Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 571-572 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hersleb, Peder - Hersleb, Svend Borchmann - Herslow, Karl Kristian Peter - Herslow, Ernst Johan Adalbert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stift. Bland hans skrifter märkes särskildt Guds
börns daglige adgang til nådestolen, hvilken ännu i
dag är den i Norge mest spridda andaktsboken och
äfven i Sverige, under titeln "Guds barns dageliga
framträdande (l. dagliga framgång) till nådastolen",
utkommit i ett mycket stort antal upplagor (senast
utg. 1878).

2. Svend Borchmann H., norsk teolog, f.
1784 i Alstadhaugs socken i Nordland, d. 1836 i
Kristiania, blef student i Köpenhamn 1802 och teol.
kandidat 1807 samt anställdes 1808 som lärare vid
metropolitanskolan i Köpenhamn. 1813 blef han
lektor och 1814 professor i teologi vid Kristiania
universitet. Som sådan representerade han en
riktning, som alltmer närmade sig den gamla pietismen
och den lekmnnnaförkunnelse, som utgick från Hans
Nielsen Hauge och hans krets. Betecknande för
hans kyrkliga åskådning är det vänskapliga förhållande,
hvari han stod till såväl den norske
bondepredikanten som sin gamle studiekamrat Grundtvig,
som med vördnad såg upp till honom. Utom ett
inlägg i den strid, som N. Wergelands skrift
"Danmarks politiske forbrydelser imod Norge" (1816)
framkallade, utgaf H. läroböcker i bibliska
historien, som på sin tid voro mycket spridda och
som för visso öfvat inflytande på norska folkskolan
och dess verksamhet, hvilken H. omfattade med
värme.
1 o. 2. O. A. Ö.


Herslow. 1. Karl Kristian Peter H.,
tidnings-, kommunal- och finansman, politiker, talman,
f. 3 april 1836 i Karlskrona, blef student i
Lund 1854, filos. doktor (med andra hedersrummet)
1859 och ledde efter fortsatta studier i Lund och efter studieresor i utlandet under
några år det af K. J. Meijerberg grundade Göteborgs lyceum samt utnämndes 1865 till
lektor vid h. allm. lärov. i Malmö i modersmålet och moderna språk. I april 1870 uppsatte
han "Sydsvenska dagbladet", hvarmed dec. 1871 förenades tidningen "Snällposten". H.
lämnade 1874 lektoratet och öfvertog 1875 det
juridiska ansvaret för denna tidning, som till sin politiska
ståndpunkt vardt moderat-liberal och i följd af H:s
elegant skrifna och med stor auktoritet framträdande
artiklar kommit att intaga en mycket bemärkt och
ansedd ställning inom pressen. Från redaktörskapet
afgick han 30 sept. 1907. Vid ett partiellt riksdagsmannaval
hösten 1876 invaldes H. i Andra kammaren
som representant för Malmö stad och tillhörde den
riksdagarna 1877—86 och 1888—93. Härunder var
han led. i tillfälligt utskott 1880, 1881 och 1884, i
särskildt utskott 1882 för lagstiftningen rör.
lapparna i Sverige och Norge, blef 1891 i st. f. E. G.
Boström bevillningsutskottets ordf. samt utsågs till
kammarens talman vid 1892 års båda riksdagar och
1893. Framstående debattör, förvärfvade H. tidigt
en mycket bemärkt och inflytelserik ställning inom
riksdagen, förde med talang och kraft de frihandelsvänliga
åsikternas talan samt var 1891 den
frihandelsvänliga centerns ledare. S. å. frambar han
i frågan om begränsande af städernas
representationsrätt å stadsrepresentanternas
vägnar ett kompromissförslag utgående från
höjande af den folkmängdssiffra, som förutsattes
för de större städernas rätt att välja flera
riksdagsmän. I debatterna om försvarsfrågan har
H. tagit en liflig del, från början anhängare
af en väl öfvad värnpliktsarmé som grund för
försvaret, men biträdde 1883 särskilda utskottets
förslag i härordningsfrågan. Vid 1891 års
riksdag blef hans uppträdande afgörande för det
då framlagda kungl. härordningsförslagets öde i
Andra kammaren. Märkliga och af en viss historisk
betydelse voro icke sällan hans talmanstal inför
tronen. Vid urtima riksdagens afslutning 1892
gaf han uttryck åt Andra kammarens förhoppning,
att man med väl afvägda, men fasta steg närmade
sig den dag, "då uti den stora medborgarhär, som
i farans stund skall rycka fram, hvarje man eldas
af medvetandet, att han eger hel medborgarrätt i
det fosterland, för hvars lif han går att insätta
sitt eget." Året därpå talade han allvarsord om
behofvet af endräkt mellan medborgarklasser,
om afpassandet af de nya försvarsbördorna
efter bärkraften hos de skuldror, på hvilka de
skola hvila. H., som 1878 blef styrelseledamot
i Skånes enskilda bank och sedan 1893 är
bankstyrelsens ordf., har som praktisk bankman,
riksdagsman och kommittéledamot tagit en särdeles
framstående del i bankfrågans utveckling och
afgörande. Han har varit led. i bankkommittéerna
1881—83 och 1889—90, checkkommittén 1896, i
kommittén 1900 ang. ändrade bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgifningsrätt och i kommittén
1901—02 för uppgörande af förslag till lagar
ang. solidariska bankbolag m. m. Därjämte har han
varit led. i kommittén för 1897 års utställning
i Stockholm, i kommittén 1901, som hade att
yttra sig ang. statens inköp af de enskilda
telefonnäten i Stockholm, samt var ordf. i
kommunalskattekommittén 1897—1900. Synnerligen
intresserad och inflytelserik i kommunala
angelägenheter, tillhörde H. i 32 år Malmö
stadsfullmäktige och ledde 1891—1904 som
ordf. deras förhandlingar. Han har dessutom
utöfvat och utöfvar ännu en högst betydande
och inflytelserik verksamhet inom särskildt
det skånska affärslifvet som styrelseordf. i en
mängd bolag och industriella företag.

2. Ernst Johan Adalbert H., den föregåendes
broder, jurist, f. 21 juli 1838 i Karlskrona,
blef student i Lund 1855, aflade där kansliexamen
1857 och examen till rikets rättegångsverk 1859,
utnämndes till vice häradshöfding 1865, till
assessor i hofrätten öfver Skåne och Bekinge
1874 och till revisionssekreterare 1877. Han
förordnades 1881 att förvalta byråchefsämbetet
för lagärenden i Justitiedepartementet och
till led. i Nya lagberedningen samt 1886
till led. af kommittén för lagstiftning
ang. förlag åt jordbruksnäringen. 1886—1908 var
han justitieråd. H. blef juris hedersdoktor vid
Lunds univ. 1900. Han har författat åtskilliga skrifter,
såsom Om ansvarighet för skada i följd af jernvägs
drift (1887), Arbetsgivarens ansvarighet för olycksfall i
arbetet. Skadeståndsplikt eller obligatorisk försäkring?
(i "Tidsskrift for retsvidenskab", 1891) och Det nya
jorddelningsinstitutet, ägostyckning (i "Nytt jur. ark.", afd. II, 1896),
samt utgifvit Utsökningslagen och dithörande författningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>