Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsbalken - Handelsbank - Handelsblockad - Handelsbok - Handelsbokhållarnas pensionsförening - Handelsbolag - Handelsborgmästare - Handelsbref - Handelsbruk, Handelskutymer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innefattande de förmögenhetsrättsliga
bestämmelser, som icke särskildt angå fast
egendom, men därjämte - i anslutning till
bestämmelserna om köp - åtskilliga stadganden
om befogenhet att idka handel. Sistnämnda
stadganden äro emellertid numera upphäfda
genom nyare författningar, särskildt 1864 års
näringsfrihetsförordning. Jämväl andra delar
af H. B. ha förlorat sin giltighet genom nyare
lagstiftning: så har 1833 års legostadga ersatt
balkens 14 kap., 1895 års bolagslagstiftning
det 15, 1905 års lag om köp och byte af lös
egendom flera §§ af 1 kap., o. s. v. - I en
del af våra medeltida landskapslagar, äfvensom
i allmänna lands- och stadslagarna, benämnes
motsvarande balk köpmala balker. Jfr
Balk 2. E. S. (C.G.Bj.)
Handelsbank. Se Bank, sp. 854.
Handelsblockad, sjöv. Se Blockad.
Handelsbok, bok, hvari handlande gör anteckning
om sådant, som angår hans rörelse. Emedan en
sådan bokföring är af betydelse icke blott
för den, som idkar rörelsen, utan ock för
dem, som inlåta sig i affärer med honom, har
lagstiftaren dels stadgat, hvilka skola föra
handelsbok, dels närmare bestämt, huru den skall
föras (k. förordn. 4 maj 1855). Underkastade
skyldighet att föra handelsbok äro icke blott
köpmän, utan ock fabriks- och yrkesidkare,
dock icke de, som idka jord- och bergsbruk
eller handtverk i mindre skala, äfvensom alla
aktiebolag. De särskilda böcker, som skola
föras, äro tre: dagbok, som upptager allt,
som i rörelsen förekommit, brefbok, hvilken
innehåller alla bref, som ang. handelsärenden
afgått eller ankommit, samt inventariebok,
som skall utvisa, huru tillgångar och skulder
ställa sig i förhållande till hvarandra för
hvarje år. Underlåter köpman att på föreskrifvet
sätt föra dessa handelsböcker, drabbas han af
ansvar, om han försättes i konkurs. Särskild
betydelse har handelsboken genom den beviskraft,
som tillkommer densamma. Under det att en persons
skriftliga anteckningar icke i allmänhet ega
beviskraft till hans fördel, har däremot åt
handelsbok af lagstiftningen gifvits ett visst
"vitsord". Grunden till detta vitsord var
ursprungligen den, att handelsböcker fördes
under offentlig kontroll; men äfven när detta
upphörde, bibehölls vitsordet såsom ett medel
att bereda köpmannen trygghet att utfå betalning
för hvad han utborgade, och det infördes äfven
i svensk rätt genom 1734 års lag. Fullt bevis
gaf handelsboken visserligen icke, men likväl
så mycket, att köpmannen kunde fylla det genom
sin ed. Äfven detta befanns dock innefatta
ett alltför stort gynnande af köpmannen på
kundernas bekostnad, och genom en förordn, af
1848 inskränktes vitsordet därhän, att köpmannen
icke fick själf aflägga fyllnadsed, utan den,
som söktes, måste värja sig från krafvet genom
ed. Emellertid började man alltmer ifrågasätta
nyttan af den s. k. konsumtionskrediten och till
följd däraf också lämpligheten af ett lagbud,
som skulle tjäna att underlätta densamma,
och denna uppfattning gjorde sig gällande
i förordn. 12 sept. 1868, hvilken upphäfde
handelsboks allmänna vitsord. Då emellertid
kredithandel icke kan umbäras för den större
varuomsättningen, bibehölls bokens vitsord
för handelstvister mellan köpmän; men då
sådan bok där kan å ömse sidor åberopas, eger
domaren pröfva, hvilkendera skall anses förtjäna
större tilltro. I- Afz.
Handelsbokhållarnas pensionsförening stiftades
1869 af P. E. Lithander, Gabriel Rubenson,
J. A. Wallin m. fl. dåv. handelsbokhållare och
handelsresande. Inträde i föreningen kan beviljas
hvarje välfrejdad svensk undersåte, som egnar
sig åt handel eller industri. Styrelsen har
sitt säte i Stockholm. Medlemsantalet utgjorde
vid slutet af 1907 787, och föreningens fonder
uppgingo s. å. till 563,119 kr. 60 öre. Under
1907 utdelades 71 pensioner om tillsammans
21.600 kr., hvaraf 37 pensioner à 400 kr. till
medlemmar och 34 änkepensioner à 200 kr.
Å. W:son M.
Handelsbolag. Se Bolag.
Handelsborgmästare. I äldre tider funnos vanligen
i de större landsortsstäderna tre borgmästare,
nämligen en för justitien, en för handel och
köpenskap samt en för stadens räkenskaper och
byggnader. Efter hand blef detta antal sedermera
inskränkt, så att numera endast i Göteborg finnas
två borgmästare, nämligen en justitieborgmästare
och en handels- och politiborgmästare, gemenligen
och i korthet benämnd politiborgmästare. Hans
åliggande är att föra ordet i de afdelningar af
magistraten, som handhafva stadens administration
samt pröfningen af ekonomi- och politimål. (Jfr
Handels- och ekonomikollegium.)
A. D. H.*
Handelsbref. Se Handelskorrespondens.
Handelsbruk, Handelskutymer, Handelsusanser,
häfdvunna regler och bestämmelser,
som småningom utvecklats ur de faktiska
handelsförhållandena. När aftal af en viss art
under längre tid uppgjorts och utförts på ett
visst sätt, kommer man småningom därhän att
anse det själffallet, att ifrågavarande
aftalsbestämmelser alltid skola gälla i liknande
fall, såvida parterna ej uttryckligen göra annan
öfverenskommelse. Det är därför gifvetvis af stor
vikt för en köpman att ega noggrann kännedom
om gällande handelsbruk. Några handelsbruk ha
allmännare tillämpning, men de flesta angå
köp och försäljning inom vissa branscher,
hvarvid de olika branschernas kutymer kunna
visa väsentliga olikheter i fråga om samma
förhållanden. Vidare kunna handelsbruk gälla för
hela världsmarknaden eller för ett flertal länder
eller för ett enskildt land eller blott för en
viss bestämd plats (s. k. platskutymer). Äfven
enskilda firmor kunna ha sina speciella
affärskutymer. Handelsbruken kunna afse en mängd
olika förhållanden, hvarvid ofta vissa i sig
själfva tämligen obestämda ord och uttryck få en
fullt bestämd och preciserad betydelse, som dock
för olika fall kan vara mycket olika. Så förstås
t. ex. med sådana kvalitetsbeteckningar som
"medelfin", "ordinär", "sorterad" o. s. v. en
noga bestämd kvalitet af den ifrågavarande
varan. Men under det t. ex. beteckningen
"middling" i fråga om amerikansk bomull afser
den mellersta kvaliteten bland 7, afser samma
beteckning i fråga om ostindisk bomull den
lägsta kvaliteten likaledes bland 7. Beträffande
kvantiteten underförstås ofta vid angifvande
af priset den vikt, som afses, hvilken äfven för
samma vara kan vara mycket olika på olika håll;
så t. ex. noteras hos oss järn i kr. per 100 kg.,
i England i shilling per ton; kaffe i Hamburg i
pfennig per 1/2 kg., i London i shilling per cwt
o. s. v. Vidare kan kutymmässigt underförstås, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
