- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
179-180

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg, John - Hedberg, Gustaf - Hedberg, Erik - Hedberg, Fredrik Gabriel - Hedberget - Hedbergianer. Se Hedberg, F. G. - Hedblomster - Hedborn, Samuel Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gåfvor. F. n. mottagas barnen dels vid kolonien
Kristinedal (i Fröskogs socken, Älfsborgs
län), där omkr. 70 barn, härbärgerade i spridda
"stugor", få lära sig sköta jord och husdjur
eller ett handtverk, tills de kunna försörja
sig själfva, vid Dagmarhemmet (i Sundbyberg
vid Stockholm), där 34 klena barn få vistas,
tills platser kunna beredas dem i familjer,
och vid Malmberga (i Närtuna socken, Stockholms
län), där sådana barn (f. n. 38), som genast
behöfva skydd, upptagas, tills hem beredas
dem i familjer, hvarjämte en barnkrubba, som
dagligen mottager 30 barn, inrättats i Hagalunds
municipalsamhälle (vid Stockholm). Antalet barn,
som 1896—1908 omhändertagits och fått vård genom
H:s försorg, stiger till öfver 3,000.

Hedberg, Gustaf, kungl. hofbokbindare, f. 22
april 1859 i Höja socken, Kristianstads län,
lärde yrket i Hälsingborg, Stockholm (1878—81),
Paris (1881—85) och London samt öppnade 1886
egen verksamhet i Stockholm, hufvudsakligen
grundad på biblioteks- och lyxbands inbindning
med tillämpning af fransk-engelsk teknik
och delvis med användning af det förträffliga
materialet äkta marokäng, som då var främmande
för fackkretsar i Sverige. H:s alster vunno inom
kort anseende, och han erhöll 1889 stipendium
för besökande af Paris-utställningen, där han
gjorde många nya rön. Ytterligare studieresor
företogos till Paris och London 1900 och
1903. I lädermosaik med guldkontur (enligt
Paris-metod, hvarvid endast den öfre hårda ytan
af bottenskinnet bortskäres och ett förtunnadt
skinn af annan färg inlägges) har H. utfört
en mängd praktalbum och adresspärmar dels åt
konungahusets medlemmar, dels åt lärda samfund
och enskilda samlare i in- och utlandet. Han
belönades med första priset vid utställningarna
i Chicago 1893, Stockholm 1897, Turin 1901,
Hälsingborg 1903, Norrköping 1906 och Lund 1907.

Hedberg, Erik, målare, f. 24 maj 1868 i Järbo,
Gäfleborgs län, målar sin hembygds natur och
lif (Timmerflottare 1897, Gånglåten 1900,
Skogstjärn, utst. 1905, Vinternatt, s. å.,
Vårvinter, Bondgård, Sommarnatt, utställda
1908). H. är äfven tecknare af bondetyper
m. m. och författare af smärre bondehumoresker.
G—g N.

Hedberg, Fredrik Gabriel,
finsk prästman, evangelismens grundläggare i
Finland, f. 15 juli 1811, d. 19 aug. 1893, blef
1826 student, 1832 filos. magister och 1834
präst. Förföljd för sina från den härskande
ortodoxien afvikande läror, hölls han 1840—41
i ett slags inspärrning som fängelsepredikant i
Uleåborg, blef 1843 sockenadjunkt i Pövtis socken
i Egentliga Finland samt 1855 kyrkoherde i Nummis
och 1862 i Kimito. Att människan omedelbart,
utan några förberedelser, blott genom tron blir
salig var hans hufvudlära. Han förnekade icke
nödvändigheten af bättring och ett ångerfullt
sinne, men fäste dock afgjordt hufvudvikten
vid trons omedelbara verkan utan några omsvep
eller någon salighetsordning. Utgående från
denna ståndpunkt, råkade H. snart i strid med
den äldre pietismens anhängare, bland hvilka i
synnerhet A. W. Ingman häftigt angrep honom, i
det han förklarade, att H. lärde en död tro. H. å
sin sida tadlade Ingman och hans vänner, emedan
deras lära ledde till tom verkhelighet. Striden
fördes lifligt under 1840- och 1850-talen, men upphörde
sedermera småningom. H:s lära räknar många anhängare
i Finland och har vunnit spridning äfven
i Sverige (där de kallas "hedbergianer",
se Läsare). Bland H:s många, på svenska och
finska språken författade skrifter må nämnas
Uskon-oppi autuuteen (Troslära till saligheten,
1843—44; nya uppl. 1874 och 1875), där lärans
hufvuddrag äro sammanfattade, En röst från Zion
(1844), Verklärans vederläggning (1847—48),
F. G. H:s bekännelse och evangelii försvar
(1851, utgörande 3:e häftet af det föregående
arbetet) samt Baptismens vederläggning och
det heliga dopets försvar
(1855). Dessutom
utgaf H. de periodiska skrifterna "Allmän
evangelisk tidning" (1845—48), "Evangelisten"
(Sthlm, 1849—50) och "Kristillisia sanomia"
(Kristliga tidningar, 1855—68). H. författade
äfven ett antal andliga sånger.
M. G. S.

Hedberget, kronopark i Arvidsjaurs socken och
tingslag, Arvidsjaurs revir och Norrbottens
län. Genom k. br. 20 dec. 1899 afsattes till
kronopark 34 efter afvittringen i Arvidsjaur
uppkomna öfverloppsmarker om 3,346,955,51
kv.-ref. Af dessa öfverloppsmarker skola, enligt
Domänstyrelsens förordnande 29 april 1902, n:r
6 invid Skellefte älf med begränsning i öfrigt
af Nya Bastuträsks utskifte, Grundträsklidens
skiften samt Hedbergs by, förvaltas under
benämning Hedberget. Området är upptaget i
Kammarkollegii jordbok 10 juli 1902 under
namn af Hedberget n:r 2. Areal 8,646,22 har.
G. Sch.

Hedbergianer. Se Hedberg, F. G.

Hedblomster, bot., namn på Helichrysum arenarium Moench.

illustration placeholder

Hedborn, Samuel Johan, präst och skald, f. 14
okt. 1783 i Heda socken, Östergötland, i ett
fattigt soldathem, började först sextonårig
sina skolstudier i Linköping, där han knöt en
lifslång och för sin utveckling betydelsefull
vänskap med Atterbom. 1806 blef H. student
i Uppsala och utbytte kort därpå sitt under
skoltiden antagna namn Hedenvall mot det,
under hvilket han är känd. Han vardt 1807 en
af Auroraförbundets stiftare och bidrog till
dess handlingar med sina förstlingsdikter,
i hvilka han dock ännu visar sig påverkad mer
af den äldre smakriktningen än af romantiska
förebilder. Prästvigd 1809, tjänstgjorde
H. därefter som pastorsadjunkt i sin födelseprovins,
men återvände redan 1811 till Uppsala, angripen
af en hypokondri, som ofta hotade att öfvergå
till sinnessjukdom. Våren 1812 flyttade han till
Stockholm, där han uppehöll sig genom information,
tills han 1813 anställdes som lärare vid Svea
lifgardes fattigskola. Vid magisterpromotionen
i Uppsala 1815, då Almquist, Atterbom, Palmblad,
Börjesson m. fl. lagerkransades, var H. predikant
och inlade ur kristlig synpunkt en bestämd gensaga
mot upplysningstidens materialistiska åskådningssätt.
Kallad till e. o. hofpredikant 1815, utgaf H. 1817—19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free