Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsskolor l. Handelsinstitut - Handelssocietet - Handelstidningen - Handelstraktat - Handelsträdgård - Handelsusans - Handelsväxter - Handfil - Handflikig - Handfältslanga - Handfästning - Handgemäng - Handgranat l. Handkula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’handelsakademier, och äfven hos oss) dels
en 2-eller flerårig kurs för flertalet elever,
dels en i regel 1-årig, mer koncentrerad fackkurs
för elever med högre förkunskaper.
I Sverige finnas f. n. (enligt ofvan använda
terminologi) fyra högre handelsskolor, Göteborgs
handelsinstitut (1826) och Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut (1865) i Stockholm,
samt Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs
högre handelsinstitut, båda från 1904. Alla
dessa skolor ha tillkommit på initiativ från
köpmannahåll. Schartaus institut åtnjuter årligt
understöd af Stockholms grosshandelssocietet, de
tre öfriga af respektive kommuner. Organisationen
är i det hela likartad. Vid samtliga instituten
finns dels en 2-årig kurs för elever med minst
det kunskapsmått, som motsvarar betyg från
5:e kl. vid allmänna läroverk, dels en 1-årig
fackkurs för elever med studentkunskaper; vid
Hälsingborgs institut mottagas i den senare äfven
elever, som genomgått gymnasiets 2:a realring,
vid Schartaus finns en särskild 1-årig kurs
för sådana elever. Staten har på flera sätt
gifvit sitt erkännande åt dessa skolor och deras
betydelse för det allmänna, dels genom årliga
understöd (hittills blott åt de tre förstnämnda:
åt instituten i Göteborg och Stockholm
sedan 1894, åt det i Malmö först för 1909;
det af riksdagen för sistnämnda år beviljade
totalanslaget utgör 38,000 kr.), dels genom
statsinspektion (detta för samtliga instituten),
dels slutligen genom medgifvande af viss
kompetens åt dem, som genomgått instituten. En
mellanställning intager den 1892 tillkomna
2-åriga handelslinjen vid "Gäfle borgarskola",
hvilken eger betydande donationsmedel (Murénska
donationen 1888) och står under öfverinseende
af stadsfullmäktige i Gäfle. Förslag är f. n. å
bane att ombilda Gäfle borgarskolas handelslinje
till ett högre handelsinstitut af samma art som
de ofvan nämnda. En mellanställning intages
äfven i viss mån af det under Sundsvalls
köpmannaförenings tillsyn stående, ett flertal
kurser af olika längd och art omfattande
Sundsvalls handelsinstitut (1880), som åtnjuter
ett anslag af kommunen. På många ställen finnas
vidare .("lägre") söndags- och aftonskolor,
upprättade och understödda af föreningar
och kommuner, där äfven (eller uteslutande)
undervisning i merkantila ämnen lämnas. Den
förnämsta af dessa är den af Stockholms stad
frikostigt understödda Stockholms borgarskola
(se Borgarskola, sp. 1176), som numera
meddelar äfven förmiddagsundervisning och hvars
"kontorslinje" utvecklats till en fullständig
handelsskola. Betydande är äfven den af
Föreningen för befrämjandet af handelskunskaper
i Göteborg upprättade aftonskolan. - Hösten
1908 tillsattes en k. kommitté med uppdrag
att undersöka handelsundervisningens
nuvarande tillstånd i Sverige samt att
föreslå lämpligaste sättet för dess ordnande
(dock ej beträffande högskolestadiet).
Å. W:son M.
Handelssocietet. Se Handelspartering.
Handelstidningen. Se Göteborgs handels-och
sjöfartstidning, sp. 902.
Handelstraktat. Se Handelsfördrag.
Handelsträdgård, trädg., benämnes en trädgård,
som uteslutande eller åtminstone i öfvervägande
grad är afsedd för frambringande af vare
sig blommor, köksväxter eller frukt till
försäljning. Jfr Trädgård.
Handelsusans [-ysa’n,s]- Se Handelsbruk.
Handelsväxter, tekn., benämnas med ett gemensamt
namn i allmänhet sådana växter, hvilkas produkter
äro föremål för handelsverksamhet. Vanligen
inbegripas dock icke sädesslagen under denna
benämning, utan med handelsväxter förstås
t. ex. sådana växter, som lämna droger,
njutningsmedel, färgmedel, väfnadsämnen,
garfämnen o. s. v., eller sådana, hvilka
användas i medicinen, till njutning eller i
industrien. Många bland dem spela en ofantligt
stor roll, såsom kinaträden, vallmoörten
(opium), kaffe, te, tobak, hampa, lin och
bomull. O. T. S.*
Handfil. Se Fil, sp. 189.
Handflikig, bot. Se Blad, sp. 617 o. 619.
Handfältslanga, det minsta slaget af fältslanga
(se d. o.). Jfr Slanga.
Handfästning. Se Konungaförsäkran.
Handgemäng (ty. handgemenge), krigsv., strid
med blanka vapen. Före eldvapnens införande
och under deras första tid afgjordes striderna
med handgemäng, hvarvid alla de besegrade
icke sällan nedgjordes. I samma mån
eldvapnen förbättrats, blef handgemänget allt
sällsyntare. Numera förekommer det vanligen
endast vid strid om befästningar, om bebyggda
orter och om enskilda terrängföremål samt vid
öfverfall, oaktadt hvarje allvarligt menadt
anfall slutar med en framryckning till strid
med blanka vapen, till handgemäng, fastän
sådant endast undantagsvis kommer till stånd
(rysk-turkiska kriget 1877-78, rysk-japanska
kriget 1904-05). Kavalleriet skrider efter
inrusningen i fiendens led till handgemäng,
hvarför styrka och skicklighet i vapnens förande
äro af stor vikt för ryttaren. C.O.N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
