Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heliga alliansen - Heliga berget - Heliga elden - Heliga Elias. Se Elias 2 - Heliga familjen - Heliga fikonträdet. Se Ficus, sp. 156 - Heliga grafven. Se Jerusalem - Heliga grafvens orden. Se Ordnar - Heliga ibisen. Se Ibisar - Heliga jungfrun. Se Maria, Jesu moder - Heliga jungfruns tjänare. Se Serviter - Heliga kjorteln - Heliga korsets och Kristi lidandes samfund. Se Passionisternas orden - Heliga krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men emot sådana tolkningar har Alexander själf
ifrigt protesterat.
För det populära medvetandet blef snart "den
heliga alliansen" symbolen af den efter 1815
inbrytande allmänna politiska reaktionen,
och dess namn har sålunda öfverflyttats på de
stora konferenser af stormakternas furstar
och statsmän, hvilka under de närmaste åren
efter Wienkongressen sammanträdde för att
ordna och reglera Europas förhållanden. Med
den heliga alliansen hade emellertid dessa
konferenser intet gemensamt, utan de utgjorde
en direkt fortsättning af det stormaktsförbund
(mellan Ryssland, Österrike, Storbritannien och
Preussen), som under kriget mot Napoleon afslöts
i Chaumont, mars 1814. — Litt.: Alliansurkunden
finnes flerstädes tryckt, bl. a. i "Sveriges
traktater med främmande magter", X (bd 15,
1896, s. 93), där Karl XIII:s accessionsbref
(kontrasignerade af utrikes-statsministern L. von
Engeström) också äro tryckta. Se f. ö. Debidour,
"Histoire diplomatique de l’Europe" I,
och, beträffande Alexander I:s åskådning,
Th. Schiemann, "Geschichte Russlands unter kaiser
Nikolaus I" (bd I, 1904).
C. H. H.
Heliga berget, lat. Mons sacer, ensamt belägen
höjd på Anios högra strand, vid Nomentanska
vägen, omkr. 20 km. från Rom. Enligt sägnen
var det dit den romerska plebs utvandrade 494
l. 493 f. Kr., då den genomdref folktribunatets
upprättande. Äfven de romerska härarnas
s. k. "secessio", 449 f. Kr., hvarigenom
decemvirväldet afskaffades, förlägges dit. Numera
har berget icke något namn; på dess spets ligger
Torre di Specchio. — Om ett annat "heligt berg"
se Sacro Monte.
Heliga elden. 1. Den hos judarna enl. 3
Mos. 6: 9 ständigt underhållna elden på
brännofferaltaret. — 2. Hos de grekisk-ortodoxe
den genom ett föregifvet underverk antända elden
i Kristi graf. — 3. Se Parsism.
Heliga Elias (nygr. Hagios Ilias). Se Elias 2.
Heliga familjen kallas i konsthistorien
framställningen af Jesusbarnet med dess
närmaste jordiska anhöriga, Maria och Josef,
i stilla förtrolig samvaro, sysselsatta med
något husligt arbete, betraktande barnets lek,
vakande öfver dess slummer o. s. v., således ej
inbegripna i någon betydelsefullare handling,
utan visande bilden af ett lugnt, idealt
familjelif i allmänhet. Som biperson förekommer
ofta den lille Johannes döparen, men äfven hans
moder, Elisabet, samt jungfru Marias moder,
den heliga Anna, stundom hela hennes släkt:
fadern Joakim, halfsystrarna Maria Salome och
Maria Kleofas med deras män, Zebedeus och Alfeus,
samt barn, stundom äfven andra heliga, såsom den
heliga Katarina, hvars mystiska trolofning med
Jesusbarnet ofta är framställd. Ämnena till dessa
bilder äro hämtade ur legender och apokryfiska
skrifter, såsom Jacobus’ protevangelium och
"Historien om Jesu barndom". Den konstnärliga
behandlingen tillhör företrädesvis renässansen
och därpå följande perioder, då det rent
mänskliga draget i de heliga historierna träder
i förgrunden i motsats till medeltidens mystiska
och symboliska uppfattning. Som den främste
mästaren i återgifvandet af dessa ämnen torde
Rafael få anses (se fig.). Många både italienska
och nordiska konstnärer ha dock med stor framgång
behandlat samma motiv. Under den egentliga
medeltiden förekommer den heliga familjen i
här angifven mening knappast som föremål för konstnärlig
framställning, men väl som vittne till eller
deltagare i någon särskild biblisk tilldragelse,
såsom Jesu födelse, herdarnas tillbedjan,
konungarnas tillbedjan, flykten till Egypten o. s. v.
Från framställningarna af den heliga
familjen plägar man skilja Madonna-
eller Mariabilderna, hvilka stundom genom
tillfogande af flera bipersoner kunna
blifva ganska figurrika (jfr Heligt samtal).
Upk.*
 |
| Heliga familjen ("Madonna Canigiani"), målning af Rafael (nu i Münchens pinakotek). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
