- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
499-500

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herder, Johann Gottfried von - Herderit - Herderomanen - Herdersche verlagshandlung - Herdinnan i Norden - Here. Se Hera - Heredia - Heredia y Campuzano, José Maria - Hérédia, José Maria de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen kom honom att se lärodikten som det högsta,
hans själfulla vältalighet som predikant
och essayist, hans kombinatoriska fantasi
och vidsträckta kunskaper gjorde honom till
vägvisare och banbrytare. På svensk litteratur
hade H. såväl medelbart som omedelbart ett icke
oväsentligt inflytande från och med Thorild (med
hvilken han sympatiserade och stod i förbindelse
under Thorilds sista år) och nyromantikerna. H:s
Sämtliche werke utkommo i 45 bd 1805—20,
i 60 bd 1827—30 och, bäst, i 32 bd 1877—99
(utg. af B. Suphan); urval, 1884—1901, 1903 och
1908. H:s brefväxling är utgifven i tillsammans
10 bd 1856—89. Biografiskt förtjäna nämnas hans
änkas "Erinnerungen" (1820; 2:a uppl. i 3 bd,
1830), hans sons, Emil Gottfried von H:s,
"H:s lebensbild" (3 bd, 1846—47) och R. Haym,
"H." (2 bd, 1880—85), hufvudverket, samt
smärre arbeten af Kühnemann (1893 och 1894),
Bloch (1896), Grundmann (1900), Wiegand (1903),
Bürkner (s. å.), och Walzel, "Deutsche romantik" (1909).
R—n B.

Herderit Haidinger, miner., rombiskt
fluofosfat af beryllium och kalcium,
funnet vid Ehrenfriedersdorf i Sachsen,
Mursinsk och Minsk i Sibirien m. fl. st.
A. Hng.

Herderomanen, en art berättande prosadikt,
som skildrar landtlifvet med dess enkla och
okonstlade seder vare sig efter naturen
eller efter en konventionell uppfattning
af det. Den äldsta herderomanen är greken
Longos’ skildring af Dafnes kärlek till Chloë i
Poimenika (vanl. kallad Pastoralia; 2:a—5:e
årh. e. Kr.). Under renässansen återuppstod
genren och odlades flitigt särskildt i
de romanska länderna. De äldsta moderna
herderomanerna äro Boccaccios Ameto (tr. 1480)
och Sannazaros (1458—1530) Arcadia, som dock
närmast är en samling dikter med sammanhållande
ram på prosa. Under Sannazaros påverkan skref
portugisen Montemayor 1542 på spanska romanen
Diana enamorada och sir Philip Sidney Arcadia
(tr. 1590). Den berömdaste af alla herderomaner
är fransmannen Honoré d’Urfés Astrée (5 dlr,
1610—27), där kärleken mellan herden Celadon och
herdinnan Astrée skildras. D’Urfés roman visar
tydlig påverkan från italienska herdedramat
(Tasso, Guarini). Boken väckte ett oerhördt
uppseende öfverallt i Europa. I Tyskland bildade
man verkliga akademier för herdelifvet och tog
namn efter hjältarna i d’Urfés roman. I Sverige
finnes äfven ett slags efterbildning af denna
roman: Hjärnes Stratonice (1665). Kärleken
i alla dessa renässansens herderomaner
framställes på ett mycket raffineradt sätt
i anslutning till tidens platoniserande
sonettpoesi. Herderomanen har bidragit till
att höja uppfattningen af kärleken och förfina
sederna, men den urartade lätt till onatur och
hade utspelat sin egentliga roll vid midten af
1600-talet. Dock fortlefde genren i viss mån ännu
under 1700-talet (Florian), och Bernardin de
Saint-Pierres berömda Paul et Virginie (1784)
är en modern herderoman i Longos’ stil.
J. M.

Herdersche verlagshandlung, en 1801 i Meersburg
upprättad 1810 till Freiburg i Breisgau flyttad
förlagsaffär, hvars grundläggare och förste chef
var Bartholomäus Herder (f. 1774, d. 1839), som
lämnade den i arf till sina söner Karl Raphael
(f. 1816, d. 1865) och Benjamin (f. 1818,
d. 1888). Nuv. egare är Hermann Herder, Karl
Raphaels son (f. 1864), med
Adolf Streber som delegare (sedan 1892). Till
en början omfattade förlaget utom teologiska
och pedagogiska skrifter framför allt kartverk
och illustrationsarbeten. Benjamin Herder
utvecklade däremot väsentligen bokförlaget
och gaf firmans verksamhet den utprägladt
katolska riktning, som den haft sedan dess;
att nämna äro bl. a. "Kirchenlexikon"
(1847—60, 2:a uppl. 1880—1903), "Herders
Konversationslexikon" (1853—57, 3:e
uppl. 1902—07) och Görres-gesellschafts
publikationer. Utom teologiska, kyrkohistoriska
och ungdomsskrifter tillhöra äfven katolska
urkundspublikationer förlagets alster, som
uppgå till omkr. 200 böcker årligen. Firman har
filialer i Karlsruhe, Strassburg, S:t Louis
(Minnesota), München och Wien. Se Weiss,
"Benjamin Herder" (2 uppl. 1890).

Herdinnan i Norden, ofta nyttjad benämning på
Hedvig Charlotta Nordenflycht med anledning af
hennes poetiska årsskrift "Qvinligt tankespel
af en herdinna i Norden" (1744—50).

Here. Se Hera.

Heredia [ere’dia], stad i republiken
Costarica, på högslätten, 10 km. n. v. om
San José, vid södra sidan af vulkanen Barba
och vid järnvägen till Alajuela. 7,279
inv. (1901). Kaffeodling.
(J. F. N.)

Heredia. 1. H. y Campuzano [ere’dia i
kamputha’nå], José Maria, spansk skald, f. 1803
i Santiago på Cuba, d. 1838 i Toluca i Mexico,
var en tid advokat i Matanzas, men invecklades
i en konspiration mot spanska styrelsen och
landsförvistes på lifstid 1823. H. uppehöll
sig i 3 år i Förenta staterna som språklärare
och flitig öfversättare från franska och
italienska, men beklädde sedan flera höga
poster i Mexico, bl. a. som generaldirektör
för allmänna undervisningen. Som skald
var H. fullblodsromantiker med utpräglad
subjektiv läggning; en blandning af tropisk
sensualism och drömmande melankoli framträder
starkt i hans dikter, som ofta inspirerats
af hemlängtan. Största ryktet vann H. genom
A Niágara och Teocalí ó templo de Cholula,
ett mönster af deskriptiv poesi. Att anteckna
äro äfven ett drama på vers, Altreo (1822)
och Lecciones de historia universal (1830—31).
Litt.: Villemain, "Essai sur le génie de
Pindare", och Tannenberg, "Poésie castillane
contemporaine" (1889).

illustration placeholder

2. Hérédia [eredia’], José Maria de, den
föregåendes kusin, fransk skald, f. 1842 på
Cuba, d. 1905 på slottet Bourdonné, nära Houdan
(depart. Seine-et-Oise), härstammade på fädernet
från en rik spansk plantageegare, som kunde leda
sina anor upp till en af Mexicos eröfrare; på
mödernet hade han normandiskt blod i ådrorna. Han
kom tidigt till Frankrike och gjorde där sina
studier, om man undantar det år, som han
tillbragte vid universitetet i Habana. Den
utmärkta gammaldags undervisning i humaniora,
som han erhållit som gosse, fullbordades genom en
kurs vid École des chartes. Han gjorde bekantskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free