- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
325-326

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heliolitidf - Heliometer - Heliopolis - Helios 1. grek. myt. solguden - Helios 2. bokförlag - Helioskop. Se astronomiska instrument, sp. 299 - Heliostat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är skifliknande eller halfklotformig, stundom
oregelbundet knölformig, någon gång förgrenad,
trädliknande. Den anlägges från en liten
hornliknande primär polyperit, moderpolypens
skelett; från denna framknoppar en mellanväfnad,
coenenchym, uppbyggd af smala polygonala rör eller
af öfver hvarandra lagda, hvälfda lameller,
så ordnade, att de bilda små blåsliknande rum,
eller slutligen bildande en kompakt väfnad; ur
coenenchymet utknoppa nya polyperiter, så att
hufvudmassan af kolonien bildas af coenenchym
med inströdda polyperiter (fig. a), hvilka
sistnämnda på koloniens yta framträda som större
runda mynningar i den tätare mellanmassan. I
polyperiten synas dels tvärbottnar (fig. c),
tabulæ, dels radierande lister, septa, till
ett antal af 12 i hvarje polyperit (fig. b),
alla af samma längd eller hvarannan längre,
hvarannan kortare. Coenenchymrören sakna
septa, men ha tabulæ (fig. b och c), och
dessa ligga tätare än hos polyperiterna.
A. Hng.
illustration placeholder
Heliolitid. a ytbild af en koloni, b

tangentialsnitt strax under ytan (de tre

polyperiterna med septa), c längdsnitt, visande

polyperitens och coenenchymrörens tabulæ.


Heliometer (af grek. helios, sol, och metron,
mått), astron. Se Astronomiska instrument,
sp. 295.

Heliopolis (grek., "Solstaden"). 1. Fordom
stad i Syrien. Se Baalbek. — 2. Fordom
stad i Nedre Egypten, 10 km. n. ö. om det
nuv. Kairo, vid byn Matarije. "Där var det
förnämsta sätet för solguden Ra Horkhuti’s
dyrkan". Af det en gång praktfulla soltemplet,
hvars sfinxalléer och obelisker Strabon såg,
återstår blott en 23 m. hög obelisk, på
hvilken är inristadt namnet Useretsen I (den
2:e konungen af 12:e dynastien). Med templet
var förenad en läroanstalt, där många ryktbara
grekiska filosofer, bl. a. Platon, inhämtade
kunskap. Staden omnämnes flerstädes i bibeln
under namnet On och Bet-Semes. På hieroglyfspråk
hette den Anu. Vid H. vann turkiske sultanen
Selim I en seger öfver mamlukerna (1519), och
där stod 20 mars 1800 ett slag, hvari 10,000
fransmän, under Kléber, besegrade turkarnas
60,000 man starka, af storvesiren anförda här.

Helios (grek. Ἥλιος), grek. myt., solguden, till
sitt väsen besläktad med Foibos Apollon, men ej
sammanfallande med honom. Enligt Hesiodos är han
en son af titanen Hyperion och Theia, kallas
hos Homeros själf Hyperion och hos senare
skalder äfven Titan och Faëton. Från "oceanens
bukt" i den fjärran östern eller från sitt där
belägna palats åker han hvarje dag på sin af
fyra snöhvita, eldfrustande hästar dragna vagn
öfver himlahvalfvet, spridande värme och ljus
öfver jorden, till dess han om aftonen försvinner i
det västliga mörkret vid oceanens motsatta
strand. Enligt några skalder färdas han under
natten tillbaka på ett gyllene skepp kring den
norra halfvan af jordkretsen. På ön Thrinakia
egde han, enligt Homeros, sju hjordar af
hornboskap och lika många fårhjordar, hvar och
en innehållande femtio kreatur, hvilket antal
hvarken ökas eller minskas. Redan Aristoteles
anmärkte, att med de sju gånger femtio djuren
menas det forngrekiska årets dagar. Som solens
och dagens gud är H. tillika den allseende, för
hvars öga intet kan döljas, och därför åberopas
han ofta i eder och bedyranden. Hans dyrkan
var vida spridd, men i synnerhet hemmastadd på
Rhodos, där en kolossal bild af H. ("kolossen på
Rhodos") var uppställd i närheten af hamnen och
där man årligen åt honom offrade ett fyrspann,
som störtades i hafvet. Af den bildande konsten
framställdes han snarlik Apollon, men vanligen
körande sitt fyrspann och med strålkrona kring
hufvudet (se fig.).
A. M. A.
illustration placeholder
Helios, körande sitt spann. Hellenistisk metop

från Ilion.


Helios, svenskt bokförlag i Helsingfors,
grundadt 1891 af W. Hagelstam, öfvergick 1902
till "Aktiebolaget Hagelstams bokhandel"
och ändrade 1903 namnet först till
"Hagelstams förlagsaktiebolag", sedan till
"Förlagsaktiebolaget Helios". W. Hagelstam
förlade bl. a. tidskriften "Ateneum" (1898—1902)
samt praktverket "Finland i bilder". Å
detta förlag ha utkommit B. Gripenbergs dikter,
planschverken "Åbo stads historiska museum",
"Exteriörer och interiörer af finsk arkitektur"
m. m., T. och W. Söderhjelms "Italiensk
renässans", I. Wilskmans "Idrotten i Finland" m. m.
T. C.

Helioskop (af grek. helios, sol, och skopein,
se). Se Astronomiska instrument, sp. 299.

Heliostat (af grek. helios, sol, och statos,
ställd) l. Siderostat (af lat. sidus,
genit. sideris, stjärna), ett instrument,
som tjänar till att kasta strålarna från en
himlakropp, t. ex. solen, i en viss bestämd
riktning oberoende af himlakroppens dagliga
rörelse. Heliostaten består af en noggrant
arbetad plan spegel m (numera vanligen bestående
af en planslipad försilfrad glasskifva), som
är på ett sådant sätt förbunden med en med
världsaxeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free