- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
131-132

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havre, Le - Havreballegaard. Se Marselisborg. - Havre de Grace - Havrincour - Havstad, Lars Aanonsen - Hawthornden, W. Drummond. Se Drummond 1. - Hawthorne, Nathaniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenbyggnadskonst, består af en förhamn och 9
bassänger, hvilka äro förenade medelst
16 slussar och upptaga en yta af nära 80
har. En stor djupbassäng utanför förhamnen
har varit under anläggning sedan 1895; den
omslutes af två vågbrytare af resp. 900
och 1,700 m. längd. På hamnarbeten utgåfvos
1831—87 öfver 130 mill. frcs. Den 25 km. långa
Tancarville-kanalen förmedlar för flodfartyg
en direkt och trygg förbindelse mellan Seine
och hamnbassängerna. H. är Paris’ hamnstad och
förmedlar nära 1/5 af Frankrikes varuomsättning
med utlandet. I utrikes sjöfart in- och utgående
fartygs tonnage är omkr. 5 mill. Hufvudartiklar i
införseln äro bomull (4/5 af franska importen),
kaffe (2/5), koppar (3/5), kakao, kautschuk och
guttaperka, indigo, tropiska sorter färgträ
och i utförseln väfnader af bomull (öfver
1/3 af franska exporten), siden (nära 3/10)
och ylle (1/5), koppar (1/3), hudar och skinn
(1/3), parisartiklar etc. Staden har på senare
tid blifvit en mycket använd utvandringshamn
och har äfven mycket besökta hafsbad. — På
H:s nuv. plats låg under den gallisk-romerska
tiden ett fäste, kalladt Constantia castra, som
förblef obetydligt under hela medeltiden. Frans
I anlade där en stad, som först bar namnet Ville
Françoise,
men sedermera fick sitt nuv. namn
efter ett åt Notre-Dame-de-Grâce helgadt kapell
i närheten. Han började äfven anlägga hamnen,
befäste den och uppförde vid inloppet till
densamma en donjon, hvilken brukades som fyr ända
till 1862. Af protestanterna lämnades staden till
engelsmännen 1562, återtogs 1564 och besköts
af engelsmännen 1694 och 1759. Richelieu och
Vauban gjorde hamnen tillgänglig för den tidens
största krigsskepp och staden till en viktig
fästning. Napoleon gjorde den till en första
klassens krigshamn. 1854 slopades emellertid
H:s enceinte, och endast två utanverk, forten
S:t Adresse (nära kusten) och Tourneville,
fingo kvarstå. På norra Seinestranden ligga
nu kustbatterierna Haute de la Hève, des
Huguenots, Epi-à-Pin, Jetée du Nord, Front de
la Floride och Fort de l’Heure; på den södra
finnes däremot endast Batterie de Villerville.
(J. F. N.) L. W:son M.

Havreballegaard [-går]. Se Marselisborg.

Havre de Grace [hä’və-di-grās], hamnstad
i nordamerik. staten Maryland, vid
mynningen af Susquehanna, öfver hvilken
går en 1,900 m. lång bro. 3,423 inv. (1900).
Stor kolhandel.
(J. F. N.)

illustration placeholder

Havrincour [avrǟkōr], Louis de Cardevac, markis d’H.,
fransk diplomat, f. 1707, d. 1767, efterträdde de Lanmary
som minister i Sverige i juni 1749
och utöfvade under sin trettonånga vistelse i
Stockholm stort inflytande på Sveriges styrelse.
Han förde de underhandlingar, hvarigenom
den svaga hattregeringen förmåddes inlåta
sig på det pommerska kriget (1757—62) och
afslöt flera traktater med svenska regeringen med
anledning häraf. Vid riksdagen 1760—62 bidrog
han i hög grad till hattpartiets räddning,
då han i förening med grefve Fr.
A. v. Fersen medelst mutor förmådde
den bekante partimannen Pechlin att
öfvergifva det mot hattarna fientliga
"Landtpartiet". När han såg, huru hattarna
alltmer förlorade makt och anseende, begärde
han själf sin rappell och lämnade Sverige,
okt. 1762. "Ehuru på det närmaste förbunden
med hattarna, bedömde han dock händelser
och personer med större opartiskhet än hans
företrädare, och hans depescher äro af ganska
högt värde för tidens historia" (Malmström).
(L. S.)

Havstad, Lars Aanonsen, norsk publicist, f. 1851
i Arendal, miste vid fem års ålder hörseln och
delvis synen; men han hade redan börjat läsa och
arbetade sedan vidare på sin utbildning. 1860—71
genomgick han F. G. Balchens skola för döfva
och blef sistnämnda år student efter en i allo
uppseendeväckande examen. H., som hör till
moderata vänstern, är anställd som kopist i
statsrevisionen, men vid sidan häraf har han
utvecklat mångsidig publicistisk verksamhet. Så
har han på Videnskabsselskabets bekostnad
utgifvit en värdefull historisk-statistisk
afhandling Folketællingen i Norge 1664—66
(1875) och med en rad broschyrer deltagit i den
politiska diskussionen. Till J. Sverdrup stod
han i nära förhållande och ombesörjde (1882)
utgifvandet af hans tal. Tills. med P. Helgevold
redigerade han 1894—97 den moderata tidningen
"Eidsvold", som med mycken skicklighet
kämpade för samfärdsmedlens utveckling. H. har
framgångsrikt verkat på döf- och abnormskolans
område.
O. A .Ö.

Hawthornden [hå̄’thå̄nden], W. Drummond of,
Se Drummond 1.

illustration placeholder

Hawthorne [hå̄’thå̄n]. 1. Nathaniel H.,
nordamerikansk författare, f. 4 juli 1804
i Salem, Massachusetts, d. 19 maj 1864 i
Plymouth, växte upp i ett faderlöst och
ganska glädjefattigt hem, studerade 1821—25
vid Bowdoin college, Brunswick, och återvände
sedan till Salem, där han lefde i den yttersta
tillbakadragenhet och endast arbetade på sin
utbildning till författare. 1828 debuterade han
med studentromanen Fanshawe, följd af en hel del
mindre noveller, af hvilka han 1837 samlade ett
urval i Twice-told tales (däribland "The hollow
of the three hills", "Dr. Heidegger’s experiment"
och "The minister’s blackveil"). 1839—mars
1841 var han anställd vid tullverket i Boston,
deltog 1841—42 i "Brook-farm-community", ett
experiment i Fouriers och Owens anda. 1842 gifte
han sig med den rikt begåfvade och älskvärda
Sophia Peabody och slog sig ner i Concord. En
samling barnberättelser, Biographical tales for
children
(1842), 2:a bandet "Twice-told tales"
(s. å.) och den betydande novellsamlingen Mosses
from an old manse
(1846), hvars inledningsskiss
förtjusande skildrar hans hem i Concord,
tillkommo där. 1846—49 var han tullförvaltare
i Salem, 1850 fullbordade han sin konstnärligt
viktigaste bok, The scarlet letter ("Den eldröda
bokstafven", 1873 och 1898), ansedd för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free