- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
5-6

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harrow - Harrssläktet. Se Harren - Harry, Myriam - Harsdorff, Kaspar Frederik - Harsdörffer, Georg Philipp - Harsläktet. Se Hardjur och Haren - Harspatt. Se Has - Harsprånget - Harstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Harrow l. H.-on-the-Hill [hä’rå͡u-ån-thə-hi’l],
stad i engelska grefsk. Middlesex, 14
km. n. v. från Hyde park (London). 10,220
inv. (1901). I H. finnes en af Englands mest
besökta läroanstalter, anlagd 1571. Många af
Englands ryktbara män ha där grundlagt sin
bildning, bl. a. Sheridan, Byron, Peel och
Palmerston.
(J. F. N.)

Harrsläktet, zool. Se Harren.

Harry [ari’], Myriam, fransk författarinna,
f. 1875 i Jerusalem, har gjort sig känd genom
skildringar från Österlandet, Passage de bédouins
(1899), Petites épreuves (1902), Conquête de
Jérusalem
(1904; "Eröfringen af Jerusalem",
1906), Paradénia (1906) och L’île de volupté
(1908).

Harsdorff, Kaspar Frederik, dansk arkitekt,
f. 26 maj 1735 i Köpenhamn, d. 24 maj 1799, var
elev af konstakademien från dess stiftelse,
1704, erhöll 1756 dess stora guldmedalj,
reste 1757 till Paris och därifrån 1762
till Rom. Hans studier af den klassiska
konsten fingo ett afgörande inflytande på hans
konstnärsindividualitet. 1764 återvände han till
Köpenhamn samt blef medlem af konstakademien
(1765) och professor (1766). Men fäderneslandet
hade endast få värdiga uppgifter att erbjuda
honom. Hans förnämsta arbete under lång tid var
Fredrik V:s grafkapell vid Roskilde domkyrka,
hvilket likväl fulländades först af hans lärjunge
K. F. Hansen. För öfrigt erhöll han blott sådana
mindre uppgifter som Herkuleslogen i Rosenborg
have
att lösa. Endast i några privatbyggnader och
i icke använda utkast hade han fått tillfälle
att visa, på hvilket enkelt och storslaget
sätt han förstod att lösa de uppgifter, som
gåfvos honom. Kolonnaderna mellan palatsen på
Amalienborg
(ritning 1794), den stora Erichsenska
gården
vid Kongens nytorv och Peschiers hus,
nuv. Landtmannabanken, vid Holmens kanal, vittna
bland andra byggnader om hans stora talang.
Ph. W.*

Harsdörffer, Georg Philipp, tysk skald,
f. 1607, d. 1638, var assessor vid underrätten i
Strassburg och sedan rådman i Nürnberg. Han stod
i en viss opposition till Opitz och anslöt sig
nära till Marini och dennes efterföljare. H. är
redan en representant för den italienska
barocksmaken, diktar flitigt herdedikter och
utgör ett slags öfvergångsman till andra
schlesiska skolan. Han står nära J. Claj,
tillsammans med hvilken han 1644 stiftade "Der
gekrönte blumenorden an der Pegnitz" (vanligen
bekant under namnet Die Pegnitzschäfer). H:s
diktning vittnar icke om någon större poetisk
begåfning. Mest uppskattad af samtiden
var hans Frauenzimmer gesprächsspiele,
ett slags konversationslexikon i dialogform
(1641—49). Poetischer trichter, die deutsche
dicht- und reimkunst in 6 stunden einzugiessen

(1648—53) är endast en oklar och svamlig
omskrifning af Opitz’ poetik. Urval af hans
skrifter finnas i Müllers "Bibliotek deutscher
dichter des 17. jahrhunderts", bd 9, 1826, och
i Kürschners "Deutsche nationallitteratur",
bd 27. Se J. Tittmann, "Die Nürnberger
dichterschule" (1847), Bischoff, "G. P. H." (i
"Festschrift zur 250-jährigen jubelfeier des
pegnesischen blumenordens" (1894), Lemcke,
"Von Opitz bis Klopstock" (1882), och Krapp,
"Die ästhetischen tendenzen H:s" (1904).
J. M.

Harsläktet, zool. Se Hardjur och Haren.

Harspatt. Se Has.

Harsprånget (lapska Njåmmelsaska), Europas
mäktigaste vattenfall, beläget i Jockmocks
socken, Norrbottens län, 40 km. från närmaste
punkt af statsbanan Luleå—Riksgränsen och 50
km. från Gällivare malmfält. Stora Lule älf,
som där flyter från n. till s., mötes af en
bergshöjd med östlig—västlig riktning, hvilket
berg föga höjer sig öfver marken på norra sidan,
men mot s. brant sluttar nedåt en djup däld.
Genom detta berg öppnar sig en omkr. 3 km. lång
klyfta af 10—30 m. bredd med branta väggar, i
hvilken flodens väldiga vattenmassa, som varierar
mellan 700—800 kbm. i sek. vid högvatten och 30
kbm. vid lågvatten, sammanpressas och som
en oerhörd fors banar sig väg till den nedanför
liggande dalen. Klyftans västra sida bildas af
en lodrät, svart bergvägg, den östra utgöres
af sönderbrutna klippor och block, vräkta på
hvarandra i ett oredigt virrvarr. Endast från
denna sida är det möjligt, dock med lifsfara,
att på de ständigt våta klipporna närma sig
fallet. Dettas öfversta del, som börjar midtför
öfre ändan af en i älfven belägen klippholme
och slutar vid älfvens tvära krökning nedanför
samma holme, utgör ett brant stup, som på en
längd af 370 m. har en fallhöjd af 27 m. (se fig.).
Omkr. 200 m. nedanför detta fall är en afsats med en längd
af 50 m. och en höjd af 8,2 m. Därefter vidtager
ett omkr. 400 m. långt sel till nästa afsats,
som har en längd af 30 m. och en höjd af 7 m.
Denna delas af en häll i två grenar samt omgifves
af mycket höga tvärbranta klippväggar. Omkr. 1
km. här nedanför vidtager den sista afsatsen,
som med en längd af 255 m. och en höjd af 12,1
m. slutar i Packoselet. Sammanlagda fallhöjden är
74 m. på en längd af omkr. 2 km. Den industriella
vattenmängden, d. v. s. den kvantitet vatten,
som under normala förhållanden kan vara att
påräkna för industrien under 3/4 af året,
beräknas till något öfver 60 kbm. per sek.,
hvilka skulle lämna något öfver 46,000 hkr, medan
sommarlågvattenmängden (107 kbm.) skulle lämna
79,400 hkr. De moln af sönderdeladt vatten, som
ständigt sväfva öfver fallets öfre del, påstås
under kalla vintrar frysa tillsammans till en
isbrygga, på hvilken harar kunnat springa öfver
fallet, men detta försök till förklaring af
fallets namn torde ej vara tillförlitligt.
illustration placeholder
Från Harsprångets öfre del.


Harstad, f. d. socken i Östergötlands län,
i allo införlifvad med Väderstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free