg 1,147. För Sveriges
samtliga hamnar och lastageplatser var tontalet
s. å. 46,277,105. Köpenhamns belöpte sig 1906
till 7,371 mill.

Litt.: "Handbuch der ingenieurwissenschaften",
"Der wasserbau", M. Möller, "Grundriss
des wasserbaues" (1906, med utförlig
litteraturhänvisning). Förträffliga
specialarbeten äro bl. a.: P. Rehder, "Die
bauliche und wirtschaftliche ausgestaltung
und nutzbarmachung der lübeckischen
hauptschiffartsstrassen" (1906), och
K. Wiedenfeld, "Die nordwesteuropäischen
welthäfen" (1901). - V. T. Larsson,
"Hamnlexikon" (1881), en uppslagsbok öfver
världens hamnar, A. Hazelius och V. Larsson,
"Svensk hamnlots" (med kartor, 1888),
Cl. Lindsström, "Maritima operationsbaser"
(1905) samt C. F. Halén och G. F. Lange,
"De svenska kusthamnarna" (med kartor, 1906).
H. W-l. Sal. V-g.

Hamna (fsv. hamna, hampna, hafna), rättshist. I
hela Norden finner man i äldre tider en indelning
af landet i distrikt med afseende på skyldigheten
att utgöra åtskilliga prestationer för sjökrig
l. leding. Ett distrikt, som hade skyldighet att
utrusta ett ledingsskepp, kallades i Danmark
skipæn, i Norge skipreiða. Detta distrikt
hade sin motsvarighet i Sverige uti skiplagh
(i Hälsingelagen skip), ty säkerligen hade
också skeppslaget samma skyldighet. På somliga
ställen sammanföll skeppslaget med häradet,
på andra åter synas häraden varit delade i
skeppslag. Skeppslaget åter (och till följd
däraf äfven häradet) synes, med afseende
på den ofvan nämnda skyldigheten, ha varit
fördeladt i mindre områden. Det synes - ehuru
saken visserligen icke är klar - sannolikt,
att det är samma mindre område af sådant slag,
som i svenska lagar förekommer under de olika
benämningarna hamna och har (eg. årtull) eller
ar (eg. åra). I Östgötalagen omtalas både hamna
och har, i Upplandslagen både hamna och ar, i
Västmanna- och Södermannalagarna blott hamna och
i Hälsingelagen blott har. En sådan skeppslagets
indelning - hvilken förekommer äfven i Danmark -
omtalas således uttryckligen i lagarna för alla
de svenska landskap, hvilka ofvanför gränsen
till Småland äro belägna invid östersjökusten
äfvensom för dem, som omgifva Mälaren. Det
är emellertid möjligt, att hamneindelningen
förekommit äfven i öfriga landskap. Liksom
i Danmark (ty äfven där nyttjades hafnæ som
beteckning för en sådan underafdelning) synes
hvarje hamna haft skyldighet att uppsätta en
man. Dessutom ålåg det hamnan att efter ett visst
mått bidraga till utrustning och proviant ät
manskapet (att utgöra skipvist). Så bestämmes det
t. ex. i Södermannalagens add. 2, att "skiolder
ok suærð", spyut ok iarnhatter" skulle vara
"hamnu vapn" och att vissa pund fläsk och smör
skulle utgå af hvarje hamna. Hamnan var äfven
uppbördsdistrikt och synes i denna egenskap
haft bestånd, äfven sedan inga skatter utgingo
efter hamneindelning. Denna indelning synes
för öfrigt ha haft betydelse äfven för
utgörandet af andra prestationer än dem,
som afsågo sjökrigstjänst. Så föreskrifves
det i Södermannalagens add. 12, att
"spitalin skal hafua en span korn aff hvarre
hafno". Åtskilligt, som rör hamneindelning,
är ännu dunkelt. Mer eller mindre olika
åsikter ha framställts af Schlyter, "Ordbok
till saml. af Sveriges gamla lagar" (1877),
Styffe, i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.,
XXIV: 287, H. Hildebrand, "Sveriges medeltid",
I: 255, E. Hildebrand, "Sv. statsförfattningens
historiska utveckling", 43 o. 147. - Jfr äfven
Bergfalk, "Om svenska jordens beskattning etc.",
56, och Rabenius, "Om båtsmanshållet", 4 ff.
I.L.

Hamnafgift, förv., inkomster, som af ålder
efter fastställd hamntaxa tillfalla städer,
köpingar och landthamnar af fartyg och varor,
för hvilka hamn och brygga anlitas. För
dessa inkomster ha allmännast förekommit
benämningarna hamn-, last-, kaj-, påle-
och vågpenningar; mångenstädes äfven bom-,
grund- och grundrensningspenningar. Kalmar stad
uppbar länge "ankarpenningar" af alla fartyg,
som passerade
Kalmar sund; Gäfle åtnjöt "prickpenningar"
o. s. v. 1874 blef en reglering genomförd
på grunder, hvilka genom k. br. 4 febr. 1870
utstakats. De många olika afgifterna blefvo
sammanslagna till en enda hamnafgift för fartyg
och varor, som i hamn lastas eller lossas,
hvilken afgift utgör ersättning för begagnande
af hamnen och därtill hörande kajer, bryggor och
förtöjningsanstalter. I densamma inbegripes
dock ej godtgörelse för biträde vid fartygs
byggnad, iståndsättande, förtöjning, bogsering,
förseende med ballast eller mätning, vägning
m. m. af varor. För vissa fartyg - örlogsfartyg,
bärgningsfartyg m. fl. - rnedgifves befrielse,
för andra - fartyg kommande från inrikes hamn
eller som med korta uppehåll besöka hamnen -
nedsättning af hamnafgifterna. Se k. förordn,
ang. taxor å hamnafgifter 31 dec. 1907. Jfr
Grundpenningar, Hamnfogde, Hamnfogdeinspektör
och Hamntaxa. Kbg. H. W-l.

Hamnbassäng, sjöv., det för fartygs förankring
och förtöjning användbara vattenområdet
i en hamn. Hamnbassänger äro flerstädes
konstgjorda. Man skiljer vanligen mellan den
mera rymliga och fria hamnbassängen och öfriga
vattenområden i en hamn, såsom lastdockor,
reparationsdockor, särskilda förtöjningsplatser
mellan pirarmar o. d. H. W-l.

Hamnbetjäning l. Hamnservis, gemensam
benämning på den personal - tjänstemän,
lotsar och betjänte -, som öfvervakar
ordningen i en hamn, biträder vid ankommande
fartygs lotsning, förtöjning, förflyttning
m. m. samt uppbär och redovisar hamnen (staden)
tillkommande hamnafgifter. Jfr Hamnkapten.
H. W-l.

Hamnbetjänte, biträden till hamnkaptenen
och hamnfogdarna (hamnfogdeinspektören). I
Stockholm finnas f. n. (1909) 21 hamnbetjänte
på stat. H. W-l.

Hamnbyggnadskonst, den gren af ingenjörkonsten,
som sysselsätter sig med hamnanläggningar
och utbyggande af hamnarmar, vågbrytare,
kajer m. m. samt de för skeppsfarten och
handelsrörelsen nödiga lossnings- och
lastningsapparater, varuskjul, magasin,
järnvägsspår o. s. v. Se Hamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free