Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 151-152 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hazelius, Artur Immanuel - Hazelius, Gunnar - Hazleton - Hazlitt,William - Hazlitt, William Carew - Hazor - H. B. - hb. - Hb. - H. B. C. - HBK. - H. C. - h. c. - H dur - He - HE - h. e. - Head, sir Francis Bond - Headley, Joel Tyler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Fosterländsk läsning för barn och ungdom"
(1868; ny uppl. 1869), "Svensk folkläsning"
(3 hftn, 1870) och "Småskrifter för folket"
(11 små hftn, s. å.), samt redigerade alla
skrifter, som utgingo från hans museum, såsom
"Minnen från Nordiska museet" (2 bd, 1879—92),
"Bidrag till vår odlings häfder" (5 hftn,
1881—92), "Meddelanden från Nordiska museet"
(årgg. 1881—98) m. fl. H. var led. af
Vitt. hist. och ant. akad. (1893) och
Vet. akad. (1898). Hans namnteckning meddelas
i art. Autograf, pl. IV.

3. Gunnar H., den föregåendes son. f. 17 mars
1874, d. 26 febr. 1905, filos. licentiat i
Uppsala 1901, öfvertog s. å. efter faderns
död ledningen af Skansen och skötte denna
afdelning af Nordiska museet till sin
död. Skansen omhändertog han af pliktkänsla;
hans håg och studier lågo åt det moderna
politiska lifvet. Hans förtidiga bortgång
hindrade honom att infria de rika löften, som
hans ungdom gaf. H. författade Ett amerikanskt
reformprogram för historieundervisningen i skolan
(i "Hist. tidskr.", 1901) samt Om patriotism och
Om handtverksämbetena under medeltiden, utgifna
(med biografisk inledning af V. Söderberg) efter
hans död i "Bidrag till vår odlings häfder"
(1906).
1. (V. S—g.) 2 o. 3. B. S—n.

Hazleton [he͡i’ṡəltən], stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania. 14,230 inv. (1900). Många kolgrufvor.
J. F. N.


Hazlitt [hä’ṡlit]. 1. William H., engelsk
författare, f. 1778 i Kent, d. 1830 i London,
egnade sig först åt måleri, men var sedan
verksam som skriftställare. En tid var han
teaterkritiker och parlamentsreferent i
"Morning chronicle", samt medarbetade
vidare i Leigh Hunts "Examiner", "Scots
magazine", "Edinburgh review", "New monthly"
m. fl. tidskrifter. H. anses vara en af de
förnämste engelske kritikerna under 1800-talet,
ehuru hans politiska åsikter ofta fingo
inverka på hans litterära granskning, ehuru
hans lärdom ej var vidsträckt och han ej tog
hänsyn till en författares eller litteraturs
utveckling. Hans essayer och kritiker samlades
i The round table (2 bd, 1817), Characters of
Shakspeare’s plays (1817), A view of the english
stage (1818), Political essays (1819), de tre
serierna Lectures on the english poets (1818),
Lectures on the english comic writers (1819) och
Lectures on the dramatic literature of the age
of Elizabeth (1820), Table talk (2 bd, 1821 och
1822), Characteristics (1823), Sketches of the
principal picture galleries of England (1824),
Spirit of the age (1825) och The plain speaker
(2 bd, 1826) samt de af hans son utgifna Literary
remains (2 bd, 1836), Sketches and essays (1839)
och Winterslow (1850). Ett par år egnade han
åt författandet af Life of Napoleon Buonaparte
(4 bd, 1828—30), riktadt mot Walter Scotts
biografi öfver Napoleon. H:s Works utgåfvos i
12 bd 1902—04. Se hans Memoirs
(1867, utgifna af sonsonen) och Birrells
biografi i "English men of letters" (1902).

2. William Carew H., den föregåendes sonson,
engelsk författare, f. 1834, debuterade med
History of the venetian republic (2 bd, 1857,
3:e uppl. 1900) och har sedan varit verksam som
utgifvare och bibliograf (flera band Collections
and notes, m. m.), utgifvit farfaderns "Memoirs"
och en skildring af släkten H. (2 bd, 1897).

Hazor (hebr., "gård", "inhägnad"), namn på
flera forntida städer i Palestina. 1. Stad på
Naftali stams område (Josua 19: 36), förut
kanaanitisk konungastad, låg enligt Josefos
n. om sjön Merom. Salomo lät befästa den (1
Kon. 9: 15). Den intogs af assyriske konungen
Tiglat-Pileser (2 Kon. 15: 29). Namnet är
bevaradt i det nuv. Djebel och Merdj-Haḍîre. —
2. Stad på Benjamins stams område (Neh. 11: 33),
anses ha legat vid det nuv. Tell ’Aṣûr. —
3. Två städer i södra Juda (Jos. 15: 23, 25).
— 4. En arabisk folkstam (Jer. 49: 28—33)
på gränsen mot den syrisk-arabiska öknen.
(E. S—e.)

H. B., jur.) förkortning för handelsbalken.

hb., på recept förkortning för lat. herba, ört.

Hb., vid växtnamn förkortning för A. v. Humboldt.

H. B. C., eng. förkortning för Hudson’s bay
company, Hudson-bay-kompaniet.

HBK., vid växtnamn förkortning för Humboldt
jämte Bonpland och Kunth.

H. C. 1. Förkortning för lat. Hispania
citerior, hitre Spanien (från Rom räknadt). —
2. Förkortning för eng. Habeas corpus
(se Habeas-corpus-akt) och House of commons
(se d. o.), underhuset.

h. c., förkortning för lat. honoris causa (se
d. o.).

H dur (fr. si majeur, eng. b major), mus.,
den durtonart, som har h till grundton och
förtecknas med fem ♯, näml. för f, c, g,
d och a (parallelltonart: giss moll).
A. L.*

He, kemiskt tecken för grundämnet helium.

HE, tecken för Hefnerlampan som fotometrisk
enhet.

h. e., förkortning för lat. hoc est, det är,
d. v. s.

Head [he’d], sir Francis Bond, engelsk
koloniguvernör och författare, f. 1793,
d. 1875, härstammade från en portugisisk
judefamilj Mendez, hvilken på 1660-talet
inflyttat till England och senare antagit
namnet H. Han blef löjtnant i armén 1811,
deltog 1815 i slaget vid Waterloo, företog på
1820-talet några vågsamma resor i Syd-Amerika
i samband med ett misslyckadt guldgrufföretag
och blef 1835 vice-guvernör i Öfre Canada,
där hans sträfva uppträdande mot de missnöjde
kolonisterna påskyndade revolutionens utbrott
1837. H. kväfde genast upproret, men återkallades
s. å. till följd af en tvist med myndigheterna
i hemlandet; i Narrative of government in
Canada (2:a uppl. 1839) sökte han försvara sin
politik. H. blef 1836 baronet, och 1867 medlem
af privy council. Bland hans skrifter märkas
Rough notes of a journey across the pampas
(1826, 6:e uppl. 1851) och Bubbles from the
Brunnens of Nassau (1833; 7:e uppl. 1866). H. var
därjämte flitig medarbetare i "Quarterly review".
V. S—g.

Headley [he’dli], Joel Tyler, nordamerikansk
historiker och etnolog, f. 1813 i staten New

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>