Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 387-388 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemiedriska kristaller - Hemiepifyter. Se Epifyter - Hemikoncentrisk. Se Kärlsträng - Hemikrani. Se Migrän - Hemileia - Hemimeridæ - Hemimeridus. Se Hemimeridæ - Hemimorfi. Se Kristallografi - Hemin - Hemindustri - Heminkristaller. Se Blodfläck och Hemoglobin - Hemiolia - Hemiopi - Hemipagi - Hemipares - Hemiplegi. Se Förlamning, sp. 441 - Hemiprisma. Se Kristallografi - Hemiptera. Se Halfvingar - Hemipterocecidier - Hemiptycha. Se Stritar - Hemipyramid. Se Kristallografi - Hemisfär - Hemistik - Hemiteles. Se Parasitsteklar - Hemitragus. Se Getsläktet - Hemitropa insekter - Hemitropi. Se Kristallografi - Hemkall - Hemkoloni. Se Arbetarkoloni - Hemlandet, Gamla och Nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hemiedriska kristaller (af grek. hemi-, half-,
och hedra, yta), miner. Se Kristallografi.

Hemiepifyter (af grek. hemi-, half-), bot. Se
Epifyter.

Hemikoncentrisk, bot. Se Kärlsträng.

Hemikrani (af grek. hemi-, half-, och
kranion, hufvudskål). Se Migrän.

Hemileia, bot., svampsläkte bland
uredinéerna. H. vastatrix lefver parasitiskt
på kaffebusken, som den på kort tid kan
döda. Svampen omöjliggjorde odlingen af den
vanliga kaffebusken (Coffea arabica) mångenstädes
i Syd-Asien och förorsakade stora ekonomiska
förluster. Det liberiska kaffet (Coffea
liberica) är däremot motståndskraftigt
mot svampen. I de sydamerikanska
kaffeodlingarna har Hemileia ej spridt sig.
G. L—m.

Hemimeridæ, zool., en till rätvingarnas
ordning hörande insektfamilj, omfattande
det egendomliga, ännu ofullständigt kända
släktet Hemimerus med en eller möjligen två
västafrikanska arter. Hemimerus (se fig.) är
en vinglös och blind insekt med tämligen bred
och platt kropp, korta ben och antenner samt
två oledade bihang i bakkroppens spets. Till
färgen är den gulbrun och når en längd af bortåt
12 mm. Till lefnadssättet afviker den på ett
märkligt sätt från andra rätvingar, i det den
lefver parasitiskt på en gnagare, Cricetomys
gambianus, ehuru dess parasitiska metod ännu
ej är närmare känd. Märkvärdigast är
denna insekt genom sin fortplantning. Honan
föder lefvande ungar, som mycket likna
de fullbildade. De måste framfödas en åt
gången med flera dagars mellantid, ty inuti
honans bakkropp träffas flera ungar i olika
utvecklingsstadier, de största nående nästan
1/3 af moderns storlek. Medelst ett från nacken
utgående oparigt organ torde de vara fästa vid
insidan af moderdjurets äggledare och på detta
för en insekt ovanliga sätt upptaga näring.
G. A—z.

Hemimerus hanseni, hona (några ggr. förstorad).

Hemimerus. Se Hemimeridæ.

Hemimorfi, miner. Se Kristallografi.

Hemin, fysiol. kem., ett derivat af blodfärgämnet hemoglobin (se
d. o.) och af hematin, hvars klorväteester det
utgör. Heminets sammansättning anses vara
C₃₄ H₃₃ O₄ N₄ Fe Cl. Hemin bildar mikroskopiska
mörkbruna kristaller (Teichmanns kristaller),
olösliga i vatten, men lösliga i utspädda
alkalier och i alkohol, som innehåller små
mängder syra. Genom inverkan af syror uppstår
hematoporfyrin (se d. o.), och hemin innehåller
således pyrrolkärnor. Heminbildningen användes
såsom reaktion på blod. Preparatet intorkas för
detta ändamål med koksalt, hvarefter pulvret på
ett objektglas fuktas med isättika och värmes
försiktigt.
H. E.

Hemindustri, nationalek., detsamma som
svettningssystem (se d. o.).

Heminkristaller. Se Blodfläck och Hemoglobin.

Hemiolia (af grek. hemiolios, halfannanfaldig)
kallades i mensuralmusiken de svarta noter,
som tillfälligtvis inmängdes i den hvita
notskriften och hvilka gällde 1/3 eller
1/4 mindre än hvita noter af samma form.
A. L.*

Hemiopi (af grek. hemi-, half-, och ops, öga),
med. Se Hemianopsi.

Hemipagi (af grek. hemi-, half-, och
pagios, fast, sammansmält), embryol., en
form af dubbelmissbildning, bestående däri,
att två foster delvis sammansmält medelst
bröstkorgen, halsen och delar af hufvudet.
Bvn.

Hemipares (af grek. hemi-, half-, och paresis,
förslappning), patol., nedsättning af
rörelseförmågan i ena kroppshalfvan.

Hemiplegi (af grek. hemi-, half-, och plege,
slag), med. Se Förlamning, sp. 441.

Hemiprisma, miner. Se Kristallografi.

Hemiptera, zool. Se Halfvingar.

Hemipterocecidier, bot. zool., af halfvingade
insekter (hemiptera) framkallade gallbildningar
på växter. Några dylika äro omnämnda i art.
Gall-löss och Granbarrlusen och afbildade på
planschen till art. Gallbildningar, sp. 613—614.

Hemiptycha, zool. Se Stritar.

Hemipyramid, miner. Se Kristallografi.

Hemisfär (af grek. hemi-, half-, och
sfaira, klot), halfklot (se d. o. och
halfsfär). Om de s. k. Magdeburgska hemisfärerna
se Magdeburghalfkloten.

Hemistik (Hemistikon; af grek, hemistichon),
metr., halfvers, vershalfva. Termen
begagnas ifråga om af cesur delade
verser, t. ex. hexameter, alexandrin.
R—n B.

Hemiteles, zool. Se Parasitsteklar.

Hemitragus (af grek. hemi-, half-, och tragos,
bock). Se Getsläktet, sp. 1091.

Hemitropa insekter (af grek. hemi-, half-,
och tropos riktning), zool., flugor med lång
sugsnabel (syrphider, bombylider m. fl.) och bin
med kort sugsnabel, tillpassade till blommor
med dold honung och blomkorgar. I afseende
på tillpassningsgraden inta dessa insekter en
mellanställning mellan de eutropa (se d. o.) och
de allotropa insekterna, som med sin korta
sugsnabel äro minst tillpassade till blommorna.
G. L—m.

Hemitropi, Hemitropisk (af grek. hemi-, half-,
och tropos, vändning), miner. Se Kristallografi.

Hemkall, den aflöning i spannmål m. m., som den
indelte soldaten erhåller, då han icke åtnjuter
torp. Där torp finnes, åtnjuter soldaten numera
äfvenledes vanligen ett större eller mindre
hemkall i naturapersedlar, beroende på torpets
godhet.
C. O. N.

Hemkoloni. Se Arbetarkoloni, sp. 1340.

Hemlandet, Gamla och Nya, en i Chicago
utkommande veckotidning på svenska språket,
började 3 jan. 1855 utgifvas i Galesburg,
Illinois, och är den äldsta existerande tidning
bland svenskarna i Amerika. Grundläggare var
dåv. pastorn T. N. Hasselquist, tidningens
redaktör och utgifvare till slutet af 1858, då
han öfverlät den till ett bland ledande svenska
lutheraner bildadt tryckeribolag. "Hemlandet"
afsåg från början att vara ett organ för de
svenske lutheranerna i Amerika och fortfor
därmed, sedan tidningen vid nyåret 1859 flyttats
till Chicago. Den utgjorde i själfva verket
under många år, det religiösa splitets och
kifvets år, en partifana, under hvilken de
svenske lutheranerna fylkade sig. Men äfven i
de politiska striderna deltog tidningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>