- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
37-38

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harvey, William Henry - Harveysering. Se Cementering - Harwich - Harväppling - Harz - Harzburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och delvis afbildade i Thesaurus capensis (1859, 1863).
T. K.

Harveysering [hā’vi-], af pansarplåt. Se
Cementering.

Harwich [hä’ridʃ], sjöstad i engelska grefskapet
Essex, på en smal landtunga, s. om Stours
mynning. 10,070 inv. (1901). Tillverkning af
cement samt artificiella gödselmedel. Den
af ett fort och batterier skyddade hamnen
är en af de bättre på östra kusten och en
af de viktigaste för Englands förbindelse med
kontinenten (dagliga ångbåtar till Antwerpen och
Rotterdam). Importens värde steg 1900 till 16,2
mill. pd st., exportens till 5 mill. pd st. Från
H. drifves hafsfiske. Bredvid H. ligger badorten
Dovercourt med mineralkälla.
J. F. N.

Harväppling, bot., namn på Anthyllis vulneraria L.

Harz [hārts], Harzgebirge (urspr. Hart, "skog"),
ett massberg, som utgör nordligaste leden i
mellersta Tysklands bergssystem. Isoleradt
och skarpt afsöndradt från den omgifvande
slätten, ligger det mellan floderna Leine
och Saale samt har en areal af 2,030 kvkm.,
hvaraf 740 kvkm. tillhöra Braunschweig,
1,180 kvkm. Preussen (Hannover och Sachsen)
och 110 kvkm. Anhalt. Största längden, från
Seesen i v. till Hettstädt i ö., är 92 km.,
största bredden, mellan Blankenberg i n. och
Walkenried i s., 33 km. Bergets stigning är
brantast i n., där det med sina högsta delar
uppstiger omedelbart från slätten; äfven i
v. sluttar det tämligen skarpt mot Seesen-dalen,
hvaremot det långsamt sänker sig i ö. och
s. Berggruppen består af en orgelbunden serie
platåer, som här och där höja sig i rundade
toppar, och genomskäres i olika riktningar af
smala, djupa dalar. Den nordvästra, högre delen
af berget kallas Oberharz, den sydöstra, lägre
och vidsträcktare delen Unterharz, under det de
nordvästra och sydvästra sluttningarna benämnas
Vorharz. De högsta topparna i Oberharz äro:
Brocken (1,142 m.), Heinrichshöhe (1,044 m.),
Grosse och Kleine Königsberg (1,029 och 1,027
m.) och Wurmberg (968 m.) samt i Unterharz
Auerberg (575 m.) och Victorshöhe (582 m.).
Östra H. tillhör hufvudsakligen devonformationen,
det västra nedre karbonformationen. Berget
består af skiffer, gråvacka och kalk (med berömda
hålor, bl. a. Baumanns- och Hermannshålorna), i
v. förhärska kisel, lerskiffer och kalk. Granit
bildar i n. vid Victorshöhe och vid Brocken två
stora massiv. En gördel af s. k. rothliegende
perm, trias, jura och krita omgifver nästan
hela berget. Utom granit finnas flera andra
eruptiv, såsom diabas, gabbro, kvartsporfyr
o. a. H. är synnerligen rikt på malmer:
silfver, guld, järn, bly och koppar m. m.,
och står i mineralrikedom näst efter Erzgebirge
bland Tysklands berg. Dessutom brytas marmor,
granit, alabaster m. m., och vid östra foten
finnas flera gifvande saltkällor. Bergsbruket
i H. började omkr. år 968, och en krans af
städer och andliga stiftelser drog sig sedan
10:e årh. omkring berget. De stora skogar, som
betäcka bergssidorna (i Oberharz mest barrskog,
i Unterharz öfvervägande löfskog), gifva
upphof till en ansenlig trävaruexport. Jämte
hufvudnäringarna: bergsbruk, skogs- och
boskapsskötsel samt (väsentligen i Unterharz)
jordbruk, utgöra insamling af skogsbär,
träsnideri, spetsknyppling och handel med
sångfåglar viktiga binäringar för befolkningen.
Denna, som utgör omkr. 100,000 i antal, leder
sin härkomst från olika stammar: öfver- och
nedersachsisk, frankisk och thüringisk, hvilket
ännu kan spåras i de olika dialekter, som talas
på H. Gränslinjen mellan hög- och lågtyskan
går öfver berget. Strömmar, som upprinna på H.,
äro många, men små. Till Elbes flodområde höra:
Helme med Sorge, Wipper, Eine, Selke och Bode i
ö. samt Holzemme i n.; till Wesers: Ilse, Ecker,
Radau, Ocker i n. samt Innerste, Söse, Sieber
och Oder i v. På grund af sin naturskönhet,
och litterära förhärligande (dikter af Goethe,
"Harzreise" af Heine) är H. en af de mest
besökta trakterna i Tyskland. Det genomskäres
af förträffliga vägar i alla riktningar
och är fullständigt omslutet af järnvägar,
som utgrena sig till de förnämsta städerna i
riket. Sedan 1898 går en kuggstångsbana upp till
Brocken. Den vackraste dalen är kanske Bodedalen
med Rosstrappe, Hexentanzplatz, Baumannshöhle
och Bielshöhle. Den intressantaste punkten
är dock utan tvifvel Brocken l. Blocksberg
(se dessa ord), ryktbar som scenen för
"Walpurgisnacht" i Goethes "Faust" samt för sina
atmosfäriska fenomen, bland hvilka Brockenspöket
(se d. o.) är mest bekant. Där står sedan 1895
ett meteorologiskt observatorium. H. var det
sista stamhållet för hedendomen i Tyskland;
från denna omständighet härröra de många sagor
och trollsägner, som äro gängse på berget,
samt de fantastiska namn, som tillagts en mängd
ställen därstädes. Litt.: v. Groddeck, "Abriss
d. geognosie des Harzes" (2:a uppl. 1883),
Hoffmann, "Der Harz" (flera förf., 1899),
"Zeitschrift des Harzvereins" (årl. sedan
1868).
(J. F. N.)
illustration placeholder
Brocken (med "häxaltaret", "djäfvulens

predikstol", hotellet och utsiktstorn).


Harzburg (Bad H.), stad i braunschweigska kretsen
Wolfenbüttel, 272 m. ö. h., 9 km. s. ö. från
Goslar. 3,308 inv. (1900). Soolbad (Juliushall),
sanatorium, vårdanstalt för skrofulösa barn. De
båda soolkällorna innehålla på 1,000 viktsdelar
vatten 61,10—66,55 delar klornatrium. För
invärtes bruk finnes en koksaltkälla (1,5
proc. klornatrium). Kurgästernas antal årligen
omkr. 6,000. Ö. om staden på det 493 m. höga
Burgberg ligger ruinen af borgen H. (uppförd
af Henrik IV 1065—69, ett par gånger förstörd
af sachsarna, återställd af Henrik Lejonet
1181). 1877 restes där en 15,5 m. hög
granitpelare med en medaljongbild af furst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free