Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handtverksskolan för blinda - Handtverksskolor - Handtverksämbete - Handvapen - Handvef - Handvingar - Handyxa - Handöfningar för blinda - Handöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid äldre år förlorat synen eller af en eller
annan anledning ej erhållit för dem lämpad
undervisning i yngre år. Skolan, som till 1906
leddes af Götrik Sikström (f. 9 april 1842),
har (t. o. m. 1908) haft 288 lärjungar, de allra
flesta manliga. Lärjungarna äro f. n. 46 (af
dem 18 elever från institutet å Tomteboda, hvars
elever få sin af slutande handtverksundervisning
här). Kursen är 2-3-årig och omfattar
hufvudsakligen borstbinderi och korgmakeri samt
läsning och skrifning af blindskrift. Skolan,
som är ett externat, har förhyrda lokaler,
och eleverna få fri undervisning och
därjämte 150 kronors inackorderingsbidrag af
statsmedel. Bland 122 af skolans lärjungar,
om hvilka underrättelser erhållits, ha
enligt en 1904 verkställd undersökning 72
blifvit i stånd att h. o. h. försörja sig
själfva. Skolans statsanslag, som 1884 var 7,000
kr., utgår från 1909 års början med 20,000
kr. Med skolan är en materialdepå för blinda
handtverkare förenad, hvars omsättning 1907
uppgick till 30,900 kr. Denna åtnjuter årligen
1,200 kr. från k. blindinstitutets fonder.
G. Å.
Handtverksskolor, en ofta förekommande benämning
på lägre Tekniska yrkesskolor (se Tekniska
läroanstalter).
Handtverksämbete var under skråväsendets
tid en rättsligt erkänd sammanslutning af de
handtverksmästare, som inom ett visst område,
vanligen en viss stad, egde rätt att utöfva
samma yrke. Redan i de medeltida svenska
skråstadgorna förekommer ordet ämbete (jfr
ty. amt ur fnhty, ambahti), ehuru ordet där
användes i något sväfvande betydelse, i det
"ämbetet" kan innefatta ej blott mästarna, utan
äfven "svennerna", d. v. s. gesällerna, inom ett
visst yrke. I den nyare tidens skråordningar
är sedermera "ämbete" den vanligaste termen
för att beteckna mästarnas sammanslutningar,
ehuru äfven andra uttryck förekomma vid
dess sida. Gesäller (se d. o.) och lärpojkar
ansågos intaga den ställningen, att de lydde
under ämbetet och förberedde sig till inträde
däri. Ordet ämbete ingick i åtskilliga hithörande
sammansättningar, t. ex. ämbetshus, ämbetslåda
samt i en annan betydelseskiftning i ämbetsman,
hvilket ord i synnerhet i äldre tid användes
i betydelsen "handtverkare". - Se i öfrigt
Skråväsen. K. G. Wn.
Handvapen, krigsv., vapen, hvilka äro så
lätta, att de kunna bäras och användas
af en soldat; äro de dessutom eldvapen,
kallas de handeldvapen (se d. o.).
H. W. W.*
Handvef. Se Vef.
Handvingar, zool., ett i stället
för flädermöss ej sällan begagnadt
namn på däggdjursordn. Chiroptera.
C. R. S.*
Handyxa. Se Yxa.
Handöfningar för blinda. På grund af bekvämlighet
eller korttänkt försiktighet händer det ofta, att
blinda barn i hemmen få hjälp med allt och lämnas
åt sysslolöshet. Deras händer bli då svampaktigt
mjuka och fingrarna vanligen korta, och känseln
nedsättes, hvilket är en svår olägenhet för dem,
hvilkas hand skall ersätta ögat. De skadliga
följderna af en långvarig brist på öfning kunna
knappt fullständigt bortarbetas, men man söker
vid undervisningsanstalterna minska dem genom
att låta barnen flitigt använda händerna till
flätning, nystning, knytning, Fröbelarbeten,
modellering i lera, pedagogisk slöjd
m. m. För att möjliggöra undervisning i
handtverk och instrumentalmusik för barn
med atrofierade händer har man sökt utveckla
handens muskelkraft och smidighet genom särskild
gymnastik. Metodiska anvisningar för en sådan
jämte öfningsschemata finnas i E. Gigerls
uppsats "Die hand" (Wien 1894, särtryck ur
österrikiska blindinstitutets årsberättelse).
G. Å.
Handöl, lappkapell och by i Åre
socken, Jämtlands län, ej långt från Enafors
järnvägsstation samt något v. om sjön Ånn. I
närheten af kapellet och byn utmynnar i
Indalsälfvens källflod Ena älf strax ofvanför
Ånnsjön den från Helagsfjället kommande
Handölsälfven. Längs älfven går på västra sidan
förbi Snasahögen (1,462 m.) den väg, som från
Trondhjem och Tydalen i Norge leder öfver
fjällen till H., minnesvärd genom Armfeldts
olyckliga återtåg från Trondhjem vintern 1718–19. Spillrorna
af hären samlades vid H., som då hade endast tre
små gårdar, och en 1889 funnen täljstensskifva
förmäler, att där 20 jan. 1719 begrofvos
600 människor. Handölsälfven bildar ofvanför
H. flera fall med en sammanlagd höjd af 130 m.,
af hvilka särskildt det nedre täflar i skönhet
med Tännforsen.
 |
| Fig. 1. Mellersta Handölsforsen. |
|
| Fig. 2. Från Handöls täljstensbrott. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
