- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
111-112

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haute-finance - Haute-Garonne - Haute-lisse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haute-finance [åt-finã’s], fr., börs-,
penningadel, de förnämste bank- och affärsmännen
i ett samhälle.

Haute-Garonne [åt-garå’nn]. Se Garonne 2.

Haute-lisse [åt-li’ss], fr., eg. väfnad med
stående, lodrät varp, där således varpbommen, på
hvilken varpen eller ränningen under väfningen
är upprullad, sitter lodrätt, d. v. s. högt
(fr. haut) öfver väfbommen, på hvilken den
färdiga väfven efter hand upprullas. Dessa
bommar heta på franska lisses. Däraf
väfnadens namn. I själfva verket förstår
man dock med haute-lisse en vanligen till
väggbonad afsedd, med figurframställningar,
landskap, blomsterstycken o. d. prydd,
i väfstol af nyssnämnda slag förfärdigad
praktväfnad. Mönstrets hufvuddrag inprickas,
vanligen med figurerna i liggande ställning, å
den uppspända varpen (af redgarn, bomull eller
silke), bakom hvilken arbetaren har sin plats,
med en färgskiss af den komposition, som skall
utföras, fäst öfver sitt hufvud. Inslaget
(ylle eller silke) införes, under ständigt
rådfrågande af färgskissen, med en liten
skottspole, hvarvid väfskelet åstadkommes
medelst en enkel solfinrättning. Spolen kastas
emellertid i allmänhet icke, som vid vanlig
väfning, för hvarje slag tvärs öfver hela varpen,
utan blott öfver så många trådar däraf, som
det under arbete varande färgpartiet omfattar
och mönstret angifver. Vid ett större enfärgadt
bottenparti, t. ex. en himmel eller dylikt,
kan sålunda inslagstråden korsa större delen af
varpen; vid ett smalare parti, t. ex. en kvist,
en bladnerv, ett smycke, kan den räcka öfver
blott ett par varptrådar, hvarefter för det
bredvidliggande partiet upptages en ny spole,
med inslagstråd af annan färg. Afvigsidan af
väfven visar därför en mängd ojämnheter, knutar,
hängande trådar o. d. i hoptagningarna mellan
hvarje särskildt form- och färgparti. Ehuru
tekniken sålunda, teoretiskt taget, är, likasom
den använda mekaniken, synnerligen enkel,
så blifva haute-lisse-väfnader dock ganska
dyrbara, enär arbetet med inslagstrådarnas
inplockande, till följd af det täta ombytet
af färg, d. v. s. inslagsspole, går ganska
långsamt. Därjämte erfordras mångårig öfning
och vana för att få väfven jämn, för att
undvika förskjutningar af mönstret, men framför
allt för att åstadkomma fina och harmoniska
öfvergångar mellan nyanserna af samma färg,
något som nästan uteslutande måste bero af
arbetarens omdöme och endast i allmänhet kan
antydas på mönsterskissen. — Nära besläktad med
haute-lisse är basse-lisse-väfnaden, som
endast af ett tekniskt bildadt öga kan skiljas
från den förra och som förfärdigas i stol med
liggande, d. v. s. i det närmaste vågrät varp,
där således de båda bommarna, ungefär som i
en vanlig väfstol, befinna sig i nästan samma
horisontalplan. Inslagstrådarna införas på
ungefär samma sätt som vid haute-lisse-väfnad,
mönstren pläga vara enahanda, äfven här är
afvigsidan vänd åt arbetaren; dock plägar detta
väfnadssätt användas hufvudsakligen för mindre
saker, såsom möbelbeklädnader, borddukar
o. d. — Som ett slags haute-lisse-väfnad
kan man anse äfven de sammetsliknande
s. k. savonnerieväfnaderna (se Savonnerie),
så till vida som åtminstone de franska
utföras i stol med stående varp. Den gemensamma
benämningen för väggbonader, mattor o. d. af
nu antydda slag eller med broderade figurer och
ornament är tapisseri (se d. o.),
på äldre svenska tapetseri.

Haute-lisse-väfnaden kan, på grund af den
enkla och ursprungliga tekniken, antagas vara
af mycket hög ålder. Redan på 1100-talets
slut öfvades denna konstslöjd i Flandern;
på 1200-talet synas haute-lisse-väfnaderna
ha börjat att i Frankrike undantränga de
tidigare figurbroderierna på enfärgad väf, de
s. k. sarasenska tapisserierna. Under senare
delen af medeltiden blefvo de flandriska
städerna hufvudorter för tillverkningen, som
i synnerhet blomstrade i Arras. Arras-tapeter
(eng. arras, it. arazzi) blef till följd däraf
den gemensamma benämningen på haute-lisse-väfnad
i allmänhet. Sedan Arras på 1400-talet för någon
tid kom under de franske konungarnas spira,
uppblomstrade i stället tapetväfnadskonsten
i Bruxelles, där den fortlefde ända fram till
den stora franska revolutionens dagar. — De
väfda tapeternas konstnärliga karaktär står hela
tiden i det närmaste i samband med den allmänna
konsthistoriska riktningen. Under medeltiden och
1500-talets början bära figurer och ornering ännu
gotikens sirliga, naiva karaktär, hvars raka,
något stela figurer synnerligen väl lämpa sig
för haute-lisse-väfveriets teknik; senare blandas
denna med starka inflytelser af renässansen och
den italienska konsten. Under 1600-talets förra
hälft är Rubens’ och hans skolas inverkan tydlig,
därefter vidtager den franska smakriktningens
herravälde. Flertalet af de väfda tapeter,
som finnas i svenska statens (Jeftas historia,
Æneas’ saga, scener ur romerska historien,
Månaderna m. fl.) och enskildas (den förnämsta
på Skokloster) ego, härrör från flandriska
verkstäder på 1600-talet, hufvudsakligen dem i
Bruxelles, hvilkas märke, en liten röd sköld
mellan två B (egentligen en flinta mellan två
eldstål, de burgundiske hertigarnas tecken),
ofta förekommer. Världsberömda äro de i Bruxelles
på 1500-talet efter Rafaels kartonger utförda
tapeterna för Sixtinska kapellet i Vatikanen. I
Frankrike, där haute-lisse-väfnaden hade
blomstrat på 1200-talet, men sedermera aftynat,
voro flera verkstäder verksamma under 1500-talet,
till en del med understöd af konungarna. De
centraliserades 1667 genom Colbert i den
berömda ännu fortlefvande statsinstitution,
som kallas Les Gobelins (se Gobelängtapeter
med fig.). Fabriker funnos äfven å andra orter: i
Beauvais, i Reims, i Aubusson och Felletin. Under
skydd af konstälskande furstar upprättades
alltifrån 1400-talet haute-lisseverkstäder i
flera italienska städer. En af dem, den påfliga i
Rom, var verksam ännu in på 1870-talet. I Spanien
existerade tapetväfveriet från medeltiden ända
till början af 1800-talet. För öfrigt gjordes
försök med upprättande af haute-lisse-verkstäder
jämväl på andra ställen i Europa: i Tyskland,
i England, i Danmark, i Konstantinopel
och i Ryssland. — Äfven i Sverige har
haute-lisse-väfveriet varit öfvadt. Redan
under Gustaf Vasa, på 1500-talet, inkallades
flandriska väfvare, och åtskilligt "tapetseri"
utfördes här under de följande årtiondena. I
k. husgerådskammaren finnas rester af en
tapetsvit "De gamla nordiska sagokonungarna",
däribland "Konung Sveno" (se fig.), som efter
"patroner" (mönster) af den inkallade flandraren
Dominicus ver Wilt 1561—69 utförts i Sverige. En
annan (likaledes antagligen af svenskt ursprung),
"Kristus uppenbarar sig för sin moder",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free