Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsattaché - Handelsbalans - Handelsbalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reservationsanslag af 36,000 kr. för ändamålet af riksdagen
beviljades. De svenske handelsattachéerna,
f. n. tre till antalet, förordnas för
en tid af 3 eller 5 år af konungen efter
förslag af utrikesministern, som bestämmer
öfver tjänstgöringsskyldigheten. De nu
förordnade äro f. n. anställda i Öst-Asien
(vid generalkonsulatet i Shanghai och vid
beskickningen i Tokio), i Argentina (vid
beskickningen i Buenos Aires) och i Turkiet
(vid beskickningen i Konstantinopel). Af
dessa uppbära de båda förstnämnde hvardera
13,000 kr. och den sistnämnde 10,000 kr. i
årligt arfvode. Dessutom tillkommer ersättning
för resor i enlighet med bestämmelserna i
k. förordn, ang. löne- och andra tjänsteförmåner
åt diplomatiska och konsulära tjänstemän m. m.
Hgn.
Handelsbalans, nationalek., uti inskränkt
bemärkelse en tablå öfver förhållandet mellan
ett lands förfallna kredit och debet på grund
af dess utländska handel. Kreditsidan har att
upptaga: 1) varuexportens penningvärde (ofta,
ehuru mindre riktigt, tages vid handelsbalansens
uppgörande hänsyn blott till denna post och
motsvarande debetpost); 2) den vinst, som
i landet bosatta personer göra i utlandet på
export; 3) den förtjänst, som dylika personer
göra på fraktfart antingen vid export, import
eller mellanhandel eller genom fraktfart
mellan ett och samma främmande lands hamnar;
4) de summor, som erhållas genom försäljning
af inländska fartyg till utlandet; 5) de
premier, som i utlandet bosatta personer betala
till inhemska sjöförsäkringsanstalter; 6) de
skadeersättningar, som i landet bosatta personer
erhålla af utländska sjöförsäkringsanstalter. På
debetsidan upptagas motsvarande poster, som i
utlandet bosatta personer ha att erhålla af
i landet bosatta. Således: 1) varuimportens
penningvärde etc. Dock ingår i 3 :e posten blott
utlänningars vinst på fraktfart mellan inländska
hamnar; ty deras vinst på fraktning af import är
upptagen i varuimportens värde (de importerade
varorna upptagas nämligen till det värde de ha
uti importhamnen), och deras vinst af export
kommer ej i fråga, emedan exportens upptagna
värde är dess värde i utskeppningshamnen. I fall
kreditsidans totalsumma öfverstiger debetsidans,
kallas handelsbalansen gynnsam, i motsatt fall
ogynnsam. Af det anförda följer, att man ej får,
såsom ofta sker, bedöma ett lands handelsbalans
genom att med hvarandra jämföra blott och
bart exportens och importens värden; ett land
kan nämligen ha gynnsam handelsbalans, fastän
importen öfverstiger exporten. - I vidsträcktare
bemärkelse är handelsbalans en tablå öfver ett
lands förfallna kredit och debet med utlandet,
af hvilka orsaker dessa än må ha uppkommit. För
att beteckna denna balans använder man dock ofta
(och såsom äfven här i det följande skall ske)
termen betalningsbalans. I denna balans ingår,
jämte de poster, som handelsbalansen upptager,
följande. På kreditsidan: 7) de vinster, som
i landet bosatta personer göra som delegare i
företag i utlandet, de kapitalöfverflyttningar
från utlandet, som däraf uppkomma, och de
kapital, som af utlänningar öfverflyttas för att
i landet anläggas; 8) räntor och amorteringar på
lån, som landet eller i landet bosatta enskilda
gifvit åt utlandet eller där bosatta enskilda;
9) köpeskillingen för till utlandet försålda
värdepapper; 10) lån, som upptagas i och indragas
från utlandet, vare sig af staten eller enskilda;
11) penningsändningar från utlandet till
personer, som uppehålla sig i landet, samt de
penningsummor, som från utlandet kommande resande
och invandrare medföra; 12) arf, testamenten
o. d. från utlandet. På debetsidan upptagas
motsvarande poster, genom hvilka utlandet eller
i utlandet bosatta enskilda erhålla förfallna
fordringar på inlandet eller i inlandet
bosatta personer. Äfven med afseende å denna
betalningsbalans skiljer man mellan gynnsam och
ogynnsam sådan, alltefter som kreditsidans eller
debetsidans slutsumma är störst. - Är ett lands
betalningsbalans ogynnsam, har det ett skuldsaldo
till utlandet att utjämna. Denna utjämning kan
ske på flera olika sätt, såsom genom 1) export
af ädel metall; 2) ökad varuexport; 3) minskad
varuimport; 4) upptagande af lån i utlandet eller
diskontoförhöjningar, som förmå utlänningar att
placera sina kapital i landet; 5) försäljning
af värdepapper till utlandet m. m. Under olika
förhållanden är än det ena, än det andra af
dessa sätt fördelaktigast. Om landet t. ex. har
öfverflöd på ädel metall, kan det första sättet
vara fördelaktigt; under motsatt förutsättning
åter skadligt, då ett annat bör väljas. Är ett
lands betalningsbalans gynnsam, har det ett saldo
att fordra af utlandet, och detta kan utjämnas på
lika många motsvarande sätt som skuldsaldot. Om
dessa sätt gäller mutatis mutandis hvad nyss
anmärkts om sätten för skuldsaldots utjämning. -
Oriktigt är att bedöma ett lands ekonomiska
ställning endast efter dess handels- eller
betalningsbalans. Uppenbart felaktigt är det
förra, ty såsom af det ofvan anförda framgår,
kan landet samtidigt ha ogynnsam handelsbalans
och gynnsam betalningsbalans eller tvärtom. Att
åter bedöma ett lands ekonomiska ställning
endast efter dess betalningsbalans vore lika
orimligt som att bedöma en enskild persons
affärsställning blott efter hans förfallna
skulder och fordringar. Ty betalningsbalansen
upptager hvarken landets icke förfallna
skulder och fordringar eller dess öfriga
tillgångar. Ej heller får man af en förändring
af betalningsbalansen i viss riktning sluta
till en förändring af landets ekonomi i samma
riktning. Så leder en stegring af varuimporten
under för öfrigt oförändrade förhållanden till
en försämring af betalningsbalansen. Men denna
varuimportens stegring kan mycket väl leda till
förbättring af landets ställning, t. ex. om
den består af produktionsmedel, som komma att
betydligt höja landets produktion. Under andra
förutsättningar åter, t. ex. om importen består
blott af tämligen öfverflödiga lyxartiklar,
kan denna försämring af betalningsbalansen vara
ett symtom af försämring af landets ekonomi. -
Att utröna, huruvida ett lands handels- eller
betalningsbalans är gynnsam eller ogynnsam,
är en särdeles vansklig uppgift. Ty den
ekonomiska statistiken är hvarken tillräckligt
fullständig eller tillförlitlig. Det hjälpmedel
man, hvad betalningsbalansen beträffar, har
i noteringarna af utländska växlar är dels
mycket svårt att handhafva (ty hvarje dags
växelkurs angifver blott betalningsbalansens
ställning noteringsdagen, under det att det
vanligen är af intresse att känna ställningen
under en längre tid), dels får man därigenom
ej reda på orsakerna till balansens ställning.
D. D.*
Handelsbalken, jur., ofta förkortadt H. B.,
den femte af balkarna i Sveriges rikes lag,
väsentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
