Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 247-248 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heideken, Per Gustaf von - Heidel, Hermann - Heidelberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom under de följande åren. Han var därjämte,
sedan 1834, lärare vid akademien. Taflor
af H. finnas på flera af de k. slotten.
ùrn.*

Heidel [ha’j-], Hermann, tysk skulptör,
f. 1810, d. 1865, var Schwanthalers lärjunge
och utförde Ifigenia (1853, marmor; orangeriet
i Potsdam), Oidipus, som ledes af Antigone
(1854) och flera kompositioner till Anakreon och
"Odyssén". I Halle finnes af honom en duktigt
utförd bildstod af Händel (aftäckt 1859).
C. R. N.*

Fig. 1. Heidelberg. (Midtpå bergsluttningen synes slottet.)

Fig. 2. Universitetshuset i Heidelberg.

Heidelberg [ha’j-], stad i Baden, i en
af Tysklands vackraste nejder, vid södra
stranden af Neckar och foten af Königsstuhl
(566 m.). 49,527 inv. (1905), däraf omkr. 1/3 katoliker.
Staden (se fig. 1) ligger sammanträngd mellan floden och
berget i en längd af nära 3 km., med en enda
hufvudgata löpande parallellt med floden. Öfver
Neckar leda två broar till de med staden 1891
och 1903 införlifvade orterna Neuenheim och Handschuchsheim. Staden
har 6 evangeliska och 4 katolska kyrkor,
af hvilka de förnämsta äro Heiliggeistkyrkan
(1400—1544), Providenzkyrkan, Peterskyrkan och
Jesuitkyrkan. Af andra byggnader märkas det
1886 restaurerade universitetshuset (fig. 2),
rådhuset och flera universitetsinstitutioner,
bl. a. ett 1905 inrättadt
institut för experimentell kräftforskning.
H:s största märkvärdighet är det på
Jettenbühel, s. ö. om staden belägna
gamla slottet (se Byggnadskonsten, pl. XVI).
Det påbörjades i slutet af 1200-talet,
tillbyggdes af kurfursten och tyske konungen
Ruprecht samt af följande kurfurstar,
särskildt Fredrik V, den olycklige
konungen af Böhmen. Slottet bildar
en oregelbunden fyrkant af flera skilda
byggnader rundt omkring en borggård. Ingången
är från södra sidan; på den västra sidan ligga
Ruprechtsbyggnaden (1400—10) och den s. k. gamla
byggnaden (l. Rudolfsbyggnaden, den äldsta delen
af slottet), på norra sidan Fredriksbyggnaden
(1601—07, restaurerad 1897—1903), prydd
med statyer af pfalziska furstar, på östra och
södra sidan Otto Henriksbyggnaden (1556—59),
med rik plastisk utstyrsel, ett verkligt
mönster af fantasirik och ädel ungrenässans i
Tyskland (äfven den skall restaureras), samt i
n. v. Elisabetbyggnaden, den nyaste delen
af slottet (1618). Slottet förstördes till
stor del af fransmännen 1689 och 1693
samt härjades ytterligare af åskeld 1764 och
har sedan dess varit en ruin, den vackraste
och mest storartade i Tyskland, sorgfälligt
skyddad för ytterligare förfall. Mot förslaget
att restaurera detsamma har förts en liflig
agitation. Slottet inrymmer en fornsakssamling,
och i källaren under Fredriksbyggnaden ligger
det ryktbara vinfatet (det nuv. det 4:e i
ordningen, från 1751), 7 m. i genomskärning
och 10 m. i längd samt rymmande,
enligt en uppgift, 2,370 hl. Staden
har ett universitet (Ruperto Carola),
det äldsta i Tyska riket, öppnadt 1386,
sedan det erhållit sanktion genom Urban
VI:s bulla af 23 okt. 1385. Det hade
en blomstringstid i slutet af 1500- och början
af 1600-talet, då det var en tillflyktsort
för kalvinsk lärdom, men led hårdt under
trettioåriga kriget och förde ett tynande
lif, tills det genom freden i Lunéville (1801)
förlorade sina flesta besittningar. Sedan det
1803 erhållit nya dotationer och ny organisation,
uppblomstrade det ånyo och räknade 1908 168
lärare och 2,036 studerande. Till detsamma
höra ett rikt bibliotek (omkr. 400,000 bd,
200,000 broschyrer och dissertationer och en stor
handskriftsamling: 4,000 codices, öfver 3,000
papyri och 3,200 urkunder), grundadt 1703 (det
gamla biblioteket fördes af Tilly 1623 till Rom,
togs af fransmännen till Paris, hvarifrån en del
1815 återlämnades till H.), botanisk trädgård
samt andra samlingar. Stadens industri är
tämligen obetydlig: tillverkning af cigarrer,
läder, instrument m. m. Handel med vin, tobak,
humle och böcker. Viktig järnvägsknut. —
H., som sannolikt är en romersk anläggning,
var ett län under biskopen i Worms, blef 1225
pfalzgrefvarnas vid Rhen residens och förblef
Pfalz’ hufvudstad till 1720, då residenset
flyttades till Mannheim. I H. förmäldes 1579
hertig, sed. konung Karl (IX) med Maria af Pfalz.
Enär staden var ett af reformationens
hufvudsäten, var den ofta utsatt för
angrepp i trettioåriga kriget: den eröfrades
af Tilly 1622 och af svenskarna 1633,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>