- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
63-64

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hasselquist, Fredrik - Hasselquist, Fryderyk Karol - Hasselquistia - Hasselriis, Louis - Hasselrot, Mattias - Hasselrot, Karl - Hasselrot, Karl Birger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till med. doktor och adjunkt i med. fakulteten
i Uppsala utnämndes han 1751. Linné utgaf
1757 hans Iter palæstinum eller Resa til
Heliga landet 1749—1752
och uppkallade
efter honom växtsläktet Hasselquistia.
R. T—dt.*

Hasselquist, Fryderyk Karol, polsk läkare af
svensk härkomst, f. i Kurland, d. 1818, studerade
i Petersburg och Wien, där han fick doktorsdiplom
1774, och var fr. o. m. 1785 lifmedikus hos
Polens siste konung, Stanislaus August. Sina
senaste lefnadsår tillbragte han i Krakau.
A—d J.

Hasselquistia L., bot., växtsläkte af fam.
Umbelliferæ, uppkalladt efter F. Hasselquist.
Arterna, som äro utmärkta af heterokarpi (se d. o.),
föras numera till släktet Tordylium.
G. L—m.

Hasselriis [-ris], Louis, dansk skulptör,
f. 12 jan. 1844 i Hilleröd, studerade vid
konstakademien i Köpenhamn och har alltsedan 1869
mestadels vistats i Rom. Statyn Diskuskastare
(1873) finns i Köpenhamns konstmuseum, som
äfven eger statyetten Bellman (sittande,
i marmor 1874). Mycken uppmärksamhet
väckte H:s små porträttstatyetter, skarpt
och fyndigt karakteriserade: general
Schleppegrell (1879, museet i Aalborg),
Sören Kierkegaard (1882, ett exemplar i
Stockholms nationalmuseum), Johannes Ewald
(1886, Kristiania nationalgalleri). Heinrich
Heine
har han framställt i två statyer (en
af dem utfördes för kejsarinnan Elisabets
af Österrike villa på Korfu). Han har äfven
utfört H. Kr. Andersens staty i Odense (1877)
och det klumpiga monumentet Danmark framför
Konstmuseet i Köpenhamn (1897). Hans senaste
arbete är ett Heinemonument, afsedt att resas
på Montmartre i Paris (utst. i Köpenhamn 1907).
G—g N.

Hasselrot, svensk släkt från Dalsland, som
kan följas till förra hälften af 1500-talet och
hvaraf en medlem, landsskrifvaren Torsten (1632—96),
antog namnet Hesselroth; detta ändrades af hans
andre son till Hasselroth och af hans tredje son,
kapten Anders H. (1681—1746), till Hasselrot.

1. Mattias H., sonson af Anders H., präst,
författare, politiker, f. 29 jan. 1769 i
Lidköping, d. 28 okt. 1839 i Särestad, blef
1791 student i Lund, tog 1793 filos. graden och
fungerade någon tid som docent i grekiska. Sedan
han emellertid s. å. till svenska öfversatt
"Marseljäsen", utfärdades häktningsorder på
honom, men han lyckades med vänners hjälp fly
till Tyskland, där han fortsatte sina studier
vid Greifswalds universitet. 1796 återkom han
till Sverige samt blef 1797 vice rektor och
1800 rektor vid Lidköpings skola. Sedan han i
Uppsala aflagt teol. kandidatexamen (1806) och i
Göteborg blifvit prästvigd (1809), befordrades
han till konsistorienotarie i Skara (1810),
lektor i matematik vid gymnasiet där (1811) och
kyrkoherde i Ving (1812), hvarifrån han 1818
tillträdde Särestads pastorat. 1824 fick han
professors titel och blef 1830 teol. doktor
samt kontraktsprost. Vid riksdagarna 1815,
1817—18, 1823, 1828—30 och 1834—35 var H. led. af
prästeståndet, vid de tre första riksdagarna
led. af banko- och vid de två senare af
statsutskottet. H., som städse gjorde sig känd
för liberala tendenser, motionerade bl. a. om
inrättande af folkskolor å landsbygden, hvilket
förslag då afslogs. Han inrättade då på egen
bekostnad en sådan i sin församling, den första
i Skara stift. Han var statsrevisor 1813 och
1820 samt flera gånger revisor vid
diskont- och lånekontoren i Stockholm och
Göteborg. H. öfversatte Campes "Theophron,
eller den erfarne rådgifvaren för den oförfarna
ungdomen" (1794; 3:e uppl. 1851) och v. Asps
"Resa i Levanten år 1796" (1805).

illustration placeholder

2. Karl H., den föregåendes son, jurist,
riksdagsman, f. 6 jan. 1812 i Skara, d. 2 nov. 1890
i Växjö, blef student i Uppsala 1831
och aflade 1833 hofrättsexamen. Efter att ha
tjänstgjort i justitierevisionsexpeditionen
blef han 1849 borgmästare i Alingsås,
utnämndes 1858 till häradshöfding i Ås och
Gäsene härad af Älfsborgs län samt förflyttades
1872 till Västra Värends domsaga i Kronobergs
län. H., som vid 1840 års riksdag var notarie
i lagutskottet och sekreterare i sammansatta
banko- och lagutskottet samt 1844 sekreterare
i sammansatta lag- och ekonomiutskottet,
var under riksdagarna 1853—54 och 1856—58
led. af borgarståndet samt 1867—76 riksdagsman
i Första kammaren för Älfsborgs län. 1856—58
och 1867, 1871, 1873 och 1874 var han led. af
lagutskottet och var under hela sin offentliga
bana en ifrig förkämpe för större humanitet
inom lagstiftningen. Spöstraffets och allmänna
kyrkopliktens afskaffande skedde på hans
initiativ, likasom äfven husagans utstrykande ur
lagen. Hans motion om dödsstraffets afskaffande
antogs 1868 af Andra kammaren, men föll i Första
kammaren på en enda röst. H. utgaf Minnesblad
(1875; tryckt som manuskript), utgörande en
bild af hans offentliga verksamhet, samt Om
frihetsstraffen och deras verkställighet
(1876).

3. Karl Birger H., den föregåendes
son, jurist, politiker, f. 5 okt. 1842 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1859 och
aflade där 1863 hofrätts- och kameralexamina.
Han utnämndes 1876 till assesssor i Göta
hofrätt, blef 1877 sekreterare i lagutskottet och
t. f. revisionssekreterare samt är sedan 1880
häradshöfding i Ölands domsaga. Led.
af Första kammaren för Älfsborgs län 1880—87
och för Kalmar län (södra delen) från 1889,
har han därunder haft plats i lagutskottet
1885—87, 1888—1904 (ordf. 1896—1902) samt
i särskilda utskottet 1882 för lappfrågan och
1892 (urtiman) i försvarsutskottet. H., som
i tullpolitiskt hänseende tillhör kammarens
protektionistparti, af hvars förtroenderåd
han varit medlem 1894—1907, har i allmänhet
intagit en moderat och förmedlande ståndpunkt
samt i beskattnings- och statsregleringsfrågor
visat sympatier för de landtmannapartistiska
åskådningarna. Han har varit led. af sjöförsvars-
(1880—82), jordbrukslägenhets- (1891—92),
hospitals- (1894) och krigslagstiftnings-
(1901—02)kommittéerna samt dessutom i Justitie-,
Civil- och Finansdepartementena biträdt vid
utarbetande af lagförslag rör. vissa delar af
strafflagen, egostyckning, arbetarförsäkring,
stämpelbeskattning och arfsskatt etc.
H. var led. af kyrkomötena 1883 och 1898. Han
kreerades 1903 till juris hedersdoktor i Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free