- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
567-568

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herschel, Sir Frederick William (eg. Friedrich Wilhelm) - Herschel, Caroline Lucretia - Herschel, Sir Frederick William - Herschel, Sir William James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

material till framtida undersökningar
öfver rörelserna och förändringarna i dessa
aflägsna delar af rymden. Till H:s märkligaste
undersökningar hör bestämningen af den riktning,
i hvilken solsystemet fortskrider i rymden. Ehuru
åtskilliga senare undersökningar öfver samma
ämne stödja sig på långt flera och bättre data,
ha de dock ej i nämnvärd grad förändrat H:s
resultat. Dels genom de nämnda arbetena,
dels ock genom en ny observationsmetod,
kallad "star-gauging" (på sv. möjligen
"stjärn-lodning"), kom H. till åtskilliga
resultat, på hvilka han kunde uppbygga sina
storslagna hypoteser om "världsbyggnaden"
("construction of the heavens"). En utmärkt
redogörelse för dessa har W. Struve lämnat
("Études d’astronomie stellaire", 1847), och
han yttrar däri: "Säkert är, att det är omöjligt
att göra några framsteg inom stellarastronomien
utan ett ihärdigt och djupgående studium af
H:s arbeten". — I fysikens historia måste
H. ihågkommas som den där upptäckt de mörka
värmestrålarna och bestämt deras läge i
spektrum. — H. var icke särskildt framstående
som teoretiker, han bildar i detta afseende den
största motsats till Laplace, som var uteslutande
teoretiker. Alla för en praktisk astronom
viktiga egenskaper, såsom iakttagelseförmåga,
skarpsinne, uppfinningsförmåga, uthållighet
och ifver besatt han däremot i högsta grad,
och dessa egenskaper, som han fick använda
vid af honom själf förfärdigade instrument af
dittills ouppnådd fulländning, gjorde honom till
en af alla tiders största astronomer. Att han
samtidigt har blifvit en bland de ryktbaraste,
därför har han sina många upptäckter att
tacka. Emellertid har han i sina skrifter
aldrig nöjt sig med ett torrt uppräknande af
sina observationsresultat, utan städse sökt att,
i synnerhet på stellarastronomiens område, förena
de funna resultaten under högre synpunkter och
att öfverblicka världsalltet som ett helt. —
Nästan alla H:s observationer, experiment och
forskningar äro nedlagda i omkr. 70 afhandlingar
i "Philosophical transactions" från 1780 till
1818. Hans lifsgärning är utförligt skildrad
i Holden, "Sir William Herschel, his life
and works" (1881). — 2. Caroline Lucretia H.,
den föregåendes syster, engelsk astronom,
f. 16 mars 1750 i Hannover, d. 9 jan. 1848,
flyttade 1772 till sin broder i Bath och
biträdde honom under hela hans lif med den
största hängifvenhet, dels i hans musikaliska,
dels och framför allt i hans astronomiska
arbeten, i det hon hjälpte honom vid byggandet af
teleskop, förde observationsjournalerna, gjorde
reduktionsräkningar, utskref hans afhandlingar
och verksamt deltog i uppgörandet af hans
kataloger. 1786—97 upptäckte hon 8 kometer,
och för 5 af dessa upptäckter tillhör henne
prioriteten. Därjämte utgaf hon en förbättrad
upplaga af Flamsteeds "Historia coelestis". Efter
broderns död flyttade hon åter till Hannover
och biträdde tidtals sin brorson, den yngre H.,
vid hans räkningar öfver dubbelstjärnor. —
illustration placeholder

3. Sir John Frederick William H., son
till H. 1, engelsk astronom, f. 7 mars 1792,
d. 11 maj 1871 på godset Collingwood i Kent,
verkade redan som student i Cambridge ifrigt
för en reformation af de matematiska studierna
i England, där man på grund af ensidig beundran
för Newton nästan alldeles försummat att taga
kännedom om de framsteg, som matematiken efter
hans tid gjort på kontinenten. Nominellt
skulle han utbilda sig till jurist,
men i själfva verket blef det matematiken och
astronomien, hvaråt han egnade större delen
af sina studier. Efter en kort verksamhet som
jurist vände han sig helt till de fysikaliska
vetenskaperna och, sedan han vid faderns död
blifvit egare till dennes storartade instrument,
till den rent praktiska astronomien. Efter att
(sedan 1821) ha fortsatt faderns undersökningar
öfver nebulosor och dubbelstjärnor på
norra himmelen (själf upptäckte han mer
än 500 nebulosor och många dubbelstjärnor)
vistades han 1834—38 på Goda Hoppsudden i
ändamål att utsträcka sin faders och sina egna
stellarastronomiska forskningar äfven till
södra himmelen. Han utförde där en stor mängd
ytterst värdefulla observationer, och man torde
kunna säga, att H. genom dessa arbeten öppnat
vetenskapens öga för den dittills nästan okända
sydliga himmelshemisfären. Jämte undersökningarna
öfver dubbelstjärnor och nebulosor företog han
bestämningar af fixstjärnornas ljusstyrka,
undersökte stjärnornas fördelning på södra
hemisfären och anställde äfven observationer
på olika till solsystemet hörande himlakroppar,
särskildt den Halleyska kometen. Resultaten af
alla dessa observationer och forskningar äro
nedlagda i det 1847 utkomna storartade verket
Results of astronomical observations made
1834—1838 at the Cape of Good Hope.
För sina
under denna resa utvecklade förtjänster upphöjdes
han vid hemkomsten till baronet. Genom en rad
betydelsefulla arbeten inom astronomien och
fysiken, särskildt optiken, förvärfvade han sig
en ryktbarhet, som gjorde honom till en af sin
tids största astronomiska auktoriteter. Under
flera år var han sekreterare i Royal society
och president i Royal astronomical society, till
hvars stiftare han hörde. Han ligger begrafven
i Westminster abbey, vid sidan af Newton. —
H. var icke blott en lycklig upptäckare och
observatör; ovanligt fysikaliskt skarpsinne och
sträng matematisk skolning gjorde honom mäktig
att lösa uppgifter, som voro hans autodidaktiskt
bildade fader otillgängliga. Därjämte var
han kanske den bäste populärastronomiske
skrifställare England egt; hans populära bok
Outlines of astronomy (1849) har också utgått
i en stor mängd upplagor. — Frukterna af hans
dubbelstjärn- och nebulosobservationer äro
nedlagda i 11 dubbelstjärnkataloger i "Memoirs
of the Royal astronomic society" och i en stor i
"Philosophical transactions" 1833 publicerad
katalog öfver nebulosor. Den sista af hans
nebuloskataloger, den s. k. General catalogue
(1864), innehåller alla dittills kända nebulosor
och stjärngrupper, till antalet 5,079. Af hans
öfriga många arbeten må här nämnas endast de
till flera språk öfversatta On the theory of
light
(1828), Treatise on sound (1830) och A
preliminary discourse of the study of natural
philosophy
(1831). — 4. Sir William James H.,
den föregåendes son, daktyloskopiens uppfinnare,
f. 1833, var anställd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free