Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 49-50 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hasjisj - Hasköj - Haslad vall. Se Holmgång - Hasle - Hasled. Se Has - Hasledalen - Hasledsböjning, Hasledsställning. Se Has - Hasledsgalla. Se Ledgalla. Jfr äfven Has och Fyllda Pannor - Haslegeten - Hasler (Hassler), Hans Leo von - Haslev - Haslidalen. Se Hasledalen - Haslingden - Haslinger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hampan icke blott i sitt hemland (Persien,
Ostindien), utan äfven i hela inre
Afrika, och man uppgifver vanligen,
att 300 mill. människor skola begagna
hasjisj som njutningsmedel, en med säkerhet
öfverdrifven siffra. Såsom läkemedel användes
Cannabisdrogen och särskildt extraktet för
att framkalla en rogifvande och smärtlindrande
verkan. Medlet är nu hos oss öfvergifvet.
O. T. S. (C. G. S.)

Hasköj, förstad (judekvarter) till
Konstantinopel på norra stranden af Gyllene
hornet.

Haslad vall. Se Holmgång.

Hasle, stad på västra kusten af ön Bornholm,
9 km. n. om Rönne. 1,255 inv. (1906). Fiske
(lax och sill) och landtbruk. I
närheten en stor fabrik för klinker- och
chamottesten, där förut fanns ett kolverk.
E. Ebg.

Hasled, veter. Se Has.

Hasledalen (Hasli-), i trängre mening
Aars öfversta dal, i Berner Oberland i
Schweiz, i vidsträcktare mening Aars hela
40 km. långa dal från flodens källor till
Brienz-sjön. Hasledalen är rik på vackra
naturscenerier, särskildt vattenfall och
glaciärer: Handecks- och Reichenbachs-fallen,
Lauteraar- och Finsteraar-glaciärerna m. fl. Mot
n. är dalen öppen på ömse sidor om Brienz- och
Thunsjöarna, men är på öfriga sidor omsluten
af berg och står endast genom höga pass i
förbindelse med de omgifvande landskapen:
Engelberger Joch i Genteldalen och Susten i
Gadmendalen mot n. ö. samt Grimsel och Grosse
Scheideck mot s. och s. v. H. anslöt sig 1334
frivilligt till Bern och åtnjöt därför ända till
1798 privilegier framför hvarje annan del af
kantonen. Jämte sidodalar (området Oberhasle)
innehåller H. sex kommuner: Gadmen, Guttannen,
Hasleberg, Innerkirchen, Meiringen (hufvudort)
och Schattenhalb.

Fig. 1. Bygd i Oberhasle. (Efter Holmbergs bok.)

– Invånarna i H. (1900: 7,012) anses af
flera svenska författare, bl. a. E. G. Geijer
och A. E. Holmberg, vara afkomlingar af
skandinaver, som utvandrat till Alperna, och
detta antagande vinner redan däri ett stöd,
att väsentliga olikheter i språk, seder, kropps-
och ansiktsbildning finnas mellan befolkningen i
de omgifvande dalarna och invånarna i H., hvilka
äro högväxta, blonda och blåögda som nordens äkta
barn. Boningshusen lära ha en svensk prägel,
och till inhägnader brukas ännu gärdesgårdar
(jfr fig. 1), som skola vara trogna kopior af
sina svenska förebilder. Mera bevisande för
teoriens riktighet är tillvaron både i H. och
Sverige af en tradition om en svensk utvandring
till Schweiz.

Fig. 2. Hasledalsflicka i helgdagsdräkt.

I Meiringens arkiv finnes
nämligen en 1534 verkställd tysk öfv. af en äldre
latinsk handskrift, i hvilken utvandringen till
H. skildras. Den svenske historieskrifvaren
Ericus Olai (d. 1486) omtalar en svensk
utvandring till Schweiz, och äfven Gustaf
Vasa omnämner en sådan i ett plakat af 19
apr. 1555. Vid en underhandling med Edsförbundet
åberopade Gustaf II Adolf svenskarnas
släktskap med invånarna i Schweiz. Som den ort
i Sverige, hvarifrån utvandringen skulle skett,
utpekas Hassle socken n. ö. om Mariestad. Jfr
A. E. Holmberg, "Hasslidalen och en liten färd
i Schweitz" (1851).
(J. F. N.)

Hasledsböjning, Hasledsställning. Se Has.

Hasledsgalla. Se Ledgalla.
Jfr äfven Has och Fyllda pannor.


Haslegeten, den näst största af de schweiziska getraserna, har
sitt ursprungliga afvelsområde inom Oberhasle
och Interlaken i Berner Oberland. Färgen är
ljus- eller mörkröd, med svarta strimmor öfver
ryggen.
H. F.

Hasler (Hassler), Hans Leo von, tysk tonsättare,
f. 1564 i Nürnberg, d. 1612 i Frankfurt
a. M., studerade efter 1584 i Venezia hos
Andrea Gabrieli tillsammans med dennes brorson
Giovanni. Hans stil har därför mycken likhet
med de båda venezianernas. Dock är H. vida mera
än en efterhärmare, och han förenar melodisk
innerlighet med konstrik kontrapunktik. Han
lefde flera år vid kejsar Rudolf II:s hof i
Prag, blef upphöjd i adelsstånd och trädde 1608
i kursachsisk tjänst. Bland hans kompositioner
må nämnas Canzonette (1590), Cantiones sacræ (3
bd, 1591–1607; ånyo utg. i "Denkmäler deutscher
tonkunst"), Newe teütsche gesang (1596–1609),
mässor (1599; ånyo utg. i "Denkmäler deutscher
tonkunst") och Lustgarten newer deutscher gesäng
(3 bd, 1601–10; ny upplaga utg. af Eitner).
A. L.*

Haslev, dansk socken och by i sydöstra
Själland,. 17 km. från Ringsted. 3,430
inv. (1906). Som station vid den sydsjälländska
järnvägen sedan 1870 har H. nått en utomordentlig
utveckling och fått en alldeles stadsliknande
prägel (byn H. har 2,772 inv.) med gas- och
elektricitetsverk, bank, real- och folkhögskola
samt flera fabriker. Mest bekant är "Trifolium",
Danmarks största och mest ansedda mejeri
(anlagdt 1900), som med sina 2 filialer får
mjölk från 80 sydsjälländska herrgårdar med
10–11,000 kor. Sanatorium för tuberkulösa (sedan
1903).
E. Ebg.

Haslidalen. Se Hasledalen.

Haslingden [hä’slingden], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 12 km. s. ö. om Blackburn,
genom en kanal förenad med Manchester, Liverpool
o. a. städer. 18,543 inv. (1901). Bomulls-
och yllefabriker samt järnverk. I nejden
kolgrufvor samt sten- och skifferbrott.
(J. F. N.)

Haslinger, tysk musikfirma, grundad af Tobias H.,
f. 1787, d. 1842, hvilken först var associé i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>