Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartelius, Truls Johan - Hartenau, Grefve af. Se Alexander I, furste av Bulgarien - Hartenkamp. Se Haarlem - Hartenstein - Hartford - Hartgummi. Jfr Gummifabrikation - Hartha - Hartig, Georg Ludwig - Hartig, Theodor - Hartimjan - Hartington markis af. Se Cavendish 8 - Hartkorn - Hartleben, Otto Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland hvilka må nämnas Linie- och estetisk gymnastik (1863),
som i viss mån legat till grund för senare
författares arbeten i samma ämne,
Lärobok i människokroppens speciella anatomi (1867; 5:e uppl. 1903),
Lärobok i sjukgymnastik (1870; 4:e uppl. 1906, öfv. till tyska),
den första i sitt slag, och
Hemgymnastik (1879, 5:e uppl. 1905; öfv.
till engelska och finska) och
Min lefnadsteckning samt smärre dikter (1891).
1874—86 utgaf han "Tidskrift i gymnastik".
Om den gymnastiska sjukbehandlingon inlade
H. stora förtjänster.
Hartenau, grefve af. Se Alexander I, furste af Bulgarien.
Hartenkamp. Se Haarlem.
Hartenstein [-stajn], stad och slott
i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau,
vid Mulde. 2,723 inv (1900). Staden tillhör
furstarna Schönburg, som där ega två slott.
(J. F. N.)
Hartenstein [-stajn], Gustav, tysk filosof,
f. 1808, d. 1890 som överbibliotekarie i Jena,
studerade filosofi i Leipzig, där han blef
privatdocent 1833 och 1836—59 verkade som
professor i filosofi. Bland hans många skrifter
må nämnas
Die problem und grundlehren der allgemeinen metaphysik (1836) och
Die grundbegriffe der ethischen wissenschaften,
i hvilka han visar sig som en trogen lärjunge af
Herbart och genom skarpsinnet i uppfattningen
af dennes läror samt genom klarheten i deras
framställning inlagt stora förtjänster om denna
riktning i filosofien. Dessa skrifter kunna med
fördel användas som kommentarer till Herbarts
ofta svårtydda framställningar. Liksom han förut
utgifvit en upplaga af "Kants werke" (i 10 bd, 1838; i 8 bd, 1867),
utgaf han äfven efter Herbarts död dennes
"Kleinere philosophischen schriften und abhandlungen
nebst dessen litterarischen nachlasse" (1841) och
"Herbarts sämtliche werke" (10 bd, 1850).
S—e.
Hartford [hā’tfəd]. 1. Hufvudstad i
nordamerikanska staten Connecticut, vid
högra stranden af floden Connecticut,
på hvars andra sida ligger förstaden East H.
79,850 inv. (1900). Staden är säte
för en rom.-katolsk biskop, har flera högre
undervisningsanstalter, bl. a. Trinity college
(grundlagdt 1823), ett teol. institut, en
"grammar school" (grundlagd 1655), ett institut
för döfstumma (det äldsta i unionen, stiftadt
1816), en kinesisk skola (för omkr. 100 barn,
som underhållas af kinesiska regeringen) samt
många välgörenhetsinrättningar. H. drifver
liflig handel, som förmedlas genom floden
samt flera järnvägslinjer, och är ett af
hufvudsätena för de amerikanska lif- och
brandförsäkringsbolagen (18 bolag 1890). Siden-,
bomulls- och yllemanufakturer, tillverkning
af symaskiner, velocipeder, automobiler,
papper, cigarrer, metallvaror och skjutvapen
(Colts revolvrar). 1900 funnos inalles 888 verk
med 13,363 arbetare och 31,2 mill. doll. i
produktionsvärde. Staden har uppstått kring
ett holländskt fäste, som anlades 1633;
den blef statens hufvudstad 1785. — 2. Stad
i staten Vermont, vid Connecticut och White
river. 3,817 inv. (1900). Sågverk och fabriker.
(J. F. N.)
Hartgummi (ty.), detsamma som hårdgummi l. ebonit
(se d. o.). Jfr Gummifabrikation, sp. 631.
Hartha, stad i sachsiska kretsen Leipzig,
i Erzgebirge, vid Würschnitz. 5,218 inv. (1900).
Tillverkning af filtvaror, möbler, vagnar m. m.
J. F. N.
Hartig. 1. Georg Ludwig H., tysk forstman,
f. 1764, d. 1837, öfvertog 1811 såsom oberlandforstmeister
i Berlin ledningen af det preussiska forstväsendet,
som, dittills försummadt, genom honom erhöll en
förträfflig organisation. Viktigast af H:s verk äro
Anweisung zur holzzucht für förster (1791; 8:e uppl. 1818),
Anweisung zur taxation und beschreibung der forste (1795; 4:e uppl. 1819),
Lehrbuch für förster (3 bd, 1808; 11:e uppl. 1877) och
Lehrbuch für jäger (2 bd, 1811; 10:e uppl. 1877).
H. grundlade "das massenfachwerk" eller den på
virkesmängden grundade fackverksmetoden
(se Fackverk 2).
2. Theodor H., den föregåendes son,
forstman och naturforskare, f. 1805, d. 1880,
var 1835—38 e. o. professor i Berlin och
1838—78 forstrath och professor i forstvetenskap
i Braunschweig. Bland hans skrifter märkas
Vollständige naturgeschichte der forstlichen kulturpflanzen Deutschlands
(1840—51; ny uppl. 1852),
System und anleitung zum studium der forstwirtschaftslehre (1858) och
Anatomie und physiologie der holzpflanzen (1878).
3. Robert H., den föregåendes son, forstman
och botanist, f. 1839, d. 1901 som
professor i botanik vid universitetet i München,
var förut anställd i braunschweigsk,
hannoversk och preussisk forsttjänst.
Bland hans skrifter märkas
Wichtige krankheiten der waldbäume (1874),
Lehrbuch der pflanzenkrankheiten (1882; 3:e uppl. 1900),
Die zerstörung des bauholzes durch pilze (I, 1885),
Das holz der rotbuche (med R. Weber, 1888),
Lehrbuch der anatomie und physiologie der pflanzen (1891) och
Holzuntersuchungen (1901).
Hartimjan, bot., namn på Calamintha acinos Clairv.
Hartington [hā’tiȵtən], markis af. Se Cavendish 8.
Hartkorn [-kårn], da. ("hård säd"), den
enhet, som intill 1904 låg till grund för
jordbeskattningen i Danmark. Då efter 1660
nya skatter skulle påläggas, genomgick man de
gamla jordeböckerna öfver böndernas utskylder
och beräknade dessa i tunnor af det i trakten
vanligaste sädesslaget (råg eller korn,
s. k. "haardt korn"), hvarefter bondegården
sades stå för så många tunnor "hartkorn", som
motsvarade beloppet af alla dess utskylder. Såväl
efter den gamla matrikeln af 1688 som efter den
nya af 1844 blefvo jordegendomarna taxerade
till vissa tunnor "hartkorn" i förhållande
till jordmånens bördighet. Efter den sista
påföras ännu afgifter till amtet och kommunen,
medan skatter till staten beräknas efter
"ejendomsskyld". På ön Bornholm motsvara
tre tunnor hartkorn (bornholmskt hartkorn)
omkr. två tunnor i det öfriga landet. Jfr
Danmark, sp. 1269.
E. Ebg.
Hartleben, Otto Erich, tysk författare,
f. 3 juni 1864 i Klausthal, d. 11 febr. 1905,
var först jurist, men egnade sig sedan 1890
uteslutande åt litteraturen. H. tillhörde den
krets, som stiftade "Freie bühne" i Berlin och
hade skolat sig hos franska novellister och
scenförfattare. Föga originell som ande, var
H. däremot en ytterst skicklig formvirtuos och på
grund häraf växlande i stilar och konstarter. Af
hans berättelser,
Zwei verschiedene geschichten (1887; nya uppl. under titeln "Die Serényi"),
Die geschichte vom abgerissenen knopf (1893; 18:e uppl. 1907),
Der römische maler (1898),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
