Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 153-154 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Headley, Joel Tyler - Healy, Timothy Michael - Heanor - Hear, hear - Heard- och Macdonald-öarna - Hearn, Lafcadio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

York, d. där 1897, blef pastor i Stockbridge i
Massachusetts. 1842—43 företog han en resa i
Europa samt utgaf Letters from Italy (1845) och
The Alps and the Rhine (s. å.; bägge arbetena
förenade 1849). Därefter egnade han sig h. o. h.
åt litterär verksamhet och utgaf bl. a. Napoleon and
his marshals (2 bd, 1846; många uppl.), Washington
and his generals (2 bd, 1847), History of the
second war between England and the United states
(2 bd, 1853), The Great rebellion: a history of the
civil war in the United states (2 bd, 1863—66),
Life and travels of general U. S. Grant (1880; ny
uppl. 1885). H:s samlade Historical works utgåfvos
1888 (6 bd).

Healy [hī′li], Timothy Michael, irländsk
politiker, f. 1855, blef 1878 Londonkorrespondent
till Dublintidningen ”The nation” och 1879
privatsekreterare åt Charles Parnell (se d. o.). Som led.
af underhuset (sedan 1880 med ett kort afbrott) blef
han en af home-rulepartiets inflytelserikaste
medlemmar. I irländska jordlagen 1881 fick han införd
den viktiga s. k. ”Healy-klausulen” om arrendatorernas
fritagande från arrendeafgift för de
förbättringar de vidtagit på sina arrendegårdar. För
upproriskt tal under en agitationsresa i Förenta
staterna (1881—82) dömdes han 1882 till sex
månaders fängelse. 1884 blef H. advokat i Dublin.
Liksom flertalet af irländska partiet bröt han 1890
med Parnell; parnelliternas och antiparnelliternas
återförening 1900 genomfördes hufvudsakligen genom
hans bemödanden.

Heanor [hī′nə], stad i engelska grefsk. Derby,
16 km. n. v. om Nottingham. 16,249 inv. (1901).
Kolgrufvor, järnverk och trikåfabrikation.
J. F. N.

Hear, hear [hi͡ə′ hi͡ə], eng., hör!, hör!

Heard- och Macdonald-öarna [hə̄′d..məkdå′nəld],
två öar i Indiska hafvet under 53° 3′ s. br. och
74° ö. lgd, s. ö. om Kerguelen. Öarna, ett par
vulkankäglor, Heard 1,800 m. hög, äro alldeles
betäckta med glaciärer. Gruppen, som besökes af
hvalfångare, upptäcktes 1854 af engelske kaptenen
Macdonald.
(J. F. N.)


Hearn [hə̄′n], Lafcadio, engelsk författare,
f. 27 juni 1850 på den grekiska ön Leukas, efter
hvilken han uppkallades, d. 26 sept. 1904 i Tokio,
son till en irländsk militärläkare, stationerad på
den engelska flottan vid Joniska öarna, och en grekinna, hvilkas äktenskap snart upplöstes.
H:s barndom blef därför föga lycklig. Han uppfostrades hos en bigott tant i Wales, vistades
två år i en fransk jesuitskola och sedan någon tid i den katolska skolan i Ushaw vid
Durham. H. hade emellertid redan gjort bekantskap med seklets stora tänkare och skalder
och visade afgjord motvilja mot katolicismen.
Det kom till en brytning med tanten, och
sexton år gammal, stod H. ensam och utan
tillgångar i världen. De år, som följde, voro förfärliga.
Han lefde en tid i djupaste nöd i London och begaf
sig därefter nittonårig till Amerika, där han i
början frestade litet af hvarje, tills han slutligen
fick plats som reporter i en Cincinnati-tidning.
Småningom vände han sig hufvudsakligen åt litteraturen
och började på allvar sysselsätta sig med
folkloristiska studier. Efter att ha flyttat till New
Orleans fick han anställning i tidningen
”Times-democrat” och vann vänner för lifvet i redaktören
och flera af medarbetarna. Han publicerade där
bl. a. öfversättningar från franska skalder, särskildt
Théophile Gautier, hvars plastiska prosa gjort ett
djupt intryck på honom och varit af stor betydelse för
hans egen utveckling; hans första bok, One of
Cleopatra’s nights (1882), utgöres af öfversättningar från
Gautier. Stray leaves from strange literature
(1884), en samling sagor från olika länder, utgör
första frukten af hans folkloristiska studier; den
följdes af en samling kreolska ordspråk, Gombo
Zhèbes (1885) och Some chinese ghosts (1886). Hans
sysslande med den österländska sagolitteraturen hade
gjort honom till en stor beundrare af den buddistiska
religionen; i New Orleans lärde han äfven känna
den spencerska evolutionsläran, hvilken blef af stor
betydelse för hans utveckling. I hans senare arbeten
sammansmältas den buddistiska filosofien och
utvecklingsläran till ett egendomligt helt. Det första
arbete, i hvilket spencerska idéer visa sig, är Chita,
a story of last Island (1887). Samtidigt inföll äfven
hans litterära mognad. Som slutpunkten på sin
lärotid ansåg H. själf Two years in the french
West-Indies (1889), praktfulla skildringar från ett tvåårigt
vistande i tropikerna. Efter fullbordandet af detta
arbete erhöll han af Harper’s magazine i uppdrag
att resa till Japan och skrifva text till en serie
teckningar, som skulle inflyta i tidskriften. Denna
resa, som anträddes i augusti 1890, blef vändpunkten
i hans lif. Han bröt visserligen med Harper’s,
men kvarstannade i Japan, som han omfattade med
stor entusiasm särskildt i början och hade godt
tillfälle att lära känna, då han på flera olika orter
verkade som lärare i engelska. Han vistades först
i Matsuye, en gammal japansk stad, ännu oberörd
af europeiseringen, där de feodala sederna egde full
lifskraft. Där ingick han äktenskap med en fattig
samuraidam, som skänkte honom tre söner, och
knöts härigenom ännu närmare till Japan. Han
lefde nästan på japanskt sätt och blef japansk
medborgare. För sin hälsas skull tvangs han att
flytta söder ut till Kumamoto, hvars halft
västerländska seder icke behagade honom. Efter tre års
vistelse därstädes, under hvilken tid hans beundran
för japanerna betydligt afsvalnade, utgick han ur
regeringens tjänst och flyttade 1895 till Kobe. Där
lifnärde han sig som medarbetare i ”Kobe
chronicle”. 1896 nödsakades han emellertid åter inträda
i regeringens tjänst och anställdes som professor i
engelska vid universitetet i Tokio, där han vistades
till sin död. Enligt egen önskan begrofs han efter
buddistisk ritual på en buddistisk kyrkogård. H. har
skrifvit många utsökta små afhandlingar, verkliga
poem på prosa öfver hvarjehanda ämnen, vanligen
burna af djupt metafysiska drömmerier och
vittnande om hans känsliga och fint poetiska uppfattning.
Större betydelse ega dock hans mästerliga
skildringar från Japan, hvilket han behandlat från
många olika sidor; knappast någon annan skildrare
har lärt européerna så mycket om det egendomliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>