Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamsun, Knut - Hamtab - Hamtönga - Hamulina - Hamulus - Hamun - Hamy, Jules Théodore Ernest - Hamy, Maurice - Hamza ibn Ali ibn Ahmed - Han - Hanaskog - Hanau - Hanax - Hanbaliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tidigare (1897) utkommen cykel
Siesta. 1904 kom diktsamlingen Det vilde kor,
där man finner det varma hyllningskvädet till
Bj. Björnson. Som ett humoristiskt intermezzo
verka H:s 1903 utgifna reseminnen från
Kaukasus, I eventyrland, där han bekänner
sig som lärjunge till Dostojevskij. Som en
studie med kolorit af resan sluter sig härtill
skådespelet Dronning Tamara. Däremot är det
"Sult-" och "Pan"-dikter med H :s nyckfulla
fantasi, hans paradoxer, motsägelser och ljusa,
muntra skälmskhet, som träda oss till mötes i
hans senaste arbeten Sværmere (1904; "Svärmare",
s. å.), Under höststjærnen (1906) och Benoni
(1908). H :s samlade romaner och berättelser
utges f. n. i 12 bd. Litt.: H. Christensen,
"Unge nordmænd" (1893) och "Vort litterære liv"
(1902) samt C. Nærup i "Ord och bild" (1905).
O. A. Ö.
Hamtab. Se Aintab.
Hamtönga, en grupp agaudialekter i Abessinien.
Hamulina d’Orb., paleont., en under
neokomtiden lefvande ammonitisk
biform, upprullad såsom Hamites, men
med skalröret omböjdt endast en gång.
A. Hng.
Hamulus, anat., bildar ett något böjdt utskott
från ett af småbenen i handlofven.
Hamun, stort träsk med mörkt, illasmakande sött
vatten i sydvästra Afganistan, vid gränsen till
Persien. Genom sina utdunstningar gör H. den
omgifvande trakten osund. Endast två gölar
i dess norra del ha ständigt vatten. Floderna
Hilmend, Kasch-rud, Fara-rud och Harud utgjuta
sitt vatten i dessa. Namnet H. är ett persiskt
namn på träsket, hvilket allmänt upptagits af de
europeiske geograferna. De gamle kallade det Aria
Palus, araberna Sareh (Zareh), hvilket senare
namn, under formen Sirre (Gud-i-S.) numera
betecknar ett sydligare träskområde på
gränsen mellan Persien och Belutsjistan.
(J. F. N.)
Hamy [ami]. 1. Jules Théodore Ernest H., fransk
antropolog, f. 1842 i Boulogne-sur-mer, d. 1908,
professor i antropologi vid Museum d’histoire
naturelle i Paris och direktör sedan 1880 vid
Musée d’ethnographie i Palais de Trocadéro,
sysselsatte sig särskildt med Syd-Amerikas
indianer och mänskliga benrester i västeuropeiska
stenåldersfynd. Mest bekant är hans i förening
med de Quatrefages utgifna arbete Crania ethnica
(1882). H. var medlem af Institutet (1890)
och svenska Vet. akad. (1907).
2. Maurice H., fransk astronom, f. 1861
i Boulogne-sur-mer, blef 1887 astronom vid
observatoriet i Paris och är därjämte lärare vid
École polytechnique. Utom en mängd arbeten inom
den praktiska astronomien har han publicerat
betydelsefulla arbeten i synnerhet inom den
celesta mekaniken, såsom Étude sur la figure des
corps célestes (1889) och Sur le développement
approché de la fonction perturbatrice dans
le cas des inégalités d’ordre élevé (1894).
1. T. J. A. 2. B-d.
Hamza ibn Ali ibn Ahmed. Se Druser.
Han. Se Han-kiang och Japan.
Hanaskog, gods i Kviinge socken, Kristianstads
län, nära Helge-ån. 10,377 mtl jämte underlydande
samt tegel- och kalkbruk. Taxeringsvärde
352,700 kr. (1907). H. nämnes första gången
i ett dokument från 1308, då riddaren Åke
Ingvarsson egde 6 hemman däri. På 1500- och
1600-talen tillhörde
H. medlemmar af släkten Walkendorff. Vid
tiden för Skånes förening med Sverige bildade
jungfru Anna Citzwitz herrgården af två halfva
bondgårdar. Längre fram var svenska riksrådet
Ebbe Ulfeld egare af H. Vid hans död (1682)
tog statsverket H. som betalning för hans
skuld och sålde det 1700 till häradshöfding
P. Rosentvist. 1827 såldes H. till kammarherren
grefve K. A. Wachtmeister, innehafvare af
fideikommisset Vanås, hvilken 1852-54 lät
uppföra det nuv. tvåvånings-stenhuset och
omskapade gårdens utseende till ett verkligt
herresäte. Sedan 1891 eges H. af hans dotterson,
landshöfdingen i Kristianstads län frih. Louis
De Geer. B. S.*
Hanau. 1. Fordom grefskap i Tyskland, som sedan
12:e årh. innehades af herrarna af H. och 1429
erkändes som riksgrefskap. 1451 delades det på
två linjer, H.-Münzenberg och H.-Lichtenberg
(den senare 1696 upphöjd i riksfurstligt
stånd), hvilka utgingo 1642 och 1736. 1785
förenades hela grefskapet med Hessen-Kassel och
upphöjdes 1803 till furstendöme, hvarefter de
Münzenbergska länderna tillföllo Hessen-Kassel,
de Lichtenbergska Hessen-Darmstadt. 1866
kom det med Hessen-Kassel till Preussen och
bildar nu en del af reg.omr. Kassel. - 2. Stad
(stadskrets) i preussiska reg.-omr. Kassel
(prov. Hessen-Nassau), fordom hufvudstad i
ofvannämnda grefskap, nära Kinzigs inflöde
i Main. 31,637 inv. (1905). H. består af två
stadsdelar: gamla staden och nya staden. Den
förra är oregelbundet byggd, med smala gator;
den senare, anlagd i slutet af 1500-talet
af fördrifna nederländare och valloner,
är byggd i form af en femhörning, med breda,
raka gator och vackra öppna platser. Bland
de få märkliga byggnaderna må nämnas det forna
residensslottet. Industrien omfattar tillverkning
af bijouterier, silfver- och platina-varor,
läder, tobak, maskiner, papper m. m. I
närheten ligger en stor krutfabrik. Handeln
är liflig i trävaror (från Spessart), vin och
spannmål. Flera järnvägslinjer korsa hvarandra
i staden. I H. finnes ett gymnasium och en
högre realskola. Nationalmonument (1896)
öfver bröderna Grimm, som voro födda i H. -
Staden leder sitt ursprung från en romersk
koloni, fick stadsrättigheter 1393, men blef af
någon betydenhet, först sedan de ofvannämnde
nederländarna och vallonerna slagit sig ned
där. I trettioåriga kriget intogs staden af
svenskarna 1631 och belägrades 1636 af de
kejserlige, försvarades tappert af guvernören
James Ramsay och undsattes af en svensk kår
under landtgrefven Vilhelm V af Kassel. 1638
togs det af de kejserlige under grefve Vilhelm
af Nassau med storm, hvarvid Ramsay svårt
sårades (se Wille, "Hanau im Dreissigjährigen
krieg", 1886). Vid H. utkämpade Napoleon I
sin sista drabbning i Tyskland. 30 okt. 1813
anföll Napoleon med omkr. 36,000 man bajerske
generalen Wrede, som med 30,000 bajrare och
österrikare sökte spärra hans återtågslinje,
och kastade honom tillbaka. Följande dag sökte
Wrede fåfängt afskära fransmännens arriärgarde.
(J. F. N.)
Hanax, bot. Se Hanblomma.
Hanbaliter, en af de fyra ortodoxa skolorna
inom den sunnitiska muhammedanismen, stiftad
af Ahmed ibn Hanbal (d. 855). Denna riktning
är den mest fanatiska inom islam och räknade
förr många anhängare i Mesopotamien, Syrien och
Palestina. Sedan osmanernas uppträdande inom
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
