Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hardangervidda - Harðarsaga Grimkelssonar - Hardeberga - Hardegg, Julius von - Hardeknut - Hardemo - Harden, Maximilian - Hardenberg - Hardenberg - Hardenberg, Eiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längd och bredd samt en medelhöjd af 1,250
m. ö. h. Det är ett mycket enformigt, af
små och stora sjöar uppfylldt landskap, som
blott på få ställen har människoboningar. I de
s. k. "slæper" (Haringslæpet, Nordmandsslæpet)
ha genom samfärdseln banats vägar för människor
och djur. O. A. Ö.
Harðarsaga Grimkelssonar har utan tvifvel
varit namnet på en gammal god islänningasaga,
som emellertid gått förlorad, så när som på ett
enda skinnboksblad (cod. AM 564 a, 4°). I behåll
finnes en mycket dålig bearbetning af sagan,
synbarligen förskrifvande sig från långt senare
tid (1300-talet). Den är utgifven i "Islendinga
sögur", II, där äfven början af den äkta sagan
finnes tryckt. R. K-g.
Hardeberga, socken i Malmöhus län, Torna
härad. 2,027 har. 583 inv. (1907). H. bildar med
Södra Sandby ett regalt pastorat, Lunds stift,
Torna kontrakt.
Hardegg, Julius von, tysk militärskriftställare,
f. 1810, d. 1875, blef 1828 löjtnant i
württembergsk tjänst, erhöll 1859 (då
generalmajor) befälet öfver den württembergska
infanteridivisionen och tog 1865 afsked som
generallöjtnant. H. författade flera goda
krigshistoriska arbeten, däribland det mycket
omfattande Vorlesungen über kriegsgeschichte
(1852-69; 2:a, af von Troschke delvis
omarbetade uppl., "Anleitung züm studium der
kriegsgeschichte", 3 bd. 1868-78).
Hardeknut, dansk konung, son till Knut den
store och drottning Emma, f. 1017, d. 8 juni
1042, var under faderns sista år lydkonung i
Danmark och blef vid hans död 1035 konung där,
medan hans halfbror Harald Harfot gjorde sig
till herre i England, som var afsedt för H. Då
den andre halfbrodern Sven 1136 fördrefs från
Norge af Magnus den gode, sökte H. eröfra Norge
för sin egen räkning; men då båda konungarna
med sina trupper möttes vid Göta älf, mäklade
de två rikenas höfdingar fred, hvarvid man kom
öfverens om, att den, som lefde längst, skulle
bli den andres efterträdare. 1139 drog H. med
en flotta till Flandern, där han hämtade sin
moder, och därifrån mot England; då han kom
dit, juni 1040, var Harald Harfot redan död,
och H. togs nu till konung. Han hämnades genom
att kasta broderns lik i Thames och visade annan
våldsamhet, kallade sin halfbror Edvard (i Emmas
första gifte) från Normandie till England och
gjorde honom till sin arfvinge i detta. rike.
E. Ebg.
Hardemo. 1. Härad i Örebro län, ingår
i Väster-Närkes domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Hardemo och Kräklinge. 9,398
har. 3,005 inv. (1907). - 2. Socken i nyssnämnda
härad. 5,484 har. 1,856 inv. (1907). H. utgör
ett konsist. pastorat i Strängnäs stift,
Kumla kontrakt.
Harden, Maximilian, tysk skriftställare, f. 20
okt. 1861 i Berlin, är af judisk börd och hette
ursprungligen Witkowski (se d. o.),
men antog 1886 namnet H. Han öfvergick vid 16
års ålder till kristendomen och har efter ett
kortvarigt försök på skådespelarbanan från 1888
egnat sig åt journalistisk verksamhet. Snart
väckte han uppseende genom ovanlig och mångsidig
begåfning samt en egenartad, sorgfälligt
utarbetad stil. Som teaterkritiker kämpade
H. bl. a. för Ibsens dramers införande på
tyska scener och bidrog energiskt att fästa
uppmärksamheten på romantikern Maeterlinck. Sina
under
pseudonymen Apostata utgifna politiska
och litterära essayer samlade han i bokform
(Apostata, 5 uppl. 1892; ny följd s. å.),
hvartill sluter sig en samling Literatur
und theater (1896). H. utger sedan 1892 den
af honom grundlagda veckotidskriften "Die
zukunft", hvilken öfvat stort inflytande på
tysk journalistik, bl. a. genom främjande
af anonyma artiklars tillbakaträdande för
subjektivt hållna, med namn undertecknade
personliga inlägg i dagens stridsfrågor. Efter
Bismarcks störtande blef H., som ofta besökte
den store missnöjde på Friedrichsruh, en af
dennes mest anlitade medhjälpare vid kritiken
af "den nya kursen"; särskildt hänsynslöst
angrep han i "Zukunft" med satirens vapen
rikskansleren Caprivi. H :s personliga fåfänga
och lidelsefulla temperament ha nästan alltid
gifvit en prägel af hätsk bitterhet åt de tätt
återkommande politiska och litterära fejder,
hvari han invecklats. Han dömdes 1900 till några
månaders fästningsstraff för majestätsbrott
och har vid upprepade tillfällen fört rent
personlig polemik i ytterligt häftiga former
med de socialdemokratiske ledarna. 1903 väckte
hans skarpa angrepp mot dramatikern Sudermann
(Kampfgenosse Sudermann] stort uppseende. Mest
omtalad har dock H. blifvit genom sin långvariga
och skoningslösa fejd mot furst Ph. zu Eulenburg
(se d. o.) och dennes närmaste vänkrets, hvars
inflytande vid hofvet han sökte tillintetgöra
genom att, först i förtäckta anspelningar
och sedan allt tydligare, beskylla dem för
homosexuell perversitet. Angreppen "började i
"Zukunft" våren 1907 och ledde till en läng rad
processer, som väckte oerhörd sensation och
blottade mycken ruttenhet inom vissa socialt
högt ställda kretsar i Berlin. H. åtalades för
ärekränkning af förre kommendanten i Berlin,
grefve Kuno v. Moltke, frikändes i okt. 1907,
men blef, sedan detta utslag på formella grunder
upphäfts, i jan. 1908 af en annan domstol dömd
till 4 månaders fängelse. Sedan i en annan
process nya vittnesmål tillkommit, som ställde
ett af hufvudvittnena i Moltke-Hardenprocessen,
furst Eulenburg, i mycket ogynnsam dager
såsom misstänkt för mened vid förnekandet
af H:s anklagelser, upphäfdes domen öfver
H. (maj s. å.), och målet återförvisades
till ny behandling. Enär menedsprocessen mot
Eulenburg till följd af dennes sjuklighet ej ännu
(febr. 1909) slutförts, har målet mot H. hittills
ej kunnat återupptagas. Sitt erkännansvärda
politiska syfte med den mot Eulenburg förda
kampanjen har emellertid H. länge sedan vunnit;
åtskilliga af de metoder han därvid använde ha
ådragit honom skarpt och delvis ej obefogadt
klander, äfven från andra än hans tallösa
personliga fiender. V. S-g.
Hardenberg, kommun i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Khenprovinsen). 12,148
inv. (1905). Järn- och textilindustri. Största
orten är Neviges, med öfver 4,000 inv.
J. F. N.
Hardenberg, dansk adlig ätt, inkommen i landet på
1300-talet från Hannover. Släkten H. utslocknade
i Danmark 1604 på mans- och 1639 på kvinnolinjen
("Dansk adelsaarbog" 1897).
1. Eiler H., f. 1505, d. 1565, fick
1530 i förläning den biskopliga borgen
Dragsholm och försvarade den tappert 1535
under grefvefejden. Han blef 1543 riksråd, var
1544-51 länsman på Gottland och blef därefter
hofmästare hos tronföljaren, prins Fredrik
(sedermera Fredrik II), samt 1554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
