Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1285-1286 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hampden, John - Hampden, Richard - Hampden, John - Hampden - Hampdån - Hampel, József - Hampflox - Hampfrö - Hampfröextrakt - Hampfrökakor - Hampfrömjöl - Hampolja - Hamppapper - Hampshire, Hants l. Southampton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om deras laglighet under domstols
pröfning. Utslaget, som afkunnades 12 juni 1638,
gaf kronan rätt mot H., men fem domare af tolf
uttalade sig mot kronans anspråk, och rättegången
mot H. eggade i hög grad folket till ihärdigt
motstånd mot konungamaktens missbruk, på samma
gång hans modiga uppträdande gjorde honom till
Englands populäraste man.

I "korta parlamentet"
(apr.- maj 1640) ledde han oppositionen och blef
6 maj, omedelbart efter parlamentsupplösningen,
arresterad, men frigafs snart. Äfven i det i
nov. s. å. sammanträdande "långa parlamentet"
var H. synnerligen verksam och inflytelserik,
framför allt i kommittéerna, men underordnade
sig villigt Pyms ledning. Han var ej någon
vältalare, men utmärkte sig däremot som fyndig
och taktiskt skicklig debattör. Den mot H. 1638
fällda domen förklarades af båda husen olaglig,
och han deltog med ifver i räfsten med de domare,
som i liknande fall satt konungens vilja öfver
landets lag. Af det utskott, som förberedde
anklagelseakten mot Strafford, var han medlem,
och han tog en verksam del i uppsättandet af den
stora framställningen om rikets tillstånd (the
grand remonstrance), hvilken af parlamentet
afgafs i nov. 1641. H. var äfven en af de fem
underhusmedlemmar, som konungen förgäfves
sökte häkta i underhusets sessionsrum (4
jan. 1642). Efter den slutliga brytningen
med konungen insattes H. (juli s. å.) i
det säkerhetsutskott, som skulle sörja för
parlamentets och rikets försvar. Han uppsatte vid
inbördeskrigets utbrott själf ett fotregemente
och deltog i de militära operationerna kring
Oxford. I en skärmytsling med en kunglig
trupp under prins Rupert vid Chalgrove field
(18 juni 1643) blef H. dödligt sårad och
afled 24 s. m. i Thame. Litt.: Lord Nugent,
"Memorials of John H." (1831, 4:e uppl. 1856;
framkallade liflig polemik, däribland en essay
öfver H. af Macaulay), och S. R. Gardiner,
"History of England 1603-1642", del. VI-X, och
"History of the great civil war", del I.

2. Richard H., den föregåendes son,
politiker, f. 1631, d. 1695, blef
1656 medlem af underhuset och insattes
af Cromwell i dennes kortvariga öfverhus,
tillhörde äfven under Karl II flera gånger
underhuset och väckte där 1679 förslaget om
Jakobs uteslutande från tronföljden. H.
presiderade 28 jan. 1689 i underhuset, då tronen
förklarades ledig, och var under Vilhelm och
Maria skattkammarkansler mars 1690-febr. 1694.

3. John H. d. y., den föregåendes
son, politiker, f. omkr. 1656, d.
1696, anklagades 1683 för delaktighet i en
sammansvärjning ("Rye house plot") och dömdes
1684 till oerhördt höga böter samt 1685
till döden för sin delaktighet i Monmouths
upprorsförsök. Genom att muta ett
par domare lyckades han bli benådad, deltog
sedermera 1689 som radikal whig i "Convention
parliament" och
angrep med stor häftighet Jakob II:s forna
ministrar. Hans nederlag vid parlamentsvalen
1696 grep honom så djupt, att han begick
själfmord. 1-3. V. S-g.

Hampden [hä’mpden], viscount. Se Brand, sir
H. B. W.

Hampdån, bot. Se Galeopsis.

Hampel, Jozsef, ungersk arkeolog, f. 1849,
professor vid Budapests universitet och chef
för nationalmuseet där, har gjort sig känd som
Ungerns främste prehistoriker och publicerat
ett stort antal arbeten, särskildt beträffande
Ungerns bronsålder och yngre järnålder samt
äldre medeltid, bl. a. Antiquités préhistoriques
de la Hongrie (1876-77), Der goldfund von
Nagy-Szent-Miklós, sog. "Schatz des Attela"
(1885), A bronz kor emlékei magyar honbon
(1886-96), Alterthümer der bronzezeit in Ungarn
(1887), Alterthümer des frühen mittelalters in
Ungarn (3 bd, 1905) och Ujabb tanul mányok
a hon foglalási kor emlékeiröl (1907).
T. J. A.

Hampflox, bot., namn på Eupatorium cannabinum.

Hampfrö. Se Hampa.

Hampfröextrakt. Se Hampa.

Hampfrökakor och Hampfrömjöl är ett fodermedel,
som erhålles som biprodukt vid beredning af
olja ur hampfrö. Då detta fodermedel ej är
förorenadt af blad, sand och jord eller till
följd af för hög rostningstemperatur vidbrändt,
kan det, gifvet i lämpliga kvantiteter, användas
till alla våra husdjur. Per dag och djur bör
man ej gifva mer än 1,5 kg. till arbetshästar,
2,5 kg. till gödboskap, 0,5 kg. till gödfår och
0,5 kg. till mjölkkor. Hampfrökakan möglar lätt
och verkar hetsande, hvarför den bör användas med
försiktighet, i synnerhet då det gäller utfodring
af dräktiga djur. H. F.

Hampfrömjöl. Se Hampfrökakor.

Hampolja, kem. tekn., en fet olja, som
framställes ur hampfrön genom deras utpressning
eller extraktion med lämpliga lösningsmedel
(eter, kolsvafla). Nyss beredd, är den gulgrön,
men antager med tiden mera rent gul färg. Lukten
är ganska stark och smaken fadd. Hampolja är
löslig i alkohol, har en eg. v. = 0,925 vid 15°
C., blir vid -15° C. tjockflytande och stelnar
vid -27.5° C. Den kan begagnas till födoämne, men
har sin hufvudsakliga användning vid målning,
emedan den torkar lätt och fort. Som råmaterial
vid fabrikation af grönsåpa användes den förr
mycket. Hampolja förfalskas ofta med linolja,
och den senare har i stor utsträckning ersatt
den förra inom såpfabrikationen. I indisk hampa
förekommer äfven i ringa mängd en flyktig olja,
som kan erhållas genom destillation af växtens
delar med vatten. Denna olja är färglös, kokar
vid omkr. +240° C. och har kraftig narkotisk
verkan. Den utgör en viktig beståndsdel af
det bekanta rusmedlet haschisch (se
d. o.). S. J-n.*

Hamppapper, gängse namn på papper af sämre sort.

Hampshire [hä’mpjie], Hants l. Southampton,
grefskap i södra England, mellan grefsk. Dorset,
Wilts, Berks, Surrey och Sussex samt Engelska
kanalen. 3,831 kvkm. 377,118 inv. (1901). Före
1888 hörde ön Wight samt städerna Southampton
och Portsmouth till grefskapet. Kusten är
till större delen låg, inskuren af Chichester,
Langston och Portsmouth harbour samt Southampton
water. Grefskapets inre företer en vacker
omväxling af kullar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>