- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
501-502

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hérédia, José Maria de - Hereditär - Hereford - Hereford-rasen - Heremans, Jacob Frans Johan - Herencia - Herennius - Hérens - Herenthals - Herero

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Leconte de Lisle och blef snart dennes
älsklingslärjunge. Oberoende, rik, stolt
och frihetsälskande, egnade han sitt lif åt
skaldekonsten. H. var en af de siste anhängarna
af den parnassiska skolan. Han älskade lysande
färger, skarpa motsatser, klara linjer och
sträfvade öfverallt efter formens mästerskap. Sin
vers behandlade han som en guldsmed sina juveler;
han slipar ut dem till strålande fasetter
och infattar dem i guld och silfver. Hans
spanska blod och tropiska fantasi förena sig
med en rent klassisk fransk yrkesskicklighet
i versens behandling. Han eger icke Leconte de
Lisles vidtomfattande filosofiska synpunkter och
universella intressen, men han når fullt upp till
mästaren i formens behandling. Han skref endast
högst litet och nästan uteslutande sonetter,
offentliggjorde endast då och då ett fragment
eller en sonett. Först 1893, då han var öfver 50
år gammal, publicerade han sin första och enda
diktsamling Les trophées (118 sonetter öfver
mytologiska, orientaliska, antika och medeltida
ämnen m. m., en "Romancero" och en episk
dikt, "Les conquérants de l’or", 1894). Senare
utgaf han La nonne Alférez, en prosaöfv. från
spanskan (1894), Salut à l’empereur (1896),
en mästerlig öfversättning af Bernal Diaz
del Castillos krönika om Mexicos eröfring,
Histoire de la conquête de la Nouvelle-Espagne
(1877—87) och en praktuppl. af A. Chéniers
"Bucoliques" (1905). Han invaldes 1894 i Franska
akademien. Litt.: Lemaître, "Les contemporains",
II i "Revue bleue", XXXVI, Brunetière,
"Évolution de la poésie lyrique" (1895),
Deschamps, "La vie et les livres III" (1898)
och en uppsats af Löseth i "Nord. tidskr." 1896.
1. Ad. H—n. 2. J. M.

Hereditär (fr. héréditaire), ärftlig, arf-,
ärfd.

Hereford [he’rifəd]. 1. Grefskap i västra
England, på gränsen mot Wales. 2,180
kvkm. 114,125 inv. (1901), 52 inv. på
1 kvkm. H. är till största delen ett
bördigt slättland, genomdraget af kullar
och smärre skogsbälten. Vattendragen
utgöras af Wye, 195 km., berömd för sina
natursköna stränder, och dess bifloder Lug
och Munnow samt Leominster-kanalen. Af
arealen äro 27 proc. åker, 50 proc. ängs-
och betesmark, 7 proc. skog. Skogen består
mest af ek, hvars bark bildar en viktig
handelsartikel. Boskapen är af utmärkt
beskaffenhet. (Se Hereford-rasen.) Industrien
består nästan uteslutande i beredning
af cider, hvilken tillverkning är den
största i riket. — 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, fordom gränsfästning mot Wales,
är belägen i en fruktbar dal vid Wye och
skärningspunkt för flera järnvägslinjer. 21,382
inv. (1901). H. är säte för en biskop och
har en märklig katedral (grundlagd 825,
restaurerad 1856—62) samt flera betydande
barmhärtighetsinrättningar. Liflig handel
med humle, spannmål och trä, stor boskaps- och
fårmarknad. Skådespelaren Garricks födelseort.
(J. F. N.)

Hereford-rasen [he’rifəd-], eng. The Hereford
breed,
nötboskapsras, som förekommer
på spridda ställen i England, men hvars
ursprungliga hem och hufvudsakliga afvelsområde
omfatta grefsk. Hereford med angränsande
trakter. Hufvudet, främre delen af ryggen,
bröstet, buken, svansspetsen och ofta äfven nedre
delen af benen äro hvita, under det att kroppen
för öfrigt har en mörkbrun eller kastanjebrun
färg. Hornen äro gula eller hvita med
eller utan mörka spetsar. I första rummet
sättes frambringandet af prima kött, hvarför
mjölkafkastningen är obetydlig. Förr användes
rasen gärna till dragare, hvartill de numera högt
förädlade djuren äro mindre lämpliga. Fullvuxna
kor väga 500—650 kg. och gödda tjurar ända till
1,400 kg. Stambok öfver rasen utgafs första
gången 1846.
H. F.

Heremans, Jacob Frans Johan, nederländsk
filolog, f. 1825 i Antwerpen, d. 1884 i Gent,
blef 1845 lärare i lågtyska vid Athenæum i Gent,
där han, tillsammans med Snellaert o. a., 1846
stiftade sällskapet Vlaemsch genootschap. 1854
började han vid Gents universitet föreläsa
flamländska språket och utnämndes 1864 till
professor. H. åstadkom 1864 införandet af det
nederländska stafsättet och uppsatte 1874 den
betydande flamska tidskriften "Nederlandsch
museum". Bland hans arbeten märkas Nederlandsche
dichterhalle
(1858—64), Over den invloed
van Noord-Nederland op de letterkunde in de
zuidelijke provinciën gedurende het tijdperk
1815—30
(1874), Hoffmann van Fallersleben en de
nederlandsche letterkunde
(s. å.), Nederlandsche
spraakleer
(1846; 12 uppl.), Nederlandsche
metriek
(1862 och 1874), Fransch-nederlandsch
en nederlandsch-fransch woordenbook
(1867—69)
och biografier öfver Ledeganck (1847), Rijswick
(1850) och historikern David (1868).

Herencia [ere’nthia], stad i spanska prov. Ciudad
real (Nya Kastilien), vid Giguela, en biflod
till Guadiana. 5,953 inv. (1900). Vin-
och olivodling. Klädestillverkning.
J. F. N.

Herennius, namn på en romersk släkt. Bland dess
medlemmar må nämnas den, till hvilken skriften
Rhetorica ad Herennium är ställd. Denne H. var
i det närmaste samtidig med Cicero, hvilken en
tid ansågs för skriftens författare. Det har
dock blifvit ådagalagdt, att förhållandet icke
är sådant. Om författarens namn har tvistats;
troligen var Cornificius (se d. o.) den
sannskyldige. Huru som helst, synes författaren
ha varit en man af stor bildning och rik
erfarenhet. Skriften (af 85 f. Kr.) innehåller
en fullständig och rätt god framställning af
tidens retoriska läror. Språket är dock något
ojämnt, hvilket möjligen till en del beror på
det skick, hvari texten kommit oss till hända.
R. Tdh.

Hérens, Val d’ [val derã’], ty. Eringertal,
en sidodal till Rhônedalen i schweiziska
kantonen Valais, genomflytes af Borgne, som
utgör afloppet för Glacier de Ferpècle
på norra sluttningen af Matterhorn, och vid
Hérémence upptager Dixence, som genomflyter Val
d’Hérémence
. Från Val d’H. kommer man öfver
till Zermattdalen genom passet Col d’Hérens
(3,480 m.). — Invånarna i dalen (6,785, 1900),
delade på nio kommuner, tala franska och äro
katoliker. Hufvudort är Vex (957 m. ö. h.) med
955 inv. (1900).
J. F. N.

Herenthals, köping i belgiska
prov. Antwerpen, på Campine-området. 7,925
inv. (1903). Ullspinneri och väfveri,
lärarinneseminarium och ett biskopligt collège.
J. F. N.

Hereró (Ovahereró, Damá,, Damara,, Damra),
en till bantunegrerna hörande folkstam i
norra delen af Tyska Sydväst-Afrika. Dess
medlemmar äro välvuxna med regelbundna
anletsdrag. Hudfärgen är mörk, ej svart. Det
finns dock så pass många skiftningar, att folket
själft har uppdelat sig: i ovatorundo, "de röde",
och ovaterandu, "de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free