Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 307-308 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helianthus - Heliaster - Helicea. Se Helicidf - Helchrysum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Mexico. Af dess plattryckta
frukter, solrosfrö, som användas till
föda åt papegojor,
pressas en mild, fet olja, brukad till matolja
och i ferniss- och tvålfabrikationen. Solrosen odlas
till oljepressning i Syd-Ryssland och
Ungern. Pressåterstoden användes som fodermedel,
solroskakor. H. tuberosus L., jordärtskockan,
är en i Sverige allmänt
förekommande köksväxt, hvars
underjordiska stjälkknölar (fig. 2) användas
i soppor och till andra anrättningar.
Den infördes redan i
midten af 1500-talet till Europa, där den odlades
ganska mycket, tills potatisen utträngde den.
Den är föga nogräknad på jordmånen och ger
god afkastning ända upp till Piteå. I
Sverige blommar den ytterst sällan.
O. T. S. G. L—m.

Fig. 1. Blommande stjälkar af solrosen (Helianthus annuus; många ggr förminsk.).

Fig. 2. Jordärtskockor (underjordiska stjälkknölar af Helianthus tuberosus). 1/6 nat. storl.

Heliaster (grek. heliastai), i det forna Aten
ledamöterna eller bisittarna i folkdomstolarna
(de s. k. heliastiska domstolarna),
åt hvilka rättskipningen hufvudsakligen var
anförtrodd. Hela denna inrättning, eller alla
heliaster, i själfva verket representerande
det till utöfvande af statens högsta domsrätt
församlade folket, sammanfattades under
benämningen heliaia, hvilken eljest äfven
betecknade den största och från början troligen
den enda domstolslokalen. Heliaians inrättning
tillskrifves Solon, men säkerligen nådde den
ej sin fulla utveckling förrän långt senare,
och i synnerhet sedan Perikles infört bruket
att af statsmedel till heliasterna utbetala som
ersättning för besvär och
tidsspillan till en början en eller två,
sedermera tre eller (möjligen) fyra oboler
om dagen, hvilket högst betydligt ökade
de fattigare medborgarnas håg för denna
verksamhet. Heliasternas antal var säkerligen
olika under olika tider. Då det af Aristoteles
(och andra) uppgifves till 6,000, torde denna
siffra vara att betrakta som maximum och afser
närmast 5:e årh. f. Kr., då handläggandet af
de Aten underlydande bundsförvanternas talrika
processer tog domstolarna starkt i anspråk. Det
för året behöfliga antalet uttogs genom lottning
bland de därtill anmälda, och berättigad
att komma i fråga var hvarje medborgare, som
fyllt 30 år, icke häftade i skuld till staten
och f. ö. var i okvald besittning af sina
medborgerliga rättigheter (epitimos). Sedan de
utlottade aflagt domared, hvari de förbundo
sig att opartiskt döma enligt statens lagar
och bästa öfvertygelse, erhöll hvar och en
af dem som legitimationsmärke en liten tafla
(pinakion) af trä eller metall, på hvilken var
inristadt hans namn (stundom äfven faderns),
demos och sektionsnummer. Heliaian var nämligen
fördelad i ett antal sektioner, hvilka åtminstone
under 4:e årh. voro 10, och då hvarje sektion
i regel synes ha innefattat 500 heliaster,
har man med en viss grad af sannolikhet
antagit, att äfven vid fulltalig domarkår
(6,000) icke mer än 5,000 på en gång tagits
i anspråk och att de återstående 1,000 varit
att betrakta som suppleanter. Af tesmoteterna
(se d. o.) bestämdes för hvarje rättegångsdag
med hänsyn till föreliggande rättegångsfall,
huru många och hvilka domstolar (dikasteria)
skulle träda i verksamhet äfvensom antalet
heliaster för hvarje domstol. Detta antal var
mycket olika, alltefter målens art och betydelse,
och har, att döma efter de oss bekanta fallen,
växlat mellan 200 och 2,500, eller noggrannare
201 och 2,501. För besättandet af de sålunda
organiserade domstolarna uttogs och fördelades
genom lottning det nödiga antalet heliaster,
och hvar och en bland dem erhöll en staf, hvars
färg angaf den domstolslokal, i hvilken han
borde tjänstgöra. Vid inträdet i domstolslokalen
erhöll han i utbyte mot denna staf en pollett
(symbolon), mot hvars aflämnande han efter slutad
session egde att utfå sin domarlön. Litt.:
Meier och Schömann, "Der attische process"
(1824, ny bearbetning af Lipsius, 1883—87),
Fränkel, "Die attischen geschwornengerichte"
(1877), och Gilbert, "Handbuch der griechischen
staatsalterthümer" I (1893), s. 440 ff.
A. M. A.

Helicea, zool. Se Helicidæ.

Helichrysum bracteatum.

Helichrysum l. Elichrysum Gärtn., bot.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>