Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herculaneum - Herculano ce Carvalho e Araujo, Alexandro - Herculanum - Hercules. Se Herakles och Herkules - Herculina - Hercyk, Grigorij Pavlovitj. Se Gertsik - Hercynia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gräfningarna med större omfattning egde rum 1738 på
order af Karl III. Med flera afbrott utgräfdes
därefter åtskilliga offentliga och enskilda
byggnader, hvilka dock, sedan de plundrats
på sina dyrbarheter, åter igenfylldes med
gruset från närmaste byggnad. Efter Pompejis
nyupptäckande upphörde gräfningarna i H. Under 19:e
årh. ha emellertid nya gräfningar företagits,
hufvudsakligen under perioden 1869—76, då
en del af en badhusbyggnad lades i dagen. De
svårigheter, som äro förbundna med gräfningarna
i H. göra emellertid troligt, att staden länge
torde få vänta på sin återuppståndelse. En stor
del af den antika staden ligger nämligen under
det nuvarande Resinas hus, och gräfningarna
torde därför ej vara utan fara för denna
stads invånare. Redan vid första blicken på
gräfningarna i H. märker man stor skillnad
mellan denna stad och det samtidigt begrafna
Pompeji. Den omständigheten, att man i
H. sällan påträffar handelsbodar utmed gatan,
visar tydligen, att denna stad ej varit platsen
för ett så rörligt handelslif som Pompeji. H:s
betydelse har väl hufvudsakligast berott på
dess vackra och sunda läge, som gjorde, att en
mängd rika främlingar slog sig ned i närheten
och byggde sig villor. Utgräfningen af en
bland dessa har lämnat oss en så ymnig skörd
af konstverk, att det neapolitanska museets
härliga samling af antika bronsstatyer nästan
uteslutande hämtats från denna s. k. casa de’
papiri l. casa di Aristide. Detta namn härrör
från ett där 1752 gjordt fynd af ett helt antikt
bibliotek. Omkr. 1,800 bokrullar ha bevarats,
och med otrolig möda är omkr. en tredjedel
dechiffrerad och utgifven i de s. k. "Volumina
Herculanensia". De innehålla skrifter af
filosoferna Epikuros, Filodemos, Krysippos
m. fl. Bland de äldre utgräfda byggnaderna
är endast teatern tillgänglig. Orkestrans golf
ligger 24 m. under nuvarande jordytan. Teatern är
efter antika begrepp liten och beräknas ha rymt
endast omkr. 3,000 åskådare. Utom teatern är
basilikan en af de betydligaste byggnader, som
blifvit utgräfda i äldre tider. Där anträffades
två berömda ryttarstatyer i marmor af M. Nonius
Balbus, far och son (dessa förvaras nu i det
neapolitanska museet). De nyare gräfningarna,
som till en del bestått i förnyadt upptagande
af redan förut genomgräfda byggnader, ha lagt i
dagen bl. a. det rikt smyckade s. k. Argos’ hus,
märkvärdigt genom en vid första uppgräfningen
tämligen oskadad öfvervåning. Under de senare
åren har intresset för H. åter blifvit upplifvadt
genom ett storartadt projekt af professor
Ch. Waldstein i Cambridge, som vill till
gemensamma ansträngningar för en fullständig
utgräfning af H. förena krafter ur alla
civiliserade nationer. Då hufvudsvårigheten är
den ekonomiska — en expropriation af väsentliga
delar af staden Resina samt vissa partier af
Portici blefve nödvändig —, har han tänkt sig,
att statsanslag skulle begäras af alla de större
staterna samt kommittéer bildas i olika länder
för åstadkommande af enskilda bidrag. Planen
har tillsvidare strandat på italienska statens
afvisande hållning. Emellertid lider det intet
tvifvel, att H., om det fullständigt kunde
utgräfvas, skulle gifva långt rikare utbyte än
Pompeji, ty sistnämnda stad, som har ett öppet
och tillgängligt läge, ett godt stycke från
Vesuvius, på en hög ås, och som aldrig nåddes
af lavaströmmarna, utan endast
öfverhöljdes af stoftmassor och pimsten, blef
redan i forntiden ganska grundligt utplundrad,
medan H., som ligger på sluttningen af Vesuvius,
blef så djupt och grundligt begrafdt, att några
räddnings- och eftergräfningar i forntiden
icke kunnat förekomma. Alla de sofvande
skatterna i H. ligga därför väl bevarade i
den stelnade, af nya städer betäckta massans
djupa graf. Litt.: Livius 8, 25, Sisenna, IV,
fragm. 53 ed. Peter, "Le antichità di Ercolano"
(8 bd, 1757–92), M. Ruggiero, "Storia degli
scavi di Ercolano" (1886). Se vidare Pompeji.
R—g. (J. Bgn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>