- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1481-1482

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmonilära - Harmonimusik - Harmoniorkester - Harmonisera - Harmonisk - Harmoniska polarer - Harmoniska poler - Harmoniska punkter - Harmoniska radier - Harmoniska sällskapet - Harmoniska toner (Övertoner) - Harmonisk delning - Harmonisk figur - Harmonisk medelproportional - Harmonisk progression - Harmonisk proportion - Harmonisk seria - Harmoniskt knippe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildningar. Hufvudproblemet är förklaringen af
konsonans och dissonans (jfr Dissonans). Redan
den klassiska forntiden upptäckte och förarbetade
de grundläggande bestämmelserna för den
matematiska akustiken beträffande enklare
intervallförbindelser. Den kontrapunktiska
och harmoniska musiken under medeltiden
förde småningom till insikt i betydelsen af
de konsonanta treklangerna. Zarlino (1558)
kände redan motsatsförhållandet mellan dur-
och mollackorden. Rameau (1722) observerade
först, att vi uppfatta hvarje särskild ton
såsom ett ackord (till följd af dess harmoniska
öfvertoner), och, omvändt, att ackordet refererar
sig till en grundton såsom enhet. Denna
princip, hos Rameau ännu något förvirrad,
har i nyare tid utvecklats till full klarhet
(Helniholtz). Harmoniläror i antydda mening, än
mera spekulativa, än mera naturvetenskapliga,
ha skrifvits af Fétis, Hauptmann, Weitzmann,
Tiersch, v. Gettingen, Riemann, Hostinsky,
Capelien, svensken K. J. Fröberg m. fl.
A. L.*

Harmonimusik, musik för enbart (ett flertal af)
blåsinstrument, med bleckinstrumenten
öfvervägande och ofta med tillsats
af slaginstrument. Jfr Krigsmusik.
E. F-t.

Harmoniorkester, mus., orkester, sammansatt
af idel bleck- och träblåsinstrument (ofta med
tillsats af slaginstrument).

Harmonisera (se Harmoni 2), mus., sätta
harmonier till gifna melodier. - Subst. Harmonisering.

Harmonisk (se Harmoni), som utmärkes af jämnmått,
väl proportionerad; öfverensstämmande,
sammanstämmande; endräktig; välljudande;
jämviktsfull, som eger ro och jämvikt i
själen; mus., som har afseende på eller omfattar
harmonierna i ett tonstycke. Jfr Disharmoni.

Harmoniska poalarer, mat., till en konisk
sektion, kallas de räta linjer, hvilka bilda
ett harmoniskt knippe med de båda tangenter,
som från deras skärningspunkt dragas till
sektionen. Harmoniska polarerna skära
tangentkordan i två harmoniska punkter.
H. W. W.*

Harmoniska poler, mat., till en konisk
sektion, kallas två punkter, om deras
föreningslinje harmoniskt delas af den koniska
sektionen. H. W. W.*

Harmoniska punkter, mat., kallas fyra punkter,
A, B, C, och D, på en rät linje, när afstånden
från en af de yttersta, t. ex. A, i ordning till
de öfriga, B, C, och D, d. v. s. AB, AC och AD,
äro i harmoniskt förhållande. Punkterna A och
G, B och D nämnas konjugerade, och linjen AD
säges ha en harmonisk delning. Egenskapen
hos punkterna att vara harmoniska gäller
äfven om dessas perspektivbilder eller
centralprojektioner. Detta utgör grunden till
de harmoniska egenskapernas betydelse för den
projektiva geometrien. H. W. W.*

Harmoniska radier, mat. Se Harmoniskt knippe.

Harmoniska sällskapet, ett i Stockholm 25 maj
1820 stiftadt sällskap med ändamål att utföra
såväl vokal- som instrumentalmusik. Kören uppgick
nämnda år till 120 personer, orkestern till 40,
alla amatörer. Sällskapets förste anförare var
en af stiftarna, konsul Lindqvister; sedermera
leddes kören af hofsångaren Isak Berg, orkestern
af kapellmästaren J. F. Berwald. Sällskapet
uppförde klassiska oratorier (af Händel,
Mendelssohn), mässor, kantater samt
stycken ur operor ("Wilhelm Tell", "Moses"’,
"Othello" m. fl.). B. v. Beskow var ordf. från
1831. Efter att ha hvilat omkr. 16 år upplöstes
sällskapet 1865, och dess bibliotek, donation
och instrument öfverlämnades till Musikaliska
akademien. - 1860 stiftades af Ludvig Norman,
Ivar Hallström och Julius Günther Nya harmoniska
sällskapet
, hvilket arbetade i samma riktning
som det gamla, men äfven i vidsträcktare mån
odlade nyare, äfvensom svensk musik. Kören
var 100 blandade röster; orkestern utgjordes
i början blott af amatörer, men efter 1866
anlitades vanligen hofkapellet. Det hela
anfördes af Norman, sången af Günther. 1878
höll sällskapet sin sista konsert och upplöstes
1880, då Musikföreningen (se d. o.) stiftades.
A. L.*

Harmoniska toner (Öfvertoner), mus. Se Alikvot-toner.

Harmonisk delning, mat. Se Harmoniska punkter.

Harmonisk figur, mus. Se Figur 3.

Harmonisk medelproportional, mat. Se Harmoniskt
medeltal.


Harmonisk progression, mat. Se Harmonisk serie.

Harmonisk proportion, mat., säges förefinnas
mellan tre storheter, om deras inversa värden
bilda en aritmetisk serie. Så äro t. ex. 2, 3,
6 i harmonisk proportion, enär 1/2-1/3=1/3-1/6.
Denna proportion skall ha varit känd redan
af babylonierna och i Grekland af Pythagoras,
kallades ursprungligen den motsatta och erhöll
först senare af Archytas och Hippasos sitt
nuvarande namn, med anledning af dess förekomst
inom musiken. Den förste nu kände författare,
som behandlat läran om harmonisk proportion,
är Nikomachos. Om man t. ex. med tre för öfrigt
lika strängar vill erhålla durtreklangen ut, mi,
sol
(c, e, g), måste de vibrerande strängarnas
längder förhålla sig som 1/4, 1/5, 1/6, hvilka tal
äro i harmonisk proportion.

Man har äfven uppställt en liknande definition
på harmonisk proportion mellan fyra storheter,
nämligen att a, b, c, d äro harmoniskt
proportionella, om
a : d = (b-a) : (d-c),
men denna proportion är utan all betydelse,
och man har uppställt den endast för
att äfven här få en motsvarighet till den
geometriska proportionen mellan fyra storheter.
(I. F.)

Harmonisk serie l. Harmonisk progression, mat.,
en rad af storheter, i hvilken öfverallt tre
på hvarandra följande termer äro i harmonisk
proportion. De inverterade värdena af termerna
i en harmonisk serie bilda en aritmetisk serie,
och ur en serie af det senare slaget kan således
en af det förra omedelbart bildas. Så erhålles
t. ex. ur den aritmetiska serien
1, 2, 3, 4, 5, 6
den motsvarande harmoniska serien 1, 1/2, 1/3, 1/4, 1/5, 1/6.

För summan af en harmonisk serie existerar
icke, såsom för den aritmetiska eller
geometriska serien, något enkelt uttryck.
I. F.)

Harmoniskt knippe, mat., bildas af fyra räta
linjer, OA, OB, OC och OD (harmoniska radier),
som utgå från en punkt O i sådana riktningar,
att sinus för de vinklar, som två af dem, OC
och OD, bilda med de båda öfriga, OA och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free