- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
585-586

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertzberg, Rafael - Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman - Hertzka, Theodor - Hertzman, Johan Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttryckssätt lyckligt återgifvit de finska
lyriska dikternas anda och innehåll. Hans
likaledes fria tolkning af "Kalevala" utkom
1894. Som själfständig berättare och poet
framträdde H. i Smärre skizzer (1879), Dikter
(1880) och Nya dikter (1884) samt i några
historiska berättelser. Äfven som skriftställare
för barn och ungdom var han verksam, i främsta
rummet genom "Kalevala", i prosaisk form berättad
för ungdom (1874), genom en samling valda
sånger ur "Kanteletar" (1875) och genom Finlands
historia i korthet framställd (1876). 1875—88
var H. medarbetare i "Helsingfors dagblad".
M. G. S.

Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman, norsk
rättshistoriker, universitetslärare,
ämbetsman, f. 11 apr. 1847 i Holmestrand,
blef student 1865 och juris kandidat 1870, var
universitetsstipendiat 1873—75, därefter två
år attaché vid legationen i Paris och 1877—86
professor i nationalekonomi vid Kristiania
universitet, med afbrott apr.—juni 1884, då
han var medlem af Schweigaard-Lövenskioldska
ministären ("aprilministären"). Han uppbar
sedermera ett personligt vetenskapligt statsgage,
tills han 1903 blef stortingsvald medlem
af hypoteksbankens direktion och s. å. blef
ordf. i en rad kommittéer, bl. a. tulltariff- och
traktatkommittéerna. 1906 blef H. riksarkivarie
och leder å Videnskabsselskabets vägnar
utgifvandet af K. v. Maurers "Vorlesungen
über altnordische rechtsgeschichte", hvaraf
hittills 5 bd utkommit på tyskt förlag. H. har
utgifvit en rad rättshistoriska afhandlingar:
Fremstilling af det norske aristokratis historie
indtil kong Sverres tid
(prisskrift, 1869),
Grundtrækkene i den ældste norske proces
(1874), De nordiske retskilder (1890),
Den moderne retshistorie ("Tidsskrift for
retsvidenskab", IV—V), Len og veizla i Norges
sagatid
(i "Germanistische abhandlungen zum
70. geburtstag Konrad v. Maurers", 1893),
Trondhjems politiske og statsretslige forhold
i sagatiden
(i H. G. Heggtveits festskrift
"Trondhjem i fortid og nutid 997—1897"), Den
förste norske kongekroning, dens aarstal og
ledsagende omstændigheder
(i "Norsk historisk
tidsskrift", 4:e række, III), Om eiendomsretten
til det norske kirkegods
(1898) samt Norges
statsretslige stilling
(1900; flera ggr omtryckt
och öfv. till flera språk). Hans hufvudarbete
är ordboken till "Norges gamle love indtil 1387"
(1895, ingår i 5:e delen af detta lagverk), ett
i sitt slag enastående verk i norsk litteratur.
O. A. Ö.

Hertzka, Theodor, ungersk nationalekonom
och samhällsutopist, f. 1845 i Pest, var först
chef för den nationalekonomiska afdelningen
i Wientidningen "Neue freie presse",
vardt sedermera redaktör för den af honom
uppsatta "Wiener allgemeine zeitung" samt
grundlade 1889 "Zeitschrift für staats- und
volkswirtschaft". H. har utgifvit Die gesetze
der sozialen entwickelung
(1886), Das wesen des
geldes
(1887), Wechselkursus und agio (1894),
Die problemen der menschlichen wirtschaft (bd 1,
1897) m. fl. arbeten i allmän nationalekonomi
samt i penninge- och handelsfrågor, hvari
han förfäktat en hel del af den klassiska
nationalekonomiens teorier samt gjort sig
till målsman för den rena guldmyntfoten. Sin
egentliga ryktbarhet har han vunnit genom den
socialutopiska skildringen Freiland, ein soziales
zukunftsbild
(1890; flera upplagor samt öfv.
till åtskilliga språk), hvaraf Eine reise nach
Freiland
(1893; "En resa till Friland", 1895)
utgör en sammanfattning. H:s "socialliberala"
åskådning i detta verk kan närmast hänföras
till den korporativa socialismen. Han tänkte
sig nämligen produktionen organiserad i
fria associationer under ledare, som de
själfva valde. Alla medlemmar skulle ha
samma rätt till jorden och de producerade
produktionsmedlen, hvilka skulle utgöra
vederbörande associations gemensamma
egendom. Tillträdet till associationerna
skulle vara fritt, hvarigenom möjligheten för
ett speciellt lönarbetarstånds uppkomst ansågs
försvinna. Den arbetande individen skulle här ha
oinskränkt besittnings- och eganderätt till den
fullständiga afkastningen af sitt arbete, alltså
utan något afdrag i form af företagarprofit,
kapital- eller jordränta. Innan produktionens
nettoafkastning fördelades mellan medlemmarna
efter hvars och ens arbetsprestationer, beräknade
i timmar, skulle dock af densamma en tredjedel
afsättas till staten för bl. a. offentliga
byggnader, skolor, förvaltningen samt dess
plikt att försörja kvinnor, barn, sjuklingar
och åldringar. Märkligare torde emellertid
H:s förening af kollektivismen med den rena,
mot anarkism tenderande individualismen te sig:
samhället skulle ej utöfva någon kontroll öfver
individen, vidsträckt spelrum skulle erbjudas
åt den individuella friheten och smaken;
de olika associationerna skulle ha viss rätt
till inbördes konkurrens. H:s samhällsideal
väckte stort uppseende. I flera länder bildades
Frilandsföreningar, bland dem en skandinavisk
med säte i Köpenhamn; och "Freiländisches
actionscomité", i hvars spets H. själf stod,
grep sig an med förberedande åtgärder för
förverkligande af H:s samhällsplan. Han hade
förlagt sitt diktade samhälle till Keniahöglandet
i det inre af Öst-Afrika. I dessa nejder
skulle också det verklighetsvardande samhället
uppbyggas. En expedition af femton pionjärer,
bland hvilka befunno sig två danskar, afseglade
i febr. 1894 från Hamburg till Öst-Afrika, men
upplöstes redan i juni s. å. (Se P. Scavenius,
"Frilandsexpeditionen", Köpenhamn 1897.) — Det
af Fr. Oppenheimer (se d. o.) företagna sociala
nybyggnadsförsöket företer ett visst inflytande
från H:s samhällsteorier, ehuru Oppenheimer
för öfrigt representerar den federalistiska
socialismen; och ännu 1904 lär en Frilandskoloni
ha existerat i nordamerikanska staten Washington.
E. H. T.

Hertzman, Johan Adolf, historisk
författare, publicist, f. 23 juni 1765 i
Häradshammars prästgård i Östergötlands län, d. 3
sept. 1836 i Stockholm, blef student i Uppsala
1783 och inskrefs 1788 i Kanslikollegium, där
han var protonotarie, då detta ämbetsverk 1801
upplöstes. S. å. utnämndes han till assessor i
Kommerskollegium, blef 1810 kommerseråd samt
tog 1831 afsked. — Sitt litterära namn vann
H. som författare och öfversättare, särskildt
af historiska arbeten. Så utgaf han tolkningar
af Schillers "Historia om trettioåriga kriget"
(1796—97), von Archenholz’ "Historia om sjuåriga
kriget" (1796), Pezzls "Fältmarskalken Laudons
lefverne" m. m., vann två gånger Svenska akad:s
andra pris: 1800 för Svar på frågan: hvilket
är det rätta sättet att skrifva historien
och
1824 för Teckning af venetianska republikens
stora handelsvälde,
mottog 1816 af samma akademi
Lundbladska priset samt utgaf i en rad häften
Försök till en historia om korstågen (1813—19).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free