Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1393-1394 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trävaror, gummiartiklar, tobak och cigarrer
(särskildt i närheten af Bremen, i Osnabrück,
Emden, Hannover), socker m. m. Masugnar finnas å
Harz och vid Osnabrück, järnindustri i Hannover,
Linden, Osnabrück, Hameln m. fl. st., fabriker
för småsmide i Harz’ städer och i Salingerwald
(liar, knifvar). Segelfartyg byggas i de
ostfrisiska sjöstäderna, i Geestemünde, Harburg
o. a. – Prov:s handelsflotta utgjorde 1903
750 segelfartyg och 86 ångbåtar om tillhopa
55,498 ton. Befolkningen utgjorde 1905 2,759,544
inv. (72 på l kvkm.), däraf 86 proc. evangeliska,
0,6 proc. judar och 13 proc. katoliker (mest i
de forna riksomedelbara stiften Hildesheim och
Osnabrück samt på Eichsfeld och i Arenberg-Meppen
samt i Lingen). Högsta kyrkliga myndigheterna äro
för de evangelisk-lutherske "landeskonsistorium"
i H., för de reformerte konsistoriet i Aurich
och för katolikerna biskoparna af Hildesheim
och Osnabrück. Af undervisningsanstalter har
prov. universitet (Göttingen), teknisk högskola
och veterinärhögskola (Hannover), skogsakademi
(Münden), bergsakademi (Klausthal), krigsskola
(Hannover), 26 gymnasier, 3 progymnasier,
10 realgymnasier, 4 realprogymnasier,
1 högre realskola, 11 skollärarseminarier
m. fl. undervisningsanstalter, förutom ett
stort antal folkskolor. För administrationen
är prov. indelad i 6 regeringsområden
(Hannover, Hildesheim, Lüneburg, Stade,
Osnabrück och Aurich) och lyder under en
öfverpresident. Regeringsområdena sönderfalla i
78 kretsar. Provinsialständerna, som inrättades
1867 och utgöras af såväl ärftliga som valda
medlemmar, sammanträda årligen under presidium af
en landtdagsmarskalk, utsedd af regeringen. De
ega, ehuru under regeringens kontroll, att
besluta över kommunala angelägenheter, underhåll
af stiftelser, offentliga samlingar, vägar
o. s. v. I preussiska deputeradekammaren har
H. 36, på tyska riksdagen 19 representanter. –
I judiciellt hänseende lyder provinsen under
Oberlandesgericht i Celle, under hvilken sortera
8 landgerichte.

2. Regeringsområde i nämnda prov. 5,717
kvkm. 694,779 inv. (1905). Det är deladt i
13 kretsar.

3. Hufvudstad (stadskrets i ofvannämnda
prov. och regeringsområde, är belägen på en
sandig, men väl odlad slätt på ömse sidor om
den segelbara Leine och dess biflod Ihme och
räknade 1905 utom förstaden Linden 250,024 inv.
(8,1 proc. katoliker och 2 proc. judar). 1821
hade staden endast 15,404 inv. Såväl i stadens
yttre som i dess många betydande inrättningar af
alla slag spåras lätt det intresse, som egnats
H. i egenskap af hufvudstad i ett själfständigt
(till 1866) konungarike. H. består af 7
stadsdelar. Den äldsta, Altstadt, har trånga,
krokiga gator och många ålderdomliga byggnader;
de nyare, i synnerhet Aegidien-Neustadt och
Ernst-Auguststadt, äro däremot regelbundna och
synnerligen välbyggda och göra H. till en af
Tysklands vackraste städer. Till stadens
förskönande bidraga flera vackra öppna
platser, såsom Waterlooplatz, med en
47 m. hög pelare öfver de i slaget vid
Waterloo stupade hannoveranerna och på västra
sidan ett marmortempel med Leibniz’ byst,
Ernst-Augustplatz, som har en ryttarstaty
öfver konung Ernst August, Georgsplatz,
med ett Schillermonument (af Engelhardt)
och Theaterplatz, som prydes af flera statyer.
Bland mera framstående byggnader märkas det
kungliga residenset, uppfördt 1636–40,
till stor del ombyggdt 1817, med en präktig
fasad i romersk stil; vidare Ernst Augusts palats
(nu generalkommando); statsarkivet samt kungl,
och provinsbiblioteket på 200,000 bd och 4,000
manuskript; det gamla rådhuset från 15:e årh.,
restaureradt 1879 och tillbyggdt 1890–91;
det nya rådhuset (byggdt 1901 f.); det 1845–52
byggda Schauspielhaus, krigsskolan, tyghuset,
justitiepalatset, det 1897–1902 byggda nya
provinsmuseet, welferslottet (1857–66), 1878–80
inredt till lokal för tekniska
högskolan (fig. 1), samt den präktiga
bangården (1876–80), ett mönster för nyare
bangårdsbyggnader.

Fig. 1. Tekniska högskolan i Hannover.

Af stadens 12 kyrkor ega
lutheranerna 8, bland dem Marktkirche (från
14:e årh.), med dyrbara glasmålningar. De forna
befästningarna äro nu raserade och ersatta
af vackra anläggningar. För undervisningen
är förträffligt sörjdt genom ett stort antal
folkskolor, 3 gymnasier, gymnasium för flickor,
realgymnasium, högre realskola, reformskola, 3
realskolor, lärarseminarium, musikkonservatorium,
krigsskola, veterinärhögskola, teknisk högskola
(fig. 1; 1908 69 lärare, 1,402 stud.), hvartill
komma flera yrkesskolor, blindinstitut m. m. och
flera offentliga bibliotek samt vetenskapliga
och konstsamlingar, utom de ofvannämnda:
Vaterländisches museum, Kestnermuseum samt
Kunstgewerbemuseum.

Fig. 2. K. teatern i Hannover.

K. teatern (fig. 2; invigd 1852) är en af de största
i Tyskland. Antalet välgörenhetsinrättningar är
ovanligt stort. Lärda samfund äro naturhistoriska
sällskapet, historiska föreningen för
Neder-Sachsen, numismatiska föreningen,
läkarföreningen, arkitekt- och ingenjörföreningen
m. fl. Den betydelse H. redan tidigare vunnit
som stor stad har efter annexionen ännu mera
ökats, hvartill förnämligast dess gynnsamma
kommunikationer bidraga. H. bildar ett viktigt
centrum i nordtyska järnbanesystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>