Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hasenclever, Wilhelm - Hasgalla. Se Has - Hashab. Se Arabiskt gummi, sp. 1287 - Hasjimiter - Hasjisj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktning för Sozialistische arbeiterpartei Deutschlands) samt som led. af Nordtyska riksdagen (1869--70) och Tyska riksdagen (1874--87). Han blef 1888 sinnessjuk. Hasgalla, veter. Se Has. Hashab. Se Arabiskt gummi, sp. 1287, farm. Hasjimiter. Se Haschimiter. Hasjisj l. Haschisch (arab., ört, särskildt hampväxten, såsom den yppersta af alla örter, på grund af dess njutning beredande, smärtstillande och rogifvande egenskaper, och slutligen preparat af denna ört), farm. Den i Persien och Ostindien växande och odlade formen af hampväxten, Cannabis sativa f. indica, hvilken icke är botaniskt skiljbar från den i Europa odlade C. sativa L., lämnar materialet till Orientens som njutningsmedel högt värderade hasjisj. Den europeiska hampan saknar nästan alldeles de narkotiska egenskaper, som utmärka den indiska formen. Af den indiska hampan finnas flera handelsformer med hinduiska namn, såsom guaza, gunjah (ganjah l. gandsja) och bang (sabji, sidhi), af hvilka särskildt den förstnämnda af araberna kallas hasjisj och förr varit upptagen i Sv. farmakopén under namn af Herba Cannabis indicæ till beredande af det numera uteslutna Extractum Cannabis indicæ. De torkade, något sammanpressade, hartsrika, blommande smågrenarna af hampans honstånd utgöra guaza, och däraf beredas olika slag af hasjisj. Det från drogen isolerade hartset kallas charas eller churus och nyttjas äfven som berusningsmedel. Vanligen beredes hasjisj på det sätt, att guaza kokas i vatten och en tillblandad mindre mängd färskt, osaltadt smör, hvilket upplöser hartset i drogen och utdrager dess halt af flyktig olja, hvilka båda beståndsdelar anses vara de verksamma ämnena i hasjisj. Särskildt tillskrifves verkan det hartsartade ämnet kannabinol. Afkoket silas sedan genom en grof duk och afdunstas, tills det får tjock siraps stadga. Sålunda beredt extrakt har en gröngulaktig färg och en obehaglig lukt, hvarför man, i afsikt att förbättra denna, tillsätter rosen- eller jasminolja. Af sådant extrakt intages 3 till 4 gr., vanligen i en liten kopp svart kaffe, då man vill förskaffa sig ett behagligt sinnesrus. Af detsamma beredes genom tillsättande af socker, mandel, pistaciekärnor o. d. ett slags konfekt, i Kairo benämnd daouamesk, hvaraf fordras större dos för att framkalla de för hasjisj egendomliga verkningarna. Många andra beredningar eller uppblandningar af hasjisj, med t. ex. fikon, dadlar, honung, peppar, ambra, mysk, förekomma under olika namn i Orientens basarer. De säljas ofta endast i smyg, emedan hasjisj-njutningen i de flesta länder icke är tillåten. I sanning underbara äro i många fall verkningarna af hasjisj, men de yttra sig ofta olika hos olika individer och till följd af olika doser. Efter förtärandet af hasjisj inställer sig alltid tyngd i hufvudet, stundom äfven värk, förnimmelse af stegrad värme och svindel samt öronsusning. Pupillerna utvidgas, och långsynthet är därmed förbunden. För många synas under hasjisj-rus alla föremål få en ofantlig utsträckning, som aldrig tager något slut; en väg, på hvilken man vandrar, förefaller oändligt lång, och målet viker ständigt undan i fjärran. Målade bilder synas stereoskopiska eller tyckas antaga ett förkroppsligadt tillstånd och därjämte rörlighet, så att de framstå fritt och lefvande från taflans duk. Sinnenas skärpa förslöas, under det att förnimmelserna förefalla den förgiftade synnerligen lifliga. Vanligen inträda en subjektiv uppfattning af ökad intensitet och kraft hos själsförmögenheterna och därjämte merendels en mycket glad stämning, betydlig skrattlust och obetvingliga utbrott af skallande skratt, såsom det tyckes utan bestämd orsak, men vanligen föranledda genom bisarra syner eller rättare sinnesyillor, illusioner. Under inflytande af den lifligt stegrade fantasien blifva illusionerna ofta både till former och färger synnerligen praktfulla och hänryckande. (Ett än praktfullare färgspel framkallar ett hos en kakté förekommande gift. Se Cactaceæ). Medvetandet är ibland fullkomligt orubbadt, i andra fall mer eller mindre omtöcknadt, så att minne af det under ruset erfarna efteråt alldeles saknas. Tidsuppfattningen är i hög grad rubbad: allt förnimmes jagande och momentant, och likväl förefalla minuterna långa som timmar. Marken kännes försvinna under fötterna, man erfar en icke obehaglig känsla af sväfvande i luften, och man genomflyger vida himmelsrymder. Hos åtskilliga iakttages dock en stor tröghet i rörelserna, osäker gång och darrning i händerna, hvaremot hos många visar sig en häftig benägenhet att larma, rasa och förstöra, allt under åtminstone delvis bibehållet medvetande. -- Benägenhet för ro och sömn inställer sig småningom. Dock leder hasjisjruset ofta icke direkt till sömn, utan medför blott, att sömnen under följande natt blir synnerligen djup, med eller utan påfallande drömmar. Hos alla framkallar hasjisj efteråt en betydlig stegring af matlusten; f. ö. uppträda inga eller högst obetydliga efterverkningar. Hasjisj förorsakar icke förstoppning. I Ostindien har man funnit, att hasjisj kan framkalla s. k. katalepsi, under hvilket tillstånd lederna låta böja sig, nästan som vore de af vax, och lemmarna bibehålla oförändradt, i trots af tyngdlagen, den ställning man gifver dem. Af denna anledning lär hasjisj begagnas af Indiens som heliga ansedda botgörare, fakirerna, af hvilka somliga under långa tider intaga underliga ställningar; hampan kallas där äfven "fakirernas ört". En förfärlig roll spelade hasjisj under korstågens tid (jfr Assasiner). Hasjisjverkans väsen synes bestå i nedsättning eller upphäfvande af hjärnans normala kontroll öfver förnimmelser och fantasi -- något liknande det, som momentant förekommer vid insomnandet, men utdraget på längre tid -- samt därjämte (antagligen) i en retning af vissa delar af hjärnan, hvarigenom dennas lägre funktioner blifva så intensiva och egendomliga. Ibland kvarstå omdöme och förmåga att minnas det erfarna, och den förgiftade kan då, när han vill, rycka sig bort från illusionerna för en stund, för att sedan åter hängifva sig åt dessa. -- Personer, som ofta och rikligt använda hasjisj som berusningsmedel, s. k. hasjisjätare, kunna naturligen skada sig allvarsamt därmed. Särskildt lära somliga blifva sinnessjuka, medan däremot dödsfall af akut hasjisjförgiftning äro mycket sällsynta. I jämförelse med opium är hasjisj vida mindre farligt; särskildt saknar det senare giftet opiets egenskap att ruinera digestionsorganen och det allmänna näringstillståndet. -- För beredande af hasjisj, som äfven begagnas blandad med tobak till rökning, odlas den indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
