Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgesen, Hans - Helgeseter - Helgesjvn - Helgesta - Helge torsdag - Helgee - Helgevn - Helghv - Helgoland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan var bosatt till 1838 och 1830 deltog
i julirevolutionen i Paris. 1840 bosatte han
sig i södra Slesvig. Då upproret utbröt 1848,
inträdde H. i danska armén och gjorde god
tjänst i sin vän Schleppegrells stab, bl. a. vid
Slesvig och Dybböl. 1849 anförde han en bataljon
vid Fredericia och deltog äfven i slaget vid
Isted 1850. Därefter fick han ledningen af den
expedition, som besatte Frederiksstad, blef
kommendant där och befäste skyndsamt staden,
hvarefter han, då schleswig-holsteinarna 29
sept.—4 okt. 1850 bombarderade och slutligen
stormade densamma, med glänsande tapperhet
försvarade sig mot en betydlig öfvermakt. Till
belöning därför blef H. öfverstelöjtnant
och 1851 kommendant i staden Slesvig. 1852
förflyttades han till Rendsborg. Jfr O. Vaupell,
"Frederiksstads forsvar samt H:s levnetslöb"
(1875), E. Höyer-Möller, "Tre af mine
venner" (1878).
E. Ebg.
Helgeseter, norskt augustinkloster, s. om Nidaros, på andra
sidan af Nidälfven. Troligen grundlades det
omkr. 1160 af ärkebiskop Eystein, som gaf
stora skänker till detsamma och lät ditflytta
den äldre Mariakyrkan med Harald Hårdrådes
lik. Klostret stod i närmaste beroende af
ärkebiskopen i Nidaros, hvilken betraktades som
dess abbot. Då tronpretendenten hertig Skule
(1240) fått fristad där, blef klostret antändt
af stadsinvånarna och lagdt i aska. Någon tid
därefter uppbyggdes det ånyo. H:s historia är
föga känd. Vid reformationen sekulariserades
det tillika med öfriga kyrkogods; jorden
indrogs till kronan, och själfva klostret, som
fortfarande behöll sin asylrätt, gafs åt biskopen
samt sedermera åt länsherren. 1564 nedrefs
byggnaden, och blott få spår och murrester,
som utgräfts, visa, hvar byggningen låg.
O. A. Ö.
Helgesjön, en utvidgning af Helgeån (se
d. o.).
Helgesta, socken i Södermanlands
län, Villåttinge härad. 7,284 har. 1,156
inv. (1908). H. bildar med Hyltinge ett
alternerande konsistoriellt och till egaren
af Sparreholms säteri patronellt pastorat i
Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt.
Helge torsdag, gammalt namn på Kristi
himmelsfärdsdag.
Helgeå förekommer som namn på åtskilliga
vattendrag i riket. Det största och allmännast
bekanta är den Helgeå, som upprinner i
sydligaste delen af Jönköpings län och utfaller
i Hanöbukten af Östersjön. Källorna återfinnas
i Rydaholms socken vid en höjd af fullt 200
m. ö. h. Efter att
ha med en längd af omkr. 11 km. genomgått
Jönköpings län banar sig ån väg genom Kronobergs
län vid pass 72 km., hvarunder sjön Möckeln
(136 m. ö. h.) genomflytes, och inträder i
Kristianstads län, i hvilket dess väglängd är
omkr. 110 km., under hvilket lopp ån genomgår
åtskilliga sjöar, såsom Osbysjön (72 m. ö. h.),
hvarest den mottager Drifåns vatten från Småland,
Araslöfsjön (1 m. ö. h.), Helgesjön (1 m. ö. h.), båda endast
grunda vassrika utbredningar af ån, samt Yngsjön,
i hvilken sistnämnda ån grenar sig till två
utlopp, löpande det ena i åns hufvudriktning,
s. s. ö., det andra i n. v., utmynnande vid
Åhus. Helgeån, hvilket namn vattendraget får
efter utträdet ur sjön Möckeln, har sålunda en
längd af omkr. 193 km., men rätliniga afståndet
från den första källan till utloppet är blott
vid pass 120 km. Dess af vattningsområde är
4,920 kvkm. Vid skånska gränsen har ån sänkt
sig till 89 m. öfver hafvet och har där en
bredd af 18—30 m. Den sänker sig ytterligare
under halfva loppet inom Kristianstads län
med 77 m., med en medelbredd af omkr. 60 m.,
och har i det återstående loppet, med en
sänkning af 12 m., hvaraf Torsebrofallet
bildar 10 m., en bredd af 60—100 m. Bland
Helgeåns många tillflöden må särskildt nämnas
Almaån, som afför största delen af V. Göinges
afrinnande vattenmängd, bl. a. den förnämsta
uppsamlingssjön härför, Finjasjön (46 m.), samt
Vrams- eller Köpingeån, båda tillströmmande
på åns högra sida i dess nedre lopp.
K. S.*
Helgeön (fno. Eyin helga, den heliga ön),
en ungefär midt i norska insjön Mjösen
belägen, bördig och väl odlad ö, som hör till
Hedemarkens amt. Där ligger den forna adliga
sätesgården Hovinsholm, som i 16:e och 17:e
årh. innehades af släkterna Brockenhuus och
Bjelke.
O. A. Ö.
Helghö, bot., namn på Onobrychis sativa.
 |
| Helgoland i fågelperspektiv, 1842 (efter en gammal litografi). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
