- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1353-1354

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsrätt - Handelsskolor l. Handelsinstitut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällande rätt; handelsrätten utbildades
under medeltiden såsom en köpmansståndets
rätt. Småningom har den erhållit en mer objektiv
karaktär, med uppgift att gifva regler för den
större varuomsättningen och för de förhållanden,
som af denna betingas. Den är icke längre en
rätt för köpmän, ehuru det visserligen för en
uppgörelses handelsrättsliga karaktär kan vara
väsentligt, att den afslutas med en köpman. På
detta område äro den största möjliga enkelhet
och bestämdhet nödvändiga till befordrande
af lätthet och säkerhet i omsättningen,
och särskilda lagbestämmelser äro därför här
påkallade, äfven om endast vissa jämkningar i
den allmänna rättens regler skulle tarfvas. Till
handelsrätten höra således reglerna om vissa slag
af köp och leveransaftal, transport-, förlags-,
försäkrings- och kommissionsaftal, om bolag och
firma m. m. äfvensom växelrätten och sjörätten. I
åtskilliga länder ha hithörande stadganden
sammanförts i en särskild handelslagbok, såsom
Frankrikes Code de commerce och Tysklands
Allgemeines deutsches handelsgesetzbuch,
numera ersatt af Handelsgesetzbuch des
deutschen reichs
(1897, som trädde i kraft
1 jan. 1900). I Sverige finnes icke en
sådan allmän handelslagstiftning. Växelrätt,
checkrätt och sjörätt, bolagsrätt samt vissa
andra till handelslagstiftningen hörande
ämnen, såsom varumärken, handelsregister,
firma och prokura äro ordnade genom särskilda
lagar, alla, med undantag af bolagsrätten,
utarbetade af skandinaviska kommittéer och i
det hela öfverensstämmande för de tre nordiska
länderna. I den på samma sätt tillkomna lagen
om köp och byte af lös egendom 20 juni 1905 äro
särskilda bestämmelser meddelade om handelsköp.
I. Afz.

Handelsskolor l. Handelsinstitut, fackskolor,
som meddela för handelsyrkets utöfvande nödiga
förkunskaper. De första handelsskolorna synas ha
uppstått mot slutet af medeltiden i Italien. De
voro privatanstalter, som sannolikt kommo till
stånd i samband med införandet af den nya och
fullkomnade form för bokföring, som är bekant
under namn af den dubbla italienska. I Venezia
funnos åtminstone vid slutet af 1400-talet
bokhålleri- och räkneskolor, och liknande
skolor uppstodo snart äfven i Tyskland och
annorstädes. Undervisningen i dessa torde i
allmänhet ha varit inskränkt till skrifning,
räkning och bokföring, och det var därför
naturligt, att under merkantilismens tid,
med dess lifliga intresse särskildt för
exporthandeln, tanken på inrättandet af
handelsskolor med ett mer omfattande program
skulle uppstå. Den första skolan af denna
art inrättades dock först 1759 af ministern
Pombal i Portugal. 1770 öppnade Maria Teresia
en k. k. Real-handlungsakademie i Wien, hvilken
dock rätt snart åter nedlades. Båda dessa skolor
voro alltså statsanstalter. Af större betydelse
blef det enskilda initiativet. 1768 stiftades
i Hamburg af en gymnasieprofessor Büsch en
Handlungs-akademie, som åtnjöt stort anseende,
men upphörde med Büschs död 1800. Efter dess
mönster hade emellertid ett flertal likartade
handelsskolor upprättats såväl inom som utom
Tyskland, bl. a. också en i Sverige. Denna
första, i någon mån omfattande svenska
handelsskola, i Örgryte i Halland 1785-90,
inrättades af ett tyskt ’kommerseråd Wurmb,
som stått i nära beröring med Busch. Dessa nya
handelsskolor lämnade en
betydligt mer omfattande undervisning än de gamla
skrif-, räkne- och bokhålleriskolorna (hvilken
typ emellertid alltjämt fortlefde), dels genom
fördjupande af studierna i de handelstekniska
ämnena, dels genom att på programmet uppföra
äfven andra för köpmannen viktiga ämnen
(t. ex. i Büschs akademi handelshistoria,
geografi, lefvande språk m. m.). Intresset
för handelsundervisningen slappades väl något
under 1800-talets första oroliga år, men
tog förnyad fart, sedan lugnare förhållanden
inträdt. 1820-60 grundlades, ofta på initiativ
och under medverkan af köpmännen själfva, en
mängd handelsskolor i olika länder, bl. a. 1826
det ännu bestående Göteborgs handelsinstitut
(se nedan). Den 1831 öppnade Öffentliche
handelslehranstalt
i Leipzig fick stort
inflytande som mönsteranstalt, hvilket också kan
sägas om det 1853 öppnade Institut supérieur de
commerce
i Antwerpen. Efter 1860 blir antalet af
nyinrättade handelsskolor ännu större, allt under
det de redan bestående reformeras och förbättras,
en naturlig följd af den snabba utvecklingen
på det kommersiella området under denna tid,
en utveckling, som ställer allt högre kraf
på köpmännens utbildning. Sverige fick 1865
sin andra, mer fullständiga handelsskola,
Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,
och i Norge öppnades 1875 Kristiania
handelsgymnasium
. Under 1890-talet började, på
samma gång som handelsskoleväsendet fortfarande
utvecklades, ett nytt uppslag i fråga om
kommersiell undervisning att allt kraftigare
göra sig gällande: frågan om inrättandet af
kommersiella undervisningsanstalter af en
mer vetenskaplig art, handelshögskolor (se
d. o.). - De f. n. i olika länder bestående
många handelsskolorna förete en mycket växlande
mångfald såväl med afseende på det sätt, hvarpå
de uppstått och underhållas, som med afseende
på organisation m. m. En stor del af de mer
betydande skolorna är grundad af olika slag af
köpmannakorporationer med eller utan understöd
från respektive kommuner eller stater, andra äro
fullständiga kommunal- eller statsinstitutioner,
en del är fristående anstalter, en del åter
blott afdelningar af andra skolor, t. ex. på
vissa håll i Tyskland af gymnasier, real-
och industriskolor. Vidare finns öfverallt ett
mycket stort antal fullt privata handelsskolor,
i regel rena affärsföretag, ofta mycket
löst organiserade och till stor del direkta
fortsättningar af de gamla skrif-, räkne- och
bokhålleriskolorna, hvilken typ kan sägas ha
sina främsta och mest moderna representanter
i Förenta staternas talrika, ofta mycket stora
s. k. Business colleges. Med afseende på fordrade
förkunskaper och undervisningens omfattning och
mål kan man i fråga om de mera fast organiserade
handelsskolorna, hvilka i det hela sammanfalla
med dem, som ega någon karaktär af offentlighet,
skilja mellan högre och lägre, allteftersom de
bygga på någon grad af högre skolunderbyggnad
eller utgå från folkskolans bildningsgrad. De
senare äro oftast aftonskolor och afsedda för
unga personer, som redan inträdt i praktiken,
en typ, som särskildt utvecklats i Tyskland och
Österrike (kaufmännische fortbildungsschulen,
lehrligsschulen
). De högre handelsskolorna (som
f. ö. naturligtvis ej alla äro lika "höga")
omfatta stundom (så i regel i Tyskland, i
Österrike, där dessa högre skolor vanligen kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free