- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
171-172

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hebron - Hebros. Se Mariza - Heby - Hekatæus. Se Hekataios - Hecate. Se Hekate - Hechingen - Hecker, Johann Julius - Hecker, Justus Friedrich Karl - Hecker, Friedrich Karl Franz - Hecker, Ernst August Oskar - Hecklingen - Heckmann, Georg Julius Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid (1 Krön. 2: 42—49). Efter Sauls död uppehöll
sig David med sina anhängare här i närheten en
tid, då han genom giftermål var befryndad med
kalebiterna (1 Sam. 25), och här residerade
han under en tid af 7 1/2 år som konung öfver
Juda stam (2 Sam. 5: 5). H. var synbarligen
den mest ansedda staden på hans tid (före
Jerusalem); därför var det ock här, som Absalom
gjorde uppror (2 Sam. 15: 7 ff.). Rehabeam lät
sedan befästa det (2 Krön. 11: 10). Med tiden
öfverflyglades det dock af Jerusalem. Efter
judarnas återkomst från fångenskapen var det
åtminstone tidvis bebodt af judar (Neh. 11: 25),
längre fram behärskades det dock af
edomiterna (1 Makk. 5: 65). Om stadens
vidare historia och topografi se G. Rosen,
"Zeitsehr. des deutschen Palästina-vereins",
XII, 477 ff., Guérin, "Judée", III, 214 ff., och
Bädekers resehandbok öfver Syrien och Palestina.
E. S—e.

Hebros, grek. Se Maritza.

Heby. 1. Municipalsamhälle i Väster-Löfsta
socken, Västmanlands län, vid
H. järnvägsstation å Norra stambanan och
Enköping—H.—Runhällens järnväg, 15 km. från
Sala. 825 inv. (1907). Taxeringsvärde å
jordbruksfastighet 31,500 kr., å annan fastighet
606,700 kr. (1907). Samhället har tingsställe,
poststation, epidemisjukstuga, apotek och
station för provinsialläkare, afdelningskontor
af Gäfleborgs ensk. bank, flera industriella
anläggningar, bl. a. ångsåg, ångkvarn och
snickerifabrik (tillh. Olsson & Rosenlund),
mek. verkstad och gjuteri, ångsåg, kvarn och
tegelbruk (tillh. L. A. Frebelius), bryggeri
samt flera handlande och handtverkare. Ordnings-,
byggnads- och brandstadgan för rikets städer äro
i tillämpliga delar gällande enl. k. br. 22
jan. 1887. — 2. Fideikommissegendom i
Södermanlands län, Gåsinge, Dillnäs och Kattnäs
socknar. 7 5/8 mtl, jämte kvarn och såg tax. till
201,700 kr. (1905). H. donerades 1630 till
Alex. Leslie och 1659 till Gust. Horns änka,
Sigrid Bielke, och innehades sedermera af grefve
Rob. Lichton. Minskadt genom reduktionen, egdes
det under den följ. tiden af bl. a. öfverste
G. von Knorring och öfvergick i slutet af
1700-talet genom köp till landshöfdingen
frih. S. Liljencrantz, inom hvars släkt det
sedan förblifvit som fideikommiss.

Hecatæus. Se Hekataios.

Hecate. Se Hekate.

Hechingen, stad i preussiska
reg.-omr. Sigmaringen, på en brant dalsluttning
vid Starzel-ån. 3,966 inv. (1900). Svafvelbad,
trikå- och skotillverkning. I närheten slottet
Hohenzollern. H., som omtalas redan 786 och blef
stad 1266, kom 1429 till Hohenzollern och var
hufvudstad i furstendömet Hohenzollern-Hechingen
vid dess förening med Preussen 1850.
(J. F. N.)

Hecker, Johann Julius, tysk pedagog, f. 1707 i
Werden a. d. Ruhr, d. 1768 i Berlin, studerade
i Halle, där han genom påverkan af A. H. Francke
blef intresserad för lärarkallet, anställdes 1729
vid Pedagogium i Halle, blef sedermera präst
i Berlin och inrättade där 1747 en realskola
(se Borgarskola, sp. 1175) och i förbindelse med
denna 1748 ett folkskoleseminarium. H. utarbetade
på uppdrag af Fredrik II ett reglemente för
landets folkskoleväsen, som kungjordes 1763.

Hecker, Justus Friedrich Karl, tysk läkare,
f. 1795 i Erfurt, d. 1850 i Berlin, blef 1817
med. doktor och docent vid Berlins universitet
samt 1822 e. o. och 1834 ord. professor i
medicinens historia där. H. var en af sin tids
främsta medicinska historieforskare. Hans
arbeten i historisk patologi kallas af
Hirsch banbrytande. Han var den förste, som
uppfattat folksjukdomarna som en produkt af
en mängd faktorer, hvilka lika väl ligga i
människornas växlande fysiska och psykiska
stämningar som i det politiska och sociala
lifvets olika gestaltningar och i inflytandet af
atmosfäriska och telluriska rörelser. Bland H:s
arbeten på detta område märkas Der schwarze
tod im 14. jahrhundert
(1832), Die tanzwuth,
eine volkskrankheit
(s. å.), Der englische
schweiss. Ein ärztlicher beitrag zur geschichte
des 15. und 16. jahrhunderts
(1834), hvilka
jämte åtskilliga andra dithörande skrifter
utgåfvos samlade efter H:s död af A. Hirsch
under titeln Die grossen volkskrankheiten des
mittelalters
(1865). I läkarkonstens historia
utgaf H. Geschichte der heilkunde (1822—29),
Geschichte der neueren heilkunde (1829)
m. m. samt inlade dessutom stor förtjänst genom
sina upplagor af äldre medicinska författare,
genom de af honom redigerade "Litterarische
annalen der gesammten heilkunde" (1825—36)
och "Medicinische zeitung" (1832—36).
R. T—dt.

Hecker, Friedrich Karl Franz, tysk
revolutionsman, f. 1811 i Eichtersheim i Baden,
d. 1881 i S:t Louis i Nord-Amerika, slog sig 1838
ned i Mannheim såsom sakförare, invaldes 1842 i
badensiska representationens andra kammare och
gjorde sig bemärkt genom liflig opposition mot
ministärerna och socialdemokratiskt republikanska
åsikter. 1847 trädde han i nära förbindelse
med den republikanske agitatorn G. von Struve
och samlade 1848 jämte honom i trakten af
Bodensjön en insurgentskara, som dock vid
Kandern 20 apr. 1848 blef slagen af badensiska
trupper. Därefter flydde han till Schweiz, blef
s. å. invald i nationalförsamlingen i Frankfurt,
men uteslöts som högförrädare. H. begaf sig då
till Amerika, där han lefde som jordbrukare i
Illinois. Under nordamerikanska inbördeskriget
(1861—65) anförde han först ett regemente,
sedan en brigad af Cumberlandarmén, men
nedlade sitt befäl 1864, förbigången vid
befordran. Sedermera höll han om vintrarna
föreläsningar för tysk-amerikaner och utgaf
bl. a. Reden und vorlesungen (1872).

Hecker, Ernst August Oskar, tysk geodet,
f. 21 maj 1864 i Berzenbrück, assistent
vid geodetiska institutet i Potsdam 1891,
ständig medarbetare där 1901, är bekant
genom sina betydelsefulla undersökningar öfver
tyngdkraftens intensitet på världshafvens yta.
B—d.

Hecklingen, by i hertigdömet Anhalt, kretsen Bernburg. 5,783
inv. (1900). Tillverkning af socker,
konserver och sprit. Stenbrott, saltbergverk.
J. F. N.

Heckmann, Georg Julius Robert, tysk violinist,
f. 1848 i Mannheim, d. 1891 i Glasgow (under
en resa), studerade 1865—67 vid Leipzigs
konservatorium för David, Hauptmann m. fl., var
1867—70 konsertmästare för "Euterpe" i Leipzig
och verkade 1872—91 i Köln som konsertmästare,
soloviolinist och hufvudman för en berömd
stråkkvartett. På studieresor lärde han 1869
i Paris känna Alard och Léonard, 1870 i Berlin
Joachim. Han gjorde därefter flera konsertresor
och förvärfvade sig rykte såväl för sitt utmärkta
kvartettspel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free