- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
279-280

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hekate - Hekatomb - Hekatompylos. Se Damgan - Hekatoncheirer - Hekistotermer - Hekla - Heklefjäll. Se Hekla och Blekulla - Heklungar - Hektar. Se Metersystemet - Hektik - Hekto - Hektograf - Hektogram. Se Metersystemet - Hektokalori - Hektoliter. Se Metersystemet - Hektor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tregestaltad, hvilket sedan gammalt brukat
förklaras ur hennes natur såsom tillhörande
världsalltets tre riken, himmelen, jorden
och underjorden, men måhända snarare åsyftar
månhvarfvens tre hufvudskeden, tillväxande,
full och aftagande måne. Af den bildande konsten
framställdes hon ofta med tre hufvud eller med
en af tre kvinnokroppar sammansatt gestalt eller
grupp (se fig.).
A. M. A.

Hekate, astron., en af småplaneterna.

Hekatomb (grek. hekatombe, af
hekaton, hundra), urspr. ett offer af
hundra oxar eller andra offerdjur, men
sedan hos Homeros benämning för hvarje
stort offer, i synnerhet vid offentliga
högtidligheter, då de många offerdjurens
kött tjänade till folkets förplägande.
A. M. A.

Hekatompylos, forntida stad. Se Damgan.

Hekatoncheirer (af grek. hekaton, hundra,
och cheir, hand), grek. myt., benämning på tre
hundraarmade och femtiohöfdade resar, söner till
Uranos och Gaia. De hette Aigaion l. Briareos,
Kottos och Gyes. Af sin fader, som fruktade
deras styrka och vilda sinnelag, hållas de
fängslade i jordens innandömen, till dess de på
Gaias inrådan befriades af de olympiske gudarna
för att vara dem behjälpliga i striden mot
titanerna. De tjänade sedan som fångvaktare
för de i Tartaros inneslutne titanerna.
A. M. A.

Hekistotermer (af grek. hekistos, den minste,
och therme, värme), bot., sådana växter,
som fördraga en årsmedeltemperatur
under 0 grader och sålunda kunna
växa utanför eller ofvan trädgränsen.
G. L—m.

Hekla, vulkan på Island, omkr. 53 km. från öns
södra kust, mellan de båda Ráng-åarna. Berget,
1,557 m. högt, kröner den midtersta af fem
parallella vulkaniska åsar, löpande från
n. ö. till s. v. Det har efter hand bildats genom utbrotten och
består nästan uteslutande af sand, pimsten,
lava och andra vulkaniska produkter, hopade
omkring de fem kratrarna, som ligga i riktningen
n. ö. till s v., den yngsta och största, hvars
kägla höjer sig högt öfver de andras, längst i
söder. Denna kägla har, sedd från den s. därom
liggande slätten eller från hafvet, utseendet
af en pyramid med afrundad topp. Emedan dess
öfre delar nästan alltid äro snöbetäckta, synes
berget höljdt i en hvit kåpa (isl. hekla),
och däraf har det fått sitt namn. Sedan 1104
har H. haft 18 utbrott, hvilka efter hand
förvandlat hela omgifningen till en öken. Bland
de mest ödeläggande omtalas utbrotten 1300,
1636, 1693 och 1766. Det sista egde rum 1845. Då
mättes askpelaren, som befanns höja sig mera
än 5,000 m. ö. h. På vintern och våren 1878
inträffade ett ganska stort utbrott i lava-öknen
n. ö. om H. — Till H. har af gammalt knutit
sig mycken vidskepelse. I "Speculum regale"
(se d. o.) omtalas det som nedgång till helvetet,
hvarifrån "jordelden" kom. På häxeriprocessernas
tid gällde det i Danmark och Norge — under
namnet "Hekkenfjæld", "Hekkenfeldt"; jfr
sv. "Heklefjäll" l. "Häklefjäll" — som
en af häxornas samlingsplatser, hvilken i
anseende stod tillbaka endast för Blocksberg
(sv. Blåkulla). Litt.: Th. Thóroddsen,
"Oversigt af de isl. vulkaners historie"
(1882), "Vulkaner og jordskælv paa Island"
(1897), och Poestion, "Island" (1885).
C. R. (R. N—g.)
illustration placeholder


Heklefjäll. Se Hekla och Blåkulla.

Heklungar (af fno. hekla, kort rock)
kallades i slutet af 12:e årh. det
politiska parti i Norge, som stod på konung
Magnus Erlingssons sida. Namnet hade deras
motståndare birkebeinarna på spe gifvit dem.
O. A. Ö.

Hektar. Se Metersystemet.

Hektik, Hektisk feber (af grek. hektikos,
som har en egenskap), med., kallar man den
tärande, med stark afmagring, ymnig, klibbig
svett, hastig, liten puls, hög, i synnerhet om
aftnarna stegrad temperatur förenade kroniska
feber, som uppträder i senare stadiet af
lungsot, vid kronisk suppuration o. d. Jfr
Feber. — Hektisk rodnad. Se Rodnad.
F. B.*

Hekto, i talspråket förekommande förkortning
för hektogram.

Hektograf (af grek. hekaton, hundra, och
grafein, skrifva), apparat för mångfaldigande
af skrifvelser, enklare teckningar o. s. v.,
hvilka för ändamålet skrifvas eller ritas med
ett särskildt bläck, bestående hufvudsakligen af
anilinfärg. Apparaten utgöres i sin enklaste form
endast af en låg blecklåda, i hvilken ingjutits
en platta, bestående af lim och glycerin. På
denna platta lägges skriften, som skall
reproduceras, med skriftsidan nedåt, hvarefter
man med handen stryker på baksidan. Limkakan
suger då till sig från skriften en kvantitet
af den intensiva anilinfärgen, hvilken,
sedan papperet borttagits, är tillräcklig
att meddela färg åt ett ganska stort antal
(omkr. 100; däraf namnet) rena pappersblad,
som efter hvarandra, ett och ett i sänder,
läggas på limkakan. — Hektograf begagnades
länge med fördel för reproduktion af enklare
cirkulär, matsedlar o. d. Aftrycken blekna
dock och försvinna nästan, om de någon tid
utsättas för solljuset. Numera har dess bruk
mycket inskränkts till följd af skrifmaskinens
och därmed i samband stående kopierings- och
dupliceringsmaskiners ökade användning för
mångfaldigande af skrift. Jfr Mimeograf.

Hektogram. Se Metersystemet.

Hektokalori (af grek. hekaton, hundra, och
lat. calor, värme), en värmemängd af ett hundra
kalorier. Jfr Brännmaterial, sp. 417.

Hektoliter. Se Metersystemet.

Hektor (grek. Ἕϰτωϱ), grek. hjältes.,
den äldste af den trojanske konungen Priamos’
söner, af Homeros i Iliaden besjungen som Trojas
tappraste hjälte och trojanernas anförare i
striden. Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free