- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1461-1462

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harem - Haren - Haren, Nordharen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heligt. (Så kallas de bada städerna Mekka och
Medina haraman, "de bägge haram", liksom
Jerusalems heliga moské bär det synonyma namnet
haram.) - 2. Såväl den del af en muhammedans
boning
, som är särskildt anvisad åt hans
kvinnor, som ock samtliga kvinnorna i denna del
af boningen, då båda delarna enligt regeln äro
otillgängliga för hvarje annan man. I stället
för harem i de båda sista betydelserna, som
mera tillhör bokspråket, begagna araberna numera
vanligen det synonyma ordet harim. De särskilda
rum, af hvilka harem består och hvilkas antal
naturligtvis beror af egarens rikedom och mängden
af hans kvinnor, ha i sin anordning intet, som
skiljer dem från de åt husets herre och hans
gäster bestämda, hvilka med ett gemensamt namn
kallas selamlik. Fönstren
ligga åt den af huset på alla sidor omgifna
gården eller, om möjligt, åt en trädgård
och äro i de bättre rummen försedda med en
fint förgallrad utbyggning, maschrebije.
Det är dock blott de förmögnare,
som ega skilda harem- och selamlik-rum;
hos den stora massan af stadsbor begagnas
rummen gemensamt, och blott vid besök af
män anlägga kvinnorna slöjan eller draga sig
undan i något särskildt rum. Tillträdet till
harem, där ett särskildt sådant finnes, är
förbjudet hvarje man. Icke ens husets slafvar
eller eunucker få, utan särskild kallelse,
komma längre fram än till haremsdörren,
babel-harem, där de genom kvinnliga tjänare
mottaga husfruns befallningar. Blott de allra
närmaste släktingarna, nämligen de, med hvilka
äktenskap är förbjudet (fader, svärfader,
bröder, far- och morbröder), göra härifrån
ett undantag, men deras besök är genom skick
och bruk vanligtvis inskränkt till högtidliga
tillfällen, såsom bröllop, barns födelse och
omskärelse samt bejramsfesterna. Äfven tiden för
dessa besök är knappt tillmätt, och i regel äro
alltid slafvinnor närvarande. Till och med en
läkare får endast i nödfall tillträde till harem,
aldrig vid förlossningar; och hvarken puls, tunga
eller den lidande kroppsdelen visas för honom
ohöljd, om ej allvarsam fara är å färde. Det är
dock en lika falsk som vanlig missuppfattning
att tro, att detta bud om kvinnans fullkomliga
skylande för männens blickar och därmed harems
otillgänglighet bero på mannens svartsjuka.
Det beror blott på det med raser
och luftstreck växlande begreppet om
anständighet. Liksom ingen anständig europeisk
kvinna utan giltig anledning blottar den minsta
del af sin fot i mäns närvaro, medan armar och
barm vid högtidligare tillfällen exponeras,
så utsträcker den österländska kvinnan denna
föreställning om skylandets anständighet äfven
till ansikte och händer. Om harems oskärande med
nyfikna blickar öfver trädgårdsmuren, där de dock
icke finna någonting märkvärdigare än obeslöjade
ansikten, dömer orientalen på samma sätt, som vi
skulle göra med dylika blickar öfver väggen till
ett badhus för fruntimmer. Då de muhammedanska
kvinnornas bildning är den minsta möjliga - ej
alltid kunna de läsa och högst sällan skrifva -,
måste det afstängda haremslifvet bära prägeln af
stor enformighet. Vården om barn och hushåll,
sömnad och broderi, hvari äfven de högre
klassernas kvinnor flitigt deltaga, är den
ständiga sysselsättningen, och förströelserna
bestå egentligen blott i besök af och hos
väninnor och släktingar. Dessa visiter kunna
däremot återkomma så ofta och räcka så länge
som helst - en hustru kan till och med taga
med sig minderåriga barn och tjänarinnor till
veckolånga besök hos moder, svärmoder eller
gifta systrar -, och vid sådana tillfällen
bjudas, som vid männens besök sinsemellan, tobak
(nargile eller cigarretter), kaffe och konfityrer
i oafbruten följd. Vill husets herre vid sådana
tillfällen träda in i sitt harem, måste han låta
anmäla sig för att gifva de besökande damerna
tid att beslöja sig. Dans och musik af egna
slafvinnor eller lejda danserskor och sångerskor
förekomma blott vid högtidligare tillfällen,
och äfven då endast inom rikare familjer.

illustration placeholder

Turkiskt harem.

Haren (lat. Lepus), astron., stjärnbild på
södra himmelshemisfären, sydligt från Orion,
igenkännes på två stjärnor af 3:e storleken,
?(grek alfa] och ?(grek beta], samt ett antal svagare. Enligt Heis
innehåller Haren inalles 45 för blotta ögat
synliga stjärnor.

Haren, Nordharen, Lepus timidus, L. variabilis,
zool., den hos oss inhemska arten af harsläktet,
utmärkes, till skillnad från den i mellersta och
södra Europa utbredda L. europæus ("tyska haren")
framför allt genom sin olika färg sommar och
vinter, en anpassning till det strängare klimatet
och de snörika vintrarna. På sommaren är vår
hare ofvan och på sidorna gråbrun, under hvit
(fig. 1), om vintern antingen helt hvit eller
ock ofvan och på sidorna ljust blågrå. öronen äro
såväl sommar som vinter i spetsen försedda med en
mer eller mindre utbredd svart färg. Alltefter
den olika vinterdräkten urskiljer man två
färgvarieteter: den på vintern hvita fjällharen
(fig. 2) med nordligare utbredning och den
sydligare blågråa moharen, hvilka varieteter
förr med orätt af många zoologer betraktades
som skilda arter. Från "tyska haren" skiljer
sig nordharen vidare genom kortare öron och kort
svans, som till största delen är hvit och ofvan
gråaktig. Kroppens längd utgör 500-580 mm.,
svansen mätt utan hår omkr. 60 mm. - Utom i
Sverige förekommer nordharen i Norge, Finland,
Ryssland, Sibirien, Skottland och Irland samt
på Alperna och Pyrenéerna. Dock anses den i
sistnämnda trakter förekommande s. k. alpharen
af vissa författare som en själfständigart. Den



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free