- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
207-208

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedin, Sven Gustaf - Hedio (Hejd), Kaspar - Hedjas, El- - Hedjasbanan - Hedjir - Hedin, El - Hedjra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om pyridinens platinabaser (1886) och Om
trypsindigestionen
(1893, båda i Lunds univ:s
årsskrift). Über die bildung von arginin aus
proteinkörpern
(i "Zeitschrift für physiologische
chemie", 1895) och andra uppsatser om ägghvitans
klyfningsprodukter i samma tidskrift, Über
die permeabilität der blutkörperchen
(1897,
i "Archiv für die gesammte physiologie"),
belönt med Alvarengapriset, An explanation
of the influence of acid and alkali on the
autolysis of organs
(i festskrift tillegnad
O. Hammarsten, 1906) samt bidrag till "Journal
of physiology" och "Biochemical journal"
rörande trypsin.

illustration placeholder

Hedio (Heid), Kaspar,
badensisk reformator, f. 1494 i Ettlingen i
Baden, d. 1552, studerade i Freiburg, där han
af Capito vanns för reformationen. 1520 blef
han hofpredikant och senare andlig vikarie
i Mainz, men flyttade 1523 till Strassburg,
blef där 1529 professor i teologi och predikant
vid katedralen. Det var hufvudsakligen där,
som han jämte Capito och Bucer nitiskt
verkade i reformationens anda. 1541 kallades
han tillika med den sistnämnde af kurfursten
Gebhard af Köln till dennes residensstad, Bonn,
för att i ärkestiftet införa reformationen;
men när försöket misslyckades, återvände
han 1543 till Strassburg. H:s skrifter,
som numera icke ega något framstående värde,
äro af historisk-filologiskt och exegetiskt
innehåll. Jfr Spindler, "H., essay biografique"
(1864).
E. J. Ö.*

Hedjas (Hedsjas), Hedschas,,
Hidjas, El-. 1. Det arabiska kustområdet
vid Röda hafvet mellan 22° och 28° n. br. —
2. Turkiskt vilajet, omfattande nämnda
landskap. Omkr. 250,000 kvkm. 300,000 inv. Där
ligga Mekka och Medina och deras hamnstäder
Djidde och Janbo-el-Bahr. Den betydligaste
arabstammen i området är Benî Harb.
J. F. N.

Hedjasbanan (Hamidije-banan),
den järnväg, som, utgående från Damaskus,
där den står i förbindelse med järnvägarna från
Beirut och Haifa och kommer att förenas med
det anatoliska järnvägsnätet, skall förmedla
pilgrimstrafiken till de heliga städerna Medina
och Mekka. Den följer hufvudsakligen utmed den
gamla pilgrimsvägen till Mekka, påbörjades 1901,
hade hösten 1908 hunnit (öfver Maan) till Medina
(1,300 km.) och anses 1910 kunna nå fram till Mekka.
Wbg.

Hedjir (Hedsjir, Hedschir), El (Madain
Saleh
), gammal ruinstad i El Hedjas i Arabien,
vid järnvägen mellan Damaskus och Medina, ungefär
under 26° 50′ n. br. På Ptolemaios’ tid, då
staden kallades Egra, var den en hufvudstation
för handeln med guld och rökelse. Nu ligga på
platsen 4—5 af lera uppförda och med murar
omgifna byar. I sandstensklipporna finnes
ett hundratal grafkamrar med inskrifter.
(J. F. N.)

Hedjra l. Hidjra, arab. (latiniseradt
hegirá), vanligen öfversatt med "flykten"
l. "utvandringen", riktigare "brytningen",
betecknar särskildt profeten Muhammeds utvandring
från Mekka till Medina. Denna tilldragelse har af muhammedanerna
valts till utgångspunkt för deras
tidräkning. Detta skedde under Omars regering,
men den nya eran räknades emellertid icke från
den dag Muhammed anlände till Medina, utan
från den första dagen i det år, under hvilket
denna händelse inträffade, d v. s. fredagen
16 juli 622. Som araberna räkna dygnets början
från solnedgången, uppgifva andra den närmast
föregående dagen, således torsdagen 15 juli,
som det första muhammedanska årets första
dag. Detta är ett månår, bestående af 354
dagar, och indelas i 12 månader, af hvilka
de udda ha 30 och de jämna 29 dagar. I
händelse af skottår, hvilket inträffar 11
gånger på 30 år, har årets sista månad 30
dagar i st. f. 29. De arabiska månadsnamnen
äro följande: 1. Muhárram, 2. Sáfar, 3. Rebī‘
el-áuwal
(Rebī‘ I), 4. Rebī‘ et-tānī (Rebī‘ II),
5. Djumā́da el-ūlā (Djumada I), 6. Djumā́da
el-āchira
(Djumada II), 7. Rádjab, 8. Scha‘bā́n,
9. Ramadā́n, 10. Schauwā́l, 11. Du-l-ká‘da,
12. Du-l-hiddja. I arabiskan förekomma äfven
andra, yngre former, såsom Gamād auwal och
G. tānī (5:e och 6:e månaden), i turkiskan
ha de arabiska orden ett afvikande uttal,
t. ex. Djemādī (Djemāzī) ul-evvel och Djemādī
ul-achyr,
och dessutom citeras månadsnamnen
stundom i genitivus, t. ex. Di-l-hiddja i
st. f. Du-l-hiddja. Härtill komma differenser i
det arabiska uttalet; så betecknade d i början
af Du-l-ka‘da och Du-l-hiddja urspr. samma ljud
som th i engelska this, men uttalas numera
dels som d, dels som franskt z. Slutligen är
att märka, att de arabiska ljuden återgifvas
på olika sätt af olika författare, emedan den
ene transskriberar dem efter fransk, den andre
efter engelsk metod o. s. v. Följden har blifvit,
att man i europeiska arbeten finner en hel mängd
olika, mer eller mindre riktiga beteckningssätt,
t. ex. Djumādi-l-auwal, Gemādi-el-auwal för den
första och Djumādi-l-āchar, Djumādi-et-tāni,
Gemādi-el-āchar, Gemādi-et-tāni
för den
andra af de båda månaderna Djumādā och vidare
Di-l-hedsche, Di-l-heggia, Dsi-l-hiddja,
Dsi-l-hedsche, Si-l-hedje, Zi-l-hedja,
Du-l-hedjeh, Du-l-higge, Dsu-l-hiddja, Su-l-hedja

och Su-l-hidje som namn på den sista af de
arabiska månaderna och Di-l-kade, Dsi-l-kada,
Si-l-kade, Zi-l-kade, Dsu-l-kada, Du-l-kade
och
Su-l-kada som namn på den näst föregående. Då
det muhammedanska året är 11 dagar kortare än det
kristna, kommer det förras början att genomlöpa
alla årstiderna under hvarje 33-års period. Så
inföll den 1 Muharram 1295 på 5 jan. 1878,
1305 på 19 sept. 1887, 1315 på 2 juni 1897 och
1325 på 14 febr. 1907. Ett muhammedanskt årtal
kan reduceras till motsvarande inom den kristna
tidräkningen därigenom, att det förra divideras
med 33, och kvoten, till hvilken man adderar 1,
om resten är 17 eller mera, subtraheras från det
muhammedanska årtalet, hvarefter man adderar
622 till återstoden. Slutsumman utvisar det
kristna år, på hvilket det muhammedanska till
större delen eller h. o. h. infaller. Vill man
förvandla ett kristet årtal till det motsvarande
muhammedanska, kan man subtrahera 622 från det
förra, dividera återstoden med 32 och addera
kvoten (tillökad med 1, om resten är 16 eller
mera) till nyssnämnda återstod. Slutsumman
utvisar då det muhammedanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free