- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1357-1358

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handgranat l. Handkula - Handgranatmörsare - Handgrepp - Handgångne män - Handhacka - Handhammare - Handharmonika - Handhäst - Handikap - Handjar - Handkamera - Handkarda - Handklaver - Handkraftspruta - Handkula - Handkvarn - Handköp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handgranater i förbättradt skick införts i
flera länder, och man anser dem nu som ganska
verksamma vapen vid strider på nära håll i
fästningskriget. En nyligen i England pröfvad
handgranat synes å närstående figur. Den
består af en 18 cm. lång mässingscylinder med
4 cm. diameter, fylld med omkr. 190 gr. brisant
sprängämne. I nedre ändan sitta ett tändrör och
en blyring, som genom sin tyngd skall tvinga
granaten att alltid slå med denna ända mot
marken; i öfre ändan är fäst ett rep, hvarmed
granaten slungas. Längsta kastvidden beräknas
till 45 m. Jfr Granat, artill., och Grenadjär.
H. W. W. (G. af Wdt.)

Handgranatmörsare. Se Mörsare.

Handgrepp, krigsv., ett handvapens (gevärs,
sabels o. d.) öfverförande från en ställning
till en annan under formell exercis, äfvensom
förrättningarna vid en artilleripjäs, då
hufvudvikten lägges vid deras mekaniska
inlärande. Gr. af Wdt.

Handgångne män. Se Antrustioner och Hird.

Handhacka. Se Hacka.

Handhammare. Se Hammare.

Handharmonika. Se Harmonika.

Handhäst, häst, som af en beriden karl föres vid
handen. Handhästen föres till höger om ryttaren
medelst träns- eller bridongtyglarna, hvilka i
allmänhet skola vara tagna öfver hästens hufvud.
B. C-m.

Handikap, eng. handicap [hä’ndikäp], sportt.,
ett förfarande, hvarigenom vid täflingar de,
som i verkligheten ega de mindre utsikterna
att segra, bringas på en utgångspunkt,
hvarigenom utsikterna ställa sig i möjligaste
mån lika för alla. Ordet har uppstått af
hand-i’-the-cap ("handen i mössan"), namn
på ett ännu i Irland brukligt hasardspel. -
Handikap-beräkning är en svår och mycket
grannlaga uppgift samt sker efter olika regler
i olika idrottsgrenar. Gemensamt för alla är
dock att som grund för handikapberäkningen
läggas tidigare täflingsprestationer eller
rekord. Dock kunna äfven ålder, kroppsvikt
eller andra omständigheter, som anses inverka
till särskild fördel eller nackdel med
afseende å utsikterna, utgöra grundvalen för
handikapberäkningen. I allmänhet kunna resultat,
uppnådda vid handikaptäflingar, icke berättiga
till erkända rekord eller s. k. mästerskap.

Vid hästkapplöpningar bestämmes handikapen
genom den vikt hästarna skola bära
(se vidare Vikt). Vid segling beräknas
tidsgodtgörelse enligt mätningsregler
(se vidare Mätningsregel). I lawn-tennis,
vid hvilket spel handikap försvenskats till
"förutgifning", kan en spelare vid partiets
början erhålla vissa poäng till sin fördel eller
nackdel. Kända spelare tilldelas vissa officiella
handikappoäng. Motsatsen till handikapspel är
open (eng., öppen), hvarvid utgångsvillkoren
äro lika för alla. Vid traftäfling för hästar
bestämmes handikapberäkningen af officiella
täflingsrekord, och handikapning sker genom
tillägg till eller minskning af den gifna
distansen. Vid velocipedtäflingar, fotlöpningar
etc. handikapas på liknande sätt; vid rodd
m. m. genom tidsgodtgörelse.

Motsatsen till handikaptäflan kallas ofta
scratch-täflan (se Scratch), eller täflan
från start, och den täflande, som ej åtnjuter
handikapgodtgörelse, kallas scratchman. -
Handicapper
[hä’ndikä’pa], särskildt utsedd, sakkunnig och
opartisk handikapberäknare vid sporttäflingar.
B. R.

illustration placeholder

Handjar (arab. chandjar), krigsv., ett hos
österlänningar och sydslaver brukligt vapen
med bred
klinga och inåt böjd egg (se fig.). Det begagnas
både som handvapen och som bajonett. Dess längd
är 50-60 cm. H. W. W.*

Handkamera. Se Fotografi, sp. 993.

Handkarda. Se Appretera, sp. 1250, och
Kardning.

Handklaver. Se Harmonika.

Handkraftspruta. Se Brandväsende,
sp. 1489-92.

Handkula, krigsv., en sorts under 16:e
årh. brukliga små fyrbollar, som kastades med
händerna. De bestodo af en stomme af järn eller
tunnband, öfverklädd med beckad säckväf och
trossar samt fylld med en fyrverkerisats, hvilken
vanligen var sammansatt af lika stora delar krut
och salpeter samt hälften svafvel, alltsammans
fuktadt med linolja. För att hindra kulans
slocknande, innan satsen utbrunnit, försågs
handkulan ofta med s. k. släger eller mordslag,
ett slags med krut och hagel fyllda rör, hvilka
litet emellan aflossades. Kulorna voro stundom
äfven försedda med krokar för att kunna fastna
vid föremål, i synnerhet segel. Jfr Handgranat.
H. W. W.*

Handkvarn. Se Kvarn.

Handköp, farm., köp af varor från apotek utan
formenligt recept af legitimerad läkare eller
annan med denne uti ifrågavarande afseende
likställd person. Apotekare ega enligt en
K. M :ts resolution af 1 aug. 1698 rätt att
med vissa inskränkningar, som sedan närmare
fixerats, utlämna i sådant handköp många
artiklar, som därför betecknats såsom
handköpspreparat eller handköpsvaror. Uteslutna
äro i främsta rummet sådana medel, som enligt
gällande farmakopé äro försedda med gifttecken,
äfvensom ämnen af motsvarande giftighet,
hvilka kunna och få förekomma på apotek, utan
att vara upptagna i farmakopén. Uteslutna
borde vidare, såvidt möjligt, vara "hemliga
medel" (arcana, "specialiteter’ ’, se Hemliga
medel
), hvilkas sammansättning och beredning
hemlighållas och med hvilka man söker ockra på
"allmänhetens lättrogenhet och vidskepelse";
jfr Sundhetskollegii cirk. 16 febr. 1874
till apotekarna i riket beträffande vissa
vid läkemedels försäljning förekommande
missbruk. Samma cirkulär söker äfven motverka
allt puffande från apotekarens sida vid
försäljning af hans varor äfvensom motarbeta
tillhandahållandet i handköp å apoteken af
artiklar, hvilka skäligen kunna misstänkas att af
köparen på ett eller annat sätt kunna missbrukas,
såsom särskildt betydligare mängder af eter- 
och sprithaltiga vätskor, t. ex. "Hoffmanns
droppar", s. k. "Halls droppar" och "beska
droppar", hvilka användas som rusgifvande
medel. Ofvannämnda cirkulär framhåller äfven, att
det är apotekaren förbjudet att utan särskildt
tillstånd drifva affär annorstädes än å apoteket
eller därtill hörande "filialapotek" äfvensom
att utlämna varor till försäljning genom andra
för apotekarens räkning, t. ex. genom köpmän
eller andra obehöriga personer, vid marknader,
på torgdagar o. d. Enligt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free