- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
31-32

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartsoeker, Nicolaus - Hartsoljor - Hartoljefernissa. Se Hartstvål - Hartssyror. Se Harts - Hartstvål l. Resinat - Hartvin. Se Aleppotall - Hartwell House. Se Aylesbury - Hartwig, Karl Ernst Albrecht - Hartwigson, Frits Seligmann - Hartzenbusch, Juan Eugenio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Düsseldorf och innehade denna befattning
till 1716, då han öfverflyttade till
Utrecht. Skrifter: Essai de dioptrique (1694),
Principes de physique (1696), Conjectures
physiques
(1706) med Suite (1708 och 1712).
R. T—dt.

Hartsoljor äro produkter, som erhållas
vid torrdestillation af vanligt harts,
s. k. kolofonium. Man upphettar hartset i stora,
låga järnpannor, försedda med hjälm och förenade
med kylare och förlag. Vid destillationen, som
sker dels öfver fri eld, dels genom upphettning
medelst öfverhettad vattenånga, erhålles
först ett vattendestillat, som innehåller
bl. a. ättiksyra, hvilken kan därur utvinnas;
sedan öfverdestillerar en lättflyktig olja
med stark lukt, som benämnes pinolen. Vid
fortsatt höjande af temperaturen öfvergår en
hvit, blåskimrande och tjockflytande olja,
benämnd tjock hartsolja. Mot slutet erhålles
en gul, äfven blåskimrande, lättflytande olja,
som kallas tunn hartsolja. I pannan återstår
ett svart, segt beck, hvilket kan användas som
beståndsdel i skomakarbeck. Man använder vanligen
ej hartsoljorna råa, utan renar dem. Detta sker
vid pinolen genom destillation och tvättning
med kalkmjölk. De egentliga hartsoljorna
renas genom behandling med utspädd svafvelsyra
och natronlut och tvättning med vatten. Med
fördel utvinnas numera äfven hartsoljor
genom torrdestillation af harts i vakuum,
då utbytet af oljor blir större. De därvid
erhållna oljorna indelas i: pinolen, ljus,
blå och grön hartsolja. Pinolen användes till
belysningsändamål och som ersättningsmedel för
terpentinolja. Af de öfriga hartsoljorna
framställas smörjmedel och fernissor.
E—t N—n.

Hartsoljefernissa. Se Hartstvål.

Hartssyror. Se Harts.

Hartstvål l. Resinat, en saltartad
förening, som uppstår, om harts (kolofonium)
löses i alkalier eller hopsmältes med
metalloxider. Alkaliresinaterna användas
tillsammans med fettsyradt natron i billig tvål
och jämte fettsyradt kali i såpa. Alkali- och
kalkresinat inblandas i smörjmedel, exempelvis
s. k. konsistensfett. Synnerligen viktig är
natronhartstvålens användning vid vegetabilisk
limning af papper. Till den i vatten slammade
fibermassan sättas natronhartstvål och alun,
som är kaliumaluminiumsulfat K Al (SO4)2
+ 12 H2O. Härvid sker en omsättning, så att fritt
harts och aluminiumresinat utfalla på fibern,
medan alkalisulfaterna gå i lösning. Fällningen
klibbar sedan ihop fibrerna på pappersmaskinen
och hindrar bläck att slå igenom på det färdiga
papperet. Resinater af kalcium, magnesium
och aluminium användas för framställning
af lack och lackfärger. Hartsoljefernissa
beredes af hartsolja och i terpentinolja löst
manganresinat. Resinater af en del tunga
metaller, såsom järn, kadmium, vismut,
bly, uran, krom och kobolt, brukas inom
porslinstillverkningen för att åstadkomma färger
på glasyren.
E—t N—n.

Hartsvin. Se Aleppotall.

Hartwell house [hā’tωəl ha͡u’s]. Se Aylesbury.

Hartwig, Karl Ernst Albrecht, tysk astronom,
f. 14 jan. 1851 i Frankfurt am Main. Efter
matematiska och astronomiska studier i Erlangen,
Leipzig, Göttingen och München blef han 1874
assistent vid observatoriet i Strassburg,
och efter att 1884—85 ha varit anställd som
observatör vid observatoriet i Dorpat, kallades
han 1886 till professor och direktor för det nyupprättade
observatoriet i Bamberg. 1882—83 var han
ledare af den tyska astronomiska expeditionen
till Argentina för observationer af
Venuspassagen. Utom en del observationer
af kometer och stjärnbetäckningar,
heliometermätningar af månen, planeter och
fixstjärnor m. m. har han särskildt utfört
omfattande undersökningar öfver föränderliga
stjärnor, och sedan 1891 i "Vierteljahrsschrift
der astronomischen gesellschaft" årligen
offentliggjort Ephemeriden veränderlicher
sterne.
Bland hans öfriga arbeten märkas
Untersuchungen über die durchmesser der
planeten Venus und Mars
(1879) och Beitrag zur
bestimmung der physischen libration des mondes
aus beobachtungen am Strassburger heliometer
(1880).
B—d.

Hartvigson, Frits Seligmann, dansk-engelsk
pianist, f. 1841 i Grenaa, Jylland, elev af
H. v. Bülow, bosatte sig 1864 i London, där han
1873 blef hofpianist hos prinsessan af Wales
och 1888 professor vid musikakademien. H. är en
virtuos i den större stilen.

illustration placeholder

Hartzenbusch [artsenbo’sk], Juan Eugenio,
spansk skald och litteraturhistoriker,
f. 1806 i Madrid, d. 1880, son af en till
Spanien invandrad tysk snickare, fick en
lärd skolundervisning samtidigt med att han
idkade faderns yrke, som han ej helt lämnade
förrän vid 30 års ålder. H. blef bibliotekarie
vid Nationalbiblioteket i Madrid 1844, var
öfverbibliotekarie 1862—75 och blef led. af
Spanska akademien 1847. H:s anslutning
till romantiken betecknas af hans drama Los
amantes de Teruel
(1837), där en gammal spansk
kärleksdikt verkningsfullt behandlats och som
skattas såsom ett af de förnämsta nationellt
spanska dramatiska alstren under 1800-talet.
H:s dramatiska arbeten uppgå till ett 70-tal, hvaraf
25 äro original, de öfriga dels bearbetningar af
äldre spansk dramatik, dels öfversättningar. H:s
författarskap präglas af nationell anda,
rik fantasi, kraftig diktion och versifikatorisk
talang. Af dramatik må nämnas: Doña Mencia ó la
boda en la Inquisición
(1838), som af politiska
skäl väckte stort uppseende, La redoma encantada
(1839), La visionaria (1840), Alfonso el casto
(1841), Primero yo, Honoria, symboliskt drama,
El bachiller Mendarias, historiskt drama (1842),
La coja y el encogido, karaktärsdrama (1843),
Juan de las Viñas (1844; "Tvärtom", uppf. 1850
i Stockholm), La jura de Santa Gadea (1854),
La madre de Pelayo (1846), La ley de raza (1852)
och det religiösa dramat El mal apóstol y el
buon ladrón
samt zarzuelan Heliodoro ó el amor
enamorado.
H. var äfven en lycklig fabeldiktare
och novellist på prosa uti sina Ensayos poéticos
y artículos en prosa
(1843), Fábulas, puestas
en verso castellano
(1848) och Cuentos y fábulas
(1861). Af litteraturhistoriska arbeten må nämnas
Notas al D. Quijote 1874 och litterär-biografiska
inledningar till Tirso de Molinas, Calderóns,
Ruiz de Alarcóns och Lope de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free