- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
385-386

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemianopsi - Hemiaspidæ - Hemiatetos - Hemibasidii - Hemicellulosa - Hemicentetes. Se Borstigelkottar - Hemichalcit - Hemichorea. Se Danssjuka - Hemicidaris - Hemicykel - Hemicyklisk - Hemidactylus - Hemidoma. Se Kristallografi - Hemidros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämnts hemiopi, halfseende. En blindhet å
högra synfältshalfvan, en högersidig hemianopsi,
motsvarar sålunda en vänstersidig hemiopi
enligt den sistnämnda, numera tämligen allmänt
öfvergifna nomenklaturen. På vägen från ögonen in
i hjärnan mötas de båda synnerverna och undergå
därvid en partiell korsning, i det de från den
inre näthinnehalfvan kommande nervtrådarna
öfvergå till den motsatta sidans synbana. Den
vänstra synbanan från korsningen till syncentrum
i bakre delen af hjärnan innehåller således
de nervtrådar, som komma från båda ögonens
vänstra näthinnehalfvor, den högra de, som
komma från de högra näthinnehalfvorna. De
förra motsvara den högra, de senare den
vänstra delen af synfältet. En skada, som
upphäfver nervledningen i den ena synbanan
bakom korsningsstället, förorsakar alltså
en motsidig hemianopsi på båda ögonen. Denna
hemianopsi är följaktligen vänstersidig eller
högersidig, alltefter som skadan träffat högra
eller vänstra synbanan, och benämnes homonym,
emedan samma del af synfältet bortfaller på
båda ögonen. Då högra synfältshalfvan har den
största betydelsen för läsningen, enär denna
sker från vänster till höger, är det af stor
vikt för den sjuke, om hemianopsien är vänster-
eller högersidig. I förra fallet erbjuder
läsning inga svårigheter, hvilket däremot i
hög grad är händelsen i det senare. Träffas
själfva synnervskorsningen af en skada längs
efter midtlinjen, så att ledningen afbrytes
endast i de korsade nervtrådarna, så uppträder
den sällsyntare heteronyma hemianopsien, vid
hvilken de yttre synfältshalfvorna äro blinda;
alltså en högersidig hemianopsi föreligger å
högra ögat, en vänstersidig å det vänstra. Denna
form af hemianopsi kallas äfven bitemporal (af
lat. tempora, tinningar), enär tinningshalfvan
af båda ögonens synfält är blind. Den verkliga
hemianopsien omfattar endast dessa bägge typer,
är sålunda alltid tecken på en sjukdom eller
skada inom hufvudskålen och utgör ofta ett för
lokaldiagnosen af hjärnsjukdomar synnerligen
värdefullt symtom. Sitter orsaken i själfva
syncentrum eller omedelbart under detta, kan det
hända, att endast en mindre del af den motsidiga
synfältshalfvan å båda ögonen blir blind, i det
att ett s. k. symmetriskt skotom uppstår. Den
funktionella öfvergående rubbning, som ger
sig till känna genom ett flimmerskotom (se
d. o.), visar denna typ, men kan också förete
en fullständig homonym hemianopsi.

Såsom falska former af hemianopsi kunna
de vid olika ögonsjukdomar uppträdande
synfältsinskränkningar betecknas, hvilka
händelsevis intaga halfva synfältet.
G—d.

Hemiaspidæ, paleont., paleozoisk familj af
svärdkräftornas ordning, dock i många afseenden
närmande sig trilobiterna. Hufvudskölden har
ansiktssöm, men saknar punktögon, mellankroppen
består af 5—6 fria, rörliga ringar, på hvilka
tydligt urskiljas ett midt- och två sidopartier,
bakkroppen af 3 eller flera segment och
en lång svanstagg. Hit hör bl. a. släktet
Hemiaspis H. Woodw., i Englands öfversilur.
A. Hng.

Hemiatetos (grek. hemi-, half-, nekande a och
thetos, stånd, d. v. s. till hälften utan
fast ställning) benämnas ofrivilliga, såsom
retningsfenomen från hjärnbarken uppfattade,
rörelser i den ena kroppshalfvan, speciellt dess
extremiteter. Detta fenomen uppträder vanligast efter cerebrala
förlamningar af olika ursprung. Jfr Atetos.
I. H.

Hemibasidii, Sotsvampar, bot., underklass
af klassen Basidiomycetes bland svamparna,
utmärkt däraf, att basidierna (ofta kallade
promycel), som utvecklas ur klamydoter (se
d. o.), ej äro fullt bestämda med hänsyn
till form, storlek och sporernas antal. Alla
hithörande svampar äro parasiter på högre
växter, särskildt gräs. Myceliet, som ofta
öfvervintrar i värdväxtens underjordiska delar
eller i fröna, genomdrager hela värdplantan
och fruktificerar (bildar klamydoter) i en
bestämd del af densamma, t. ex. i bladen, fröna,
ståndarknapparna o. s. v. Ej sällan åstadkommes
en betydlig deformering (gallbildning) af den del
af värdväxten, där klamydoterna utbildas. Hit
höra familjerna Ustilagineæ och Tilletiaceæ
(se dessa ord).
G. L—m.

Hemicellulosa, kem., kallas sådana
cellväggsbeståndsdelar, som karakteriseras i
främsta rummet genom den relativa lätthet,
hvarmed de spjälkas till sockerarter. En
stor del af dessa ämnen bildar oftast tjocka
och af porer genomdragna väggaflagringar
i upplagsväfnader; framför allt träffas
de i frön med hård, hornartad fröhvita,
t. ex. hos palmer och liljeväxter. Dessa
hemicellulosor uppbyggas icke, som egentlig
cellulosa, af glukos, utan hufvudsakligen af
mannos ("seminos") och därjämte af galaktos,
särskildt i ärtväxternas frön. En annan grupp
af hemicellulosor är icke näringsämnen, utan
tjänstgör blott som stödjesubstanser; de bestå
af företrädesvis galaktaner (se Galaktos)
och pentosaner (se d. o.) samt komma pektin-
och gummiarterna mycket nära. Denna grupp är
företrädd hos en mängd alger; hit föras äfven de
i fröväxternas förvedade delar allmänna xylanerna
(se d. o.), hvilka uppbyggas af pentoser.
H. E.

Hemicentetes, zool. Se Borstigelkottar.

Hemichalcit v. Kobell (af grek. hemi-,
half-, och chalkos, koppar), miner.,
ett mineral, som innehåller hälften så
mycket koppar som wittichit (se d. o.).
A. Hng.

Hemichorea (af grek. hemi-, half-, och choreia,
dans), med. Se Danssjuka.

Hemicidaris Ag., paleont., ett från
zechsteinstiden in i eocen lefvande
sjöborrsläkte med höghvälfd öfversida, med
smala ambulakralfält, på hvilkas undersida och
randzon synas två rader taggvårtor, som upptill
vanligtvis öfvergå till kornvårtor. Taggarna
äro cylindriska eller klubbliknande, vanligtvis
långa och kraftiga (se fig. till art. Cidaridæ).
A. Hng.

Hemicykel (af grek. hemi-, half-, och kyklos,
cirkel), halfcirkel. — Om den s. k. Hemicykeln
(fr. L’hémicycle) i École des beaux-arts i Paris
se Delaroche, sp. 74.

Hemicyklisk (se Hemicykel), halfcirkelformig;
bot. Se Eucyklisk.

Hemidactylus, zool., ett släkte tillhörande
geckoödlorna (jfr Geckonidæ), hvilket
igenkännes på sina utbredda, två lamellrader
bärande fingrar. Utbredningsområdet sträcker
sig från Portugal österut till Belutsjistan.
L-e.

Hemidoma, miner. Se Kristallografi.

Hemidros (af grek. hemi-, half-, och
hidros, svett), patol., patologiskt ökad
svettutsöndring på endast den ena kroppshalfvan.
I. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free