Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helms, Jakob H. - Helms 2, Johannes - Helmstedt - Helnot. Se Noter - Helnykter - Helnæs - Helobiæ - Helodea - Heloderma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Nörrejyllands granitkirker till Uldalls
beskrifning öfver Röddings härads kyrkor
(1884). Han tog äfven sedan 1882 verksam
del i förarbetena till Ribe domkyrkas
restaurering. 1874 blef han kyrkoherde på Fyn
och 1894 hedersdoktor. — 2. Johannes H.,
den föregåendes broder, f. 8 nov. 1828,
d. 4 dec. 1895, blef 1847 student, deltog i
1849—50 års krig och spelade en stor roll i
studentvärlden som diktare af muntra visor. Han
blef 1856 filol. kandidat och var 1856—64
lärare vid latinskolan i Slesvig samt sedan
1867 föreståndare för "borgerdydskolen"
på Kristianshavn. Utom en framställning af
denna skolas äldre historia 1787—1837 (1887)
utgaf han Et par digte og viser (1865),
Et ungt menneske (1878), ett lustspel på
rimmad vers, Soldaterliv i krig og fred for en
menneskealder siden (1883; 3:e uppl. 1889),
delvis hans egna lefnadsminnen, Fortællinger
og digte (1888) samt berättelsen Grib (1893).
E. Ebg.
Helmstedt, kretsstad i Braunschweig, 37
km. ö. om staden Braunschweig. 15,415
inv. (1905). Gymnasium och
landtbruksskola. Spinnerier,
sockerraffinaderi, möbel- och tobakstillverkning,
brunkolsgrufvor. Förnämsta byggnaden är Juleum,
som uppfördes för det 1576 grundlagda, 1809
upphäfda universitetet och som nu förvarar det
gamla universitetsbiblioteket (40,000 bd). Strax
invid staden ligger det lutherska jungfrustiftet
Marienberg (fordom nunnekloster). 4
km. från staden ligger Bad H., som är lifligt
besökt. H. skall vara grundlagdt omkr. år 900
och fick stadsrätt 1099.
J. F. N.
Helnot, mus. Se Noter.
Helnykter, detsamma som totalafhållsam,
absolutist. Ordet bildades och föreslogs af
F. Läffler okt. 1886 i en artikel i "Blå bandet"
och antogs som term.
Helnæs, urspr. Helgenæs, halfö på västkusten
af Fyn, s. om Assens vid Helnæsbukten. 500
inv. (1906). Där påträffades 1860 en mycket
gammal runsten (från början af 800-talet),
som säges vara rest af Rolf Noregode och
alltså visar, att godevärdigheten funnits
äfven i Danmark och ej endast på Island.
E. Ebg.
Helobiæ, Fluviales, Sumpliljor, bot.,
växtserie bland monokotyledonerna. Hithörande
växter äro i vatten eller i kärr växande örter,
af ganska olikartadt utseende. Blommorna
äro aktinomorfa, hylle finnes eller
saknas. Ståndarna och fruktbladen äro 1–talrika,
de senare vanligen fria. Fröets växtämne är
stort, fröhvita saknas vanligen. Serien indelas
i 3 underserier: Potamogetonineæ (med familjerna
Potamogetonaceæ, Najadaceæ, Aponogetonaceæ och
Scheuchzeriaceæ), Alismatineæ (med familjen
Alismataceæ) och Butomineæ (med familjerna
Butomaceæ och Hydrocharitaceæ). Alla familjerna
utom Aponogetonaceæ, som är inskränkt till
tropikerna, ega representanter i Sverige.
G. L—m.
Helodea L. C. Rich. (Elodea), bot.,
växtsläkte af fam. Hydrocharitaceæ. Dit hör
H. canadensis Casp. (Anacharis Alsinastrum
Bab.), "amerikanska vattenpesten", märkvärdig för
sin utomordentliga förmåga att hastigt utbreda
sig. Den är en örtartad vattenväxt, med mer än 1
m. lång, h. o. h. nedsänkt och starkt förgrenad
stjälk samt små oskaftade lansettlika blad,
vanligen tre i krans. Blommorna sitta ensamma
och oskaftade i bladvecken, och därigenom att
kalkens smala, rörformiga pip blir
mycket lång (3 till 30 cm., alltefter
afståndet från ytan), når deras mynning upp
till vattenytan. Deras färg är rödaktig. —
Växtten trifves endast i stillastående eller
långsamt flytande vatten. Dess hemland är norra
Amerika. Inom Europa iakttogs den först 1836, på
Irland. Sedan dess har den spridt sig till många
andra trakter af vår världsdel, och på somliga
ställen, t. ex. i England och Tyskland, uppträdde
den i början i en så ofantlig massa, att den
utfyllde floder och lade hinder i vägen för
skeppsfarten, hvarför man nödgades uppoffra stora
summor på att bortskaffa densamma eller stäfja
dess spridning. Den skada den sålunda vållat
är orsaken till namnet "vattenpest". Inom Sverige iakttogs
växten först i början af 1870-talet, vid Skara. Senare har
den spridt sig hastigt och
finnes nu på ett stort antal lokaler. — I
Europa ha hittills endast honexemplar träffats,
och växtens oerhörda förökning har sålunda
kunnat ske endast på könlös väg. Stjälken
är nämligen mycket bräcklig, och hvarje från
densamma frigjord gren har, såframt den bär
någon oskadad knopp, förmåga att utveckla sig
och bilda en själfständig växt. Vattenpesten
användes som gödningsmedel och till boskapsfoder.
Ldt. (G. L—m.)
 |
| Helodea canadensis (vattenpest). A gren med honblomma (1/2 nat. storl.), B öfre delen af honblomman (förstorad). |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
