Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 3-4 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harrison, William Henry - Harrison, Benjamin - Harrison, Frederic - Harrison, Thomas Alexander - Harisse, Henry - Harrit - Harrogate

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Michigan och Wisconsin) arbetade han med
mycken energi för smittkoppornas och superiets
bekämpande bland indianerna samt afslöt med
några stammar (1809) flera betydelsefulla
fördrag, genom hvilka åt staten förvärfvades
220,000 kvkm. land vid Wabash och White
river. Därigenom framkallades emellertid bland
andra stammar stark jäsning, och en farlig
indianresning utbröt under ledning af Tecumseh
(se d. o.) och dennes broder "Profeten", men
indianerna ledo vid Tippecanoe ett förkrossande
nederlag (7 nov. 1811). H. deltog 1812—14 i
kriget mot England, inföll i Canada och vann 27
sept. 1813 den betydelsefulla segern vid floden
Thames öfver brittiske öfversten Proctor och
dennes indianske bundsförvant Tecumseh. H. blef
s. å. generalmajor, var 1816—19 kongressmedlem,
valdes 1819 till medlem af Ohios senat och
satt 1824—28 i unionssenaten. H. sändes 1828
som sändebud till Colombia, men återkallades
redan 1829, sedan hans politiske motståndare
Andrew Jackson blifvit president. H. slog sig nu
ned på sin farm North Bend i Ohio och tog för
att försörja sin talrika familj anställning
som skrifvare vid grefskapets domstol. Han
uppställdes af whigpartiet som presidentkandidat
mot van Buren 1836 och 1840 samt valdes
sistnämnda år efter en bullersam agitation. Blott
en månad efter det han tillträdt sitt ämbete
afled H. Jfr biografi af H. Montgomery (1853).


3. Benjamin H., den föregåendes sonson,
Förenta staternas tjugutredje president, f. 20
aug. 1833 i North Bend, Ohio, d. 13 mars 1901
i Indianapolis, Indiana, slog sig 1854 ned i
Indianapolis som advokat, deltog med utmärkelse
på nordstatssidan i inbördeskriget som öfverste
vid Indianas frivilliga och avancerade 1865 till
brigadgeneral. H. återtog efter krigets slut
sin advokatverksamhet, var 1881—87 medlem af
senaten och nominerades 1888 till republikansk
presidentkandidat. Han segrade vid valet öfver
demokraten Cleveland, men besegrades vid 1892 års
presidentval i sin ordning af Cleveland.
Under sin ämbetstid (4 mars 1889—4 mars 1893) anslöt
han sig helt till sitt partis långt gående
protektionistiska tariffpolitik och tog till
följd af utrikesministern Blaines sjuklighet
liflig del i utrikesärendenas skötsel,
bl. a. vid uppgörandet af skiljedomsaftalet med
England i Beringshafsfrågan. Sedan H. nedlagt
presidentvärdigheten, var han 1893—94 anställd
som föreläsare i författningskunskap vid
Leland-Stanford-universitetet i Kalifornien
och tjänstgjorde 1899 som Venezuelas ombud inför
skiljedomstolen om dess gränskonflikt med
Brittiska Guyana. H. utgaf bl. a. Speeches
1888—92 (1892), The constitution and
administration of the United states (1897) och
Views of an expresident (1901).
1—3. V. S—g.

Harrison [hä’risən], Frederic, engelsk
skriftställare, positivistisk filosof, f. 18
okt. 1831 i London, blef 1858 advokat och var
18770—89 juris professor vid Inns of court i
London. H. var 1867—69 medlem af den kungliga
kommissionen för utredande af fackföreningarnas
rättsliga ställning och har sedan alltjämt som
skriftställare lifligt deltagit i diskussionen
om arbetarfrågorna. 1869—70 var han sekreterare
i en kunglig lagsamlingskommission. Som
filosof är han anhängare af Comte, har
deltagit i stiftandet af flera positivistiska
läroanstalter i England och är sedan 1880
president för det engelska positivistsamfundet
samt en af de främste medarbetarna i den 1893
grundlagda "Positivist review". Bland H:s
många arbeten märkas The meaning of history
(1862; ny uppl. 1894), Order and progress
(1875), Oliver Cromwell (1888), Studies in
early victorian literature (2 bd, 1894—97),
Life of Ruskin (1902), Memories and thoughts
(1906) och The creed of a layman (1907). H. har
äfven skrifvit en mängd tidskriftsessayer
samt utgaf 1875 "Social statics", en engelsk
öfv. af Comtes "Politique positive", del II.
V. S—g.

Harrison [hä’risən], Thomas Alexander,
amerikansk målare, f. 1853 i Philadelphia,
har studerat därstädes och hufvudsakligen i
Paris, målar i fransk anda figurer i det fria,
landskap, sjöstycken. H. är representerad
i Luxembourgmuseet (Ensamhet, Marin)
och i Dresdengalleriet (Afton vid vattnet).
G—g N.

Harrisse [hä’ris] Henry, fransk-amerikansk
historiker och bibliograf, f. omkr. 1830 i
Paris, af nordamerikansk härkomst, var en
tid advokat vid öfverdomstolen i New York,
men har i många år varit bosatt i Paris, där
han företrädesvis egnat sig åt forskningar
rörande Amerikas upptäcktshistoria. Han har
offentliggjort bl. a. Bibliotheca americana
vetustissima (på eng. 1866, en bibliografi
öfver alla 1492—1550 utgifna arbeten öfver
Amerika), Fernand Colomb, sa vie, ses œuvres
(1872), Jean et Sébastien Cabot, leur origine
et leurs voyages (1882), Les Corte-Real et leurs
voyages au nouveau monde (1883), Chr. Colomb, son
origine, sa vie, ses voyages, sa famille et ses
descendants (2 bd, 1884—85), hans förnämsta verk,
det bibliografiska arbetet Excerpta Colombiniana
(1887), The discovery of North America (1892),
Chr. Colomb devant l’histoire (s. å.), Jean
Cabot, the discoverer of North America, and
Sebastian, his son (1896). Till ett annat område
höra L’Abbé Prevost. Histoire de sa vie et de
ses œuvres (1896) och L. L. Boilly, sa vie et
son œuvre (1898).

Harrit, miner., ett paraffinliknande mineral,
som kristalliserar efter triklina systemet
och har sammansättningen C₅ H₈, smälter vid
74° C.; förekommer i brunkol i Steiermark.
A. Hng.

Harrogate [hä’rəgət], stad i engelska
grefsk. York, West Riding. 28,423
inv. (1901). 55 m. ö. h. Det är Englands
förnämsta svafvelbad och mest besökta kurort;
kalla svafvelkällor (12°—15° C.) och äfven
järnkällor samt utmärkta badinrättningar.
Ln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>