- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
115-116

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hawaii - Hawaiiöarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hawaii, den sydöstligaste och största
af Hawaii-öarna under 20° n. br. och
155 v. lgd. 10,398 kvkm. 150 km. lång, 120
km. bred. 46,843 inv. (1900). Ön har formen af
en triangel. På den västra sidan följer efter
en smal, flack kustremsa af svart lava en brant
upphöjning af 300—450 m. höjd, som är beklädd med
tät vegetation, men hvars porösa mark genast
uppsuger vattnet och förhindrar uppkomsten af
hvarje vattendrag. En direkt motsats därtill är
den nordöstra sidan, som till 300—550 m. höjd
uppstiger ur hafvet med lodräta väggar, utför
hvilka otaliga bäckar störta sig i hafvet. På
sydöstra sidan höjer sig det kala, trädlösa
landet med sakta stigning från stranden till
öns inre. Detta utgöres
af en högslätt af 1,000—1,200 m. höjd,
af hvilken endast mindre sträckor äro
odlingsbara. Större delen upptages af de med
lava betäckta sluttningarna kring öns vulkaner:
Kohala, längst i n., nu slocknad (1,680 m.),
Mauna Kea i norra delen (4,210 m.), Oceaniens
högsta berg, sedan århundraden slocknad,
Hualalai (2,521 m.) på västra sidan, hvilken
hade ett utbrott 1801, Mauna Loa, i södra delen
(4,170 m.), jordens största verksamma vulkan,
och Kilauea (1,235 m.), midt emellan Mauna
Loa och den östra kusten, öns största under med
"eldsjöar" i sin väldiga krater. Till dessa
kan läggas en rad af 5 slocknade vulkaner i
öns nordöstra del, hvilka sammanfattas under
namnet Mokuaveoveo. 13 lavaströmmar genomdraga
ön, hvaraf några ända till 45 km. långa. Bland
vattenfallen på östra sidan är det, som bildas
af Vailuku, mest berömdt. Nordöstra och södra
kusterna äro de fruktbaraste delarna af ön;
den torra västkusten och det af lavafält
täckta inre äro ofruktbara, ehuru talrika
hjordar af nötkreatur, svin och getter äfven
här finna föda. Stora socker-, kaffe- och
orangeplantager betäcka kustområdena. Ett par
järnvägar finnas. Regelbunden ångbåtstrafik
eger rum med Honolulu. I slutet af 1906 funnos
5 gnisttelegrafstationer på ön. Hufvudort är
Hilo (2,000 inv.), på östkusten vid Vailukus
utlopp, öns bästa hamn. Se vidare nästa art.
J. F. N.
illustration placeholder
Västra kusten af Hawaii med (förstorad) vy af

vulkanerna Mauna Kea och Mauna Loa.


Hawaiiöarna l. Sandwichöarna, en
till Förenta staterna hörande ögrupp i norra
delen af Stora oceanen, mellan 18° 57′ och 22°
16′ n. br. samt 154° 43′ och 160° 33′ v. lgd
fr. Greenw. Gruppen
består af åtta bebodda öar: Hawaii (10,398
kvkm.), Maui (1,885 kvkm.), Kahulaui (179 kvkm.),
Lanai (350 kvkm.), Molokai (676 kvkm.), Oahu
(1,554 kvkm.), Kauai (1,409 kvkm.) och Niihau
(251 kvkm.) samt fyra obebodda: Nihoa,
Kaula, Lehua och Molokini, och har
en areal af 16,784 kvkm., inberäknadt de små
ref och korallöar, som ligga v. om de nämnda
till 174° v. lgd. Öarnas kuster äro branta,
få omgifna af korallref; ankarplatserna äro få,
och blott en god hamn finnes (på Oahu). Öarna äro
bergiga, men nå ej snögränsen samt äro alla af
vulkaniskt ursprung. På en af dem (Hawaii) äro
de vulkaniska krafterna ännu i verksamhet, men
på alla de öfriga ha de hvilat under obestämd
tid. Jordbäfningar äro talrika. Enligt Dana ligga
öarna på en från v. n. v. till ö. s. ö. löpande
spricka i jordytan och ha bildats i nämnda
riktning, så att Kauai skulle vara äldst,
Hawaii yngst. Mot n. v. fortsättas de af en rad
korallref och korallöar (af hvilka Laysan är
störst), hvilka äro obebodda och tillhåll för
stora skaror af sjöfåglar. Klimatet är ett mildt
oceanklimat. Medelårstemperaturen är i Honolulu
23,3°, den varmaste månaden (aug.) har 25,3°,
den svalaste (jan.) 29,9° , och extremerna äro 32°
och 12°. Under största delen af året blåser den
svala nordöstpassaden, som medför mycket regn på
nordöstra kusterna; endast under de tre månaderna
dec.—febr. blåsa sydliga och sydvästliga vindar,
hvilka äro heta och osunda och af infödingarna
kallas de "sjuka vindarna". Nederbördsmängden är
mycket olika på de för passaden utsatta kusterna
och på öarnas västra och södra sidor. I Hilo
på Hawaiis östra kust stiger den till 3,689
mm., i Kailua på öns västra kust till 1,270
mm. och i Hilea på södra kusten till blott 320
mm. Snö faller hvarje vinter på Hawaiis höga
berg och kvarligger på skyddade ställen från
nov. till mars. Orkaner äro okända. Till följd
af ögruppens isolerade läge är dess flora mycket
egenartad. Den har få fikus-arter, inga orkidéer
och endast få brödfruktträd, men är däremot rik
på kompositéer, lobeliacéer, rutacéer, rubiacéer
och araliacéer. Med öfriga söderhafsöar gemensamt
har ögruppen sådana växtformer som Pandanus,
Broussonetia, Dracæna, Hibiscus, Curcuma, Tacca,
Saccharum, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free