Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsbruk, Handelskutymer - Handelsdepartement - Handelsdeputation - Handelsdocka - Handelsdollar - Handelsdomstol - Handelsexpeditionen - Handelsfaktor - Handelsfartyg - Handelsfirma - Handelsflagga - Handelsflotta - Handelsflottans pensionsanstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en viss vikt är brutto eller netto och om en
tara är "nettotara" (d. v. s. den verkliga)
eller "uso tara" (d. v. s. en kutymenligt
fastställd sådan, t. ex. till vissa proc. af
bruttovikten). Den vanliga kvantitetsbeteckningen
"cirka" innebär rättighet för säljaren att
leverera vissa proc. (hos oss i regel 5)
mer eller mindre o. s. v. I fråga om sätt
och tid för leveransens fullgörande finnes en
mängd kutymmässiga beteckningar, t. ex. fob (se
d. o.), cif (se d. o.), fritt å kaj o. s. v.; med
tidsbestämmelserna "i början", "medio", "slutet"
af en månad menas månadens 1:a, 2:a och 3:e
tredjedel; bestämmelsen att leverera "vid första
öppet vatten" innebär, att säljaren bör afsända
varan, när årets ord. sjöfart börjar, hvarvid
praxis hos oss dock medger en frist af 3 veckor
o. s. v. Ändtligen finnas många kutymmässiga
bestämmelser i fråga om betalningssätt, kredit,
vissa afdrag i köpesumman o. s. v., hvarvid
t. ex. vid affärer i vissa branscher alltid kan
underförstås, att betalningen skall erläggas
kontant (i några fall måhända med en viss bestämd
rabatt), under det i andra alltid medges en
usansmässig kredit på t. ex. 3, 6 eller 9 månader
o. s. v. - Det är gifvet, att tvister lätt kunna
uppstå angående rätta innebörden af handelsbruk
och usansmässiga bestämmelser. Om sådana tvister
dragas inför rätta, måste domstolen i regel på
ett eller annat sätt inhämta sakkunnigas åsikt
(jfr Handelsdomstol). Till förekommande af
rättegång inträffar dock ofta, att parterna
öfverenskomma om att hänskjuta saken till en
kompromissnämnd, tillfällig eller fast. En
institution af senare slaget är den 1897 på
initiativ af Sveriges allmänna handelsförening
inrättade Stockholms skiljenämnd för handel,
industri och sjöfart, af hvilken en särskild
delegation utgöres af Stockholms skiljenämnd
för spannmålshandeln. Å. W:son M.
Handelsdepartement. Se Handelsminister.
Handelsdeputationen. Se Deputation, sp. 168
och 171.
Handelsdocka, sjöv. Se Docka 5.
Handelsdollar. Se Handelsmynt.
Handelsdomstol, Enligt lag af 20 juni
1905 ang. särskild sammansättning af vissa
rådstufvurätter vid behandling af handelsmål
(se d. o.) skola vid behandling af sådana
mål inför rådstufvurätt i Stockholm, Göteborg
eller Malmö i rätten sitta två af dess lagfarna
ledamöter, af hvilka den ene skall föra ordet,
samt två handelskunniga män. Stadsfullmäktige i
nämnda städer utse hvartannat år det af konungen
för hvarje rådstufvurätt särskildt fastställda
antalet personer, som under nästföljande två år
skola tjänstgöra som handelskunniga ledamöter,
samt ett lika antal suppleanter. Tjänstgöringen
fördelas emellan de sålunda utsedde enligt viss
uppgjord ordning. Närmare föreskrifter äro i
lagen gifna ang. grunderna för bestämmande af,
när domstol i handelsmål skall vara sammansatt
som handelsdomstol. Lagen tillämpas i afseende å
rådstufvurätt jämväl i annan än de förut angifna
städerna, såframt konungen på framställning af
stadsfullmäktige förordnar, att så skall ske.
E. K.
Handelsexpeditionen, en af de sex expeditioner,
i hvilka kansliet 1713-19, enl. 1713 års
kansliordning, var fördeladt. Till denna
expedition hörde frågor rörande handel,
handtverk, fabriker, bergverk och myntväsen samt
därjämte kyrko- och
skolärenden. 1773 inrättade Gustaf III vid sidan af
de dåv. tre statsexpeditionerna en särskild
"Handels- och finansexpedition" (se d. o.).
L. S.
Handelsfaktor. Se Faktor 2.
Handelsfartyg, sjöv., fartyg tillhörande
handelsflottan, är vanligen afsedt att frakta
passagerare eller gods, men stundom afsedt för
särskilda ändamål, såsom fiske, bärgningsföretag,
isbrytning och bogsering, utläggning och
reparation af elektriska undervattenskablar.
C. K. S.
Handelsfirma, det namn, hvarunder någon
bedrifver handelsrörelse. Se vidare Firma.
Handelsflagga l. Handelsflagg, sjöv. Se Flagga.
Handelsflotta (Handelsmarin), sjöv., den del af
ett lands alla fartyg, som är afsedd uteslutande
för handel eller persontrafik och som i regel
eges af enskilda personer eller af bolag.
Af å sp. 1325-26 stående tabell, sammandragen
efter "Statistisk aarbog for kongeriget
Norge 1907", framgår bl. a., att Norge har
den i förhållande till folkmängden största
handelsflottan; därnäst kommer Storbritannien,
vidare Danmark, Grekland och i femte rummet
Sverige. - Medräknas äfven smärre fartyg, såsom i
tabellen gjorts för Ryssland, stiger naturligtvis
antalet fartyg inom alla handelsflottor högst
betydligt. Sålunda räknade Norge 31 dec. 1906
7,611 fartyg om tills. 1,547,884 ton med en
besättning af 52,726 man. Af dessa fartyg
voro 1,798 ångare (däraf 305 motorbåtar) om
tills. 754,466 ton. Sverige egde i slutet af 1906
2,942 fartyg (öfver 20 ton) om tills. 742,361
reg. ton (efter den s. k. tyska regeln) samt
25,614 å sjömanshus inskrifna sjömän. Af fartygen
voro 1,090 ångare om tills. 488,362 ton. Af
fartyg under 20 ton egde Sverige s. å. 448 mätta
segelfartyg om tills. 5,858 ton och 414 mätta
ångfartyg om tills. 4,357 ton. Sammanlagda
antalet mätta svenska fartyg 1906 var alltså
3,804 och sammanlagda tontalet 752,576. -
Göteborg egde (1906) de flesta fartygen öfver
20 ton (297 om tills. 171,771 ton), därnäst
kommo Stockholm (med resp. 237 och 114,509),
Hälsingborg (104 och 79,375), Malmö (44 och
27,207) och Gäfle (32 och 20,440).
Svenska handelsflottans utveckling under de
senaste 30 åren ses af följande tabell:
Segelfartyg öfver 20 ton
Ångfartyg öfver 20 ton
Summa
antal ton
antal ton
antal ton
1875 1885 1895 1905
3,573 3,090 2,030 1,915
424,042 406,910 301,727 263,425
664 878 733 1,066
83,007 110,151 181,276 459.664
4,237 3,968 2,763 2,981
507,049 517,061 1483,003 723,089
Se ock Rederi samt uppsatserna
öfver olika länder.
H. W-l.
Handelsflottans penslonsanstalt. 1837 uppdrog
K. M:t åt Kommerskollegium att af gifva yttrande
öfver ifrågasatt förslag till ändring af 1748 års
coopwardie-reglementes stadgande om den s. k.
föringen, hvarmed förstods de vid ankomst
till svensk hamn efter slutad resa från utrikes
ort befälhafvare och besättningar å svenska,
på kravell byggda (trä-) fartyg tillfallande
medel af för
1 Beroende af olika mätnings system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
