Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingör - Helsinki - Helsjön - Helskugga. Se Kärnskugga - Helskyld - Helslanga. Se Fältskyttet - Helslut - Helsläkting. Se Helskyld - Helsot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägsförbindelse med Köpenhamn och hamnen 1859—63
mycket utvidgades. Stadens nyare utveckling
har främjats i synnerhet genom grundläggningen
af ett stort järnskepps- och maskinbyggeri
(1881), som har omkr. 1,000 arbetare, en slip
(1878) och en ny utvidgning af hamnen (1878—86)
med därtill hörande område för ångfärjan på
Hälsingborg (1891). 1897 byggdes äfven en
kustbana från Köpenhamn,
betydligt kortare än den tidigare
inlandsbanan. Handeln — bl. a. till de
förbiseglande fartygen (omkr. 4,000 årligen)
— har också fått ett betydligt uppsving. 1906
voro 8 ångfartyg med 3,175 tons dräktighet och
104 små segelfartyg om 800 ton hemmahörande
i H. Inkommande från utländska hamnar voro
70 ångfartyg med 23,685 ton last och 185
segelfartyg om 8,156 ton, från danska hamnar
197 ång- och 326 segelfartyg med resp. 2,346
och 2,470 ton last. Utgående till utländska
hamnar voro 104 ång- och 187 segelfartyg med
tillsammans 3,352 ton last, och till danska
hamnar 168 ångfartyg med 3,295 ton last och 320
segelfartyg om 7,141 ton. Af offentliga byggnader
må framhållas S:t Olai- och S:t Marie-kyrkorna,
bägge i spetsbågsstil från 1400-talet, rådhuset
(uppfördt 1854—55 i gotisk stil med torn) och
järnvägsstationen (byggd 1891), en af de största
i Danmark; vidare försörjningsinrättningen för
60 hjon, inrättad i det gamla karmelitklostret
(stiftadt 1430). Det forna, 1580 byggda kungliga
lustslottet Marienlyst (hvars äldre namn var
Lundehave; se fig. 1) med angränsande park
tillhör sedan 1858 staden. Där inrättades
1861 en hafsbadanstalt, som 1882 väsentligen
utvidgades, på senare tiden blifvit talrikt
besökt, i synnerhet af nordtyskar, och som har
(sedan 1900) ett storartadt hotell. Ytterst på
udden, där staden är belägen, ligger slottet och
fästningen Kronborg (se fig. 2), byggdt
af konung Fredrik II 1574—83, nu användt till
kasern för ett infanteriregemente. Det består af
4 sammanbyggda flyglar och 5 torn och omfattar
ett kvadratiskt område, 80 m. på hvar sida. Det
är omgifvet af grafvar och mossklädda jordvallar
med 4 bastioner; under dessa och en del af
vallarna finnas vidsträckta kasematter. Redan på
1200-talet låg vid H. en borg, Flynderborg, som
dock ej kunde hindra, att staden 1288 afbrändes
af norske konungen Erik Prästhatare. Erik af
Pommern, som 1425 gaf H. stadsrättigheter och
ung. samtidigt införde Öresundstullen, byggde för
dennas upprätthållande en ny borg, Krogen l. Örekrog.
Likväl härjades H. af hanseaterna två gånger på
1300-talet och därjämte 1523. Kronborg
kunde dock hvarken hindra den holländska
flotta, som 1644 kom till svenskarnas
hjälp, eller den, som 1658 lämnade
Köpenhamn undsättning, och förhållandet
var ej bättre 1700, då det gällde att
spärra vägen för den engelsk-holländska
flottan, och 1801, då engelska flottan
gick emot Köpenhamn. 16 aug. 1658 lät
kommendanten Beenfeldt af K. G. Wrangel
narra sig att öfverlämna Kronborg till
svenskarna efter 3 veckors belägring,
och ett försök att återtaga det genom
öfverrumpling misslyckades. Både slottet
och staden ledo mycket under ockupationen,
som varade till freden i Köpenhamn 1660.
Efter palatsrevolutionen 17 jan. 1772
satt drottning Karolina Matilda, till 30
maj s. å. fången på Kronborg. H. har flera
gånger svårt hemsökts af pest, så 1583, då
1,200 människor bortrycktes, och 1710—11,
då 1,800 omkommo, ung. 1/3 af stadens invånare.
E. Ebg.
 |
| Fig. 2. Kronborgs slott. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
