- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1409-1410

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansedag - Hanseförbundet - Hanselli (eg. Hansson), Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hansestäder) fatta provisoriska beslut, hvilka dock,
för att blifva ovillkorligen förbindande för alla
städer inom förbundet och för att olydnad mot
beslutet skulle kunna medföra påföljden af den
olydiges uteslutande ur förbundet (verhansung),
måste stadfästas af en hansedag. Några vissa
kompetensregler eller kompetensgränser för
hansedagens maktbefogenhet funnos icke. Huruvida
ett beslut, fattadt af en hansedag, skulle blifva
åtlydt af alla städerna, berodde på faktiska
omständigheter, hufvudsakligen af de beslutandes
antal och betydenhet inom förbundet. Några
bestämmelser därom, hvilka städer som egde sända
ombud till hansedagarna, funnos icke heller. Då
det emellertid var mycket dyrbart att sända
ombud, praktiserades från början den regeln, att
endast de största städerna voro representerade,
hvarom esomoftast beslut fattades på förberedande
möten inom förbundets olika grupper (städtetage);
vanligen sökte man åstadkomma representation
af alla eller åtminstone af de i vederbörande
ärenden hufvudsakligast intresserade grupperna,
och det ansågs alltid vara af stor vikt,
att hansedagen var talrikt besökt. Kallelse
till möten utfärdades, ofta på initiativ af
något af kontoren eller någon särskild grupp
af hansestäder, af Lybeck i samråd med de
vendiska städerna (se Hansa), om ej, såsom
det ofta hände under politiskt oroliga tider,
den ena hansedagen utsatte tid och ort för en
ny. Kallelsen innehöll uppgift om de ärenden,
som skulle behandlas på mötet, och meddelades
åt den inom hvarje tredjedel (drittel) eller
inom en mindre grupp ledande staden äfvensom
de fyra kontoren i Bruges (Antwerpen), London,
Bergen och Novgorod, hvilka senares deputerade
dock icke egde rätt att deltaga i hansedagens
beslut, utan snarare hade att aflägga räkenskap
eller berättelse inför städerna öfver de
respektiva kontorens tillstånd. De i första
hand kallade städerna hade sedan i sin tur
att meddela kallelsen till de öfriga städerna
inom gruppen och utlyste vanligen samtidigt
en städtetag, till hvilken äfven de mindre,
icke på hansedagen själfständigt representerade
städerna egde sända ombud och där beslut fattades
om den ställning gruppen ämnade intaga till de
frågor, som skulle handläggas på hansedagen, och
noggranna instruktioner för gruppens deputerade
utfärdades. Fanns det skäl till antagande,
att majoriteten på hansedagen skulle komma att
i någon fråga besluta i strid med vederbörande
grupps intressen, ålades dess representanter
att ta frågan "ad referendum", d. v. s. att
öfver beslutet inhämta sina kommittenters
vidare yttrande. Mötesplatsen var gemenligen
Lybeck, där förbundets arkiv förvarades och
hvars borgmästare förde ordet på hansedagarna,
mycket ofta dock äfven andra städer, stundom
utom Tyskland och hansan, t. ex. Kalmar,
Skanör, Falsterbo, Hälsingborg och Nyköbing på
Falster. Förhandlingarna på hansedagarna fördes
dels på allmänna möten, dels äfven på enskilda
sammanträden med representanterna för en eller
flera grupper. För besluts fattande fordrades
i regel enhällighet. Kunde sådan icke genast
åstadkommas, försöktes sammanjämkning af de
stridiga åsikterna. Togo representanterna för
någon grupp eller stad saken "ad referendum",
blef ett af de öfriga fattadt beslut icke utan
vidare förbindande för opponenten; kunde i sådant
fall icke genom förhandlingar enighet
uppnås, egde dock förbundet ett yttersta
tvångsmedel i verhansung, men denna utväg
anlitades ytterst sällan, alltid blott i yttersta
nödfall, och icke gärna mot mera framstående
medlemmar af förbundet. Till följd däraf kunde
särskilda grupper, ja t. o. m. enstaka städer,
under en längre tid drifva en politik, som i
väsentlig mån var stridande mot förbundets (se
därom Hansa). Ett försök att låta hansedagarna
sammanträda periodiskt med vissa mellanrum
gjordes först 1423, då förbundets betydelse
redan var i nedgående, och blef utan egentlig
framgång. Under 1400- och 1500-talen minskades
alltjämt de i hansedagarna deltagande städernas
antal, och mötenas beslut miste i motsvarande
grad sin betydelse. Vid tiden för hansans
upplösning beslöts på hansedagen i Lybeck
1629, att åt Lybeck, Hamburg och Bremen skulle
uppdragas att vaka öfver förbundets gemensamma
bästa, och dessa städer slöto ett trängre förbund
sinsemellan 1630 och 1641. Men ännu en gång, på
den sista hansedagen, 1669, gjordes af Bremen,
Hamburg, Braunschweig, Danzig, Köln och Lybeck,
hvilket äfven var befullmäktigadt för Minden,
Rostock och Osnabrück, ett sista försök att
kalla den gamla hansan till lif och återupprätta
hansedagen, men förgäfves. Utom de allmänna
hansedagarna höllos, såsom ofvan påpekats, äfven
särskilda kretsmöten, städtetage, af städer,
som till följd af grannskap och gemensamma
intressen slutit sig närmare tillsammans. Sålunda
förenade sig de vendiska, preussiska, livländska,
sachsiska, pommerska, westfaliska och holländska
städerna, hvarvid Kulm och sedermera Danzig,
Riga, Magdeburg och Braunschweig, Stettin, Köln
och Amsterdam intogo en liknande ställning till
sina grannstäder eller kretsar som Lybeck till de
vendiska städerna eller hansan i dess helhet. På
dessa kretsmöten behandlades ärenden, som voro
af betydelse för kretsen, och deras beslut kunde
stundom vara af stor betydelse för hela hansan.

De å hansedagarna och de mindre mötena fattade
besluten affattades skriftligt för att meddelas
städerna, och dessa s. k. reccsse, hvilka äfven
angifva, hvilka städer deltagit i mötet och af
hvilka de flesta äro bevarade till våra dagar,
äro jämte den i några hansestäders arkiv ännu
bevarade korrespondensen städerna emellan en
ypperlig källa för kännedomen af Nord-Europas
historia under medeltiden. De ha numera
jämte bilagor, på initiativ af Hansischer
geschichtsverein, utgifvits i tre serier,
omfattande tiden till 1530, och kompletteras dels
genom "Hansisches urkundenbuch", dels genom ett
stort antal urkundsamlingar af mera speciell
karaktär ("Urkundenbuch der stadt Lübeck",
"Liv- Est-, und Curländisches urkundenbuch"
m. fl.), dels genom de numera i stort omfång
utgifna städernas krönikor ("Chroniken der
deutschen städte"). G-n.

Hanseförbundet. Se Hansa.

Hanselli (eg. Hansson), Per, f. 21 febr. 1815 i
Skepptuna socken, i Uppland, af bondeföräldrar,
d. 29 jan. 1879 i Uppsala, kom 1834 till Uppsala,
där han efter någon tid tog plats i en bokhandel,
som han 1844 öfvertog. Samtidigt började han
egna sig åt förlagsverksamhet (hufvudsakligen
diktsamlingar och annan skönlitteratur). Han var
dessutom 1845-51 egare och utgifvare af tidningen
"Upsala". 1852 började han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free