Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Greta i "Hans och Greta". Hon har äfven
haft framgång som konsertsångerska.
E. F—t.
Hesse [äss]. 1. Nicolas Auguste H., fransk
målare, f. 1795, d. 1869, var lärjunge af Gros
och vann 1818 romerska priset med Filemon
och Baucis. Han målade historiska scener
(Mirabeau i États généraux 23 Juni 1789
m. fl.), men valde sedermera företrädesvis
religiösa uppgifter. Flera kyrkor i Paris ega
målningar af H:s hand. I Louvre finnes hans
Évanouissement de la Vierge (Maria vid Kristi
graf). — 2. Jean Baptiste Alexandre H.,
den föregåendes brorson, målare, f. 1806 i
Paris, d. 1879, studerade under Gros och for
sedan till Italien. Bland hans målningar märkas
Tizians begrafning (1833) och Pisanis triumf
(1847). Hans bästa målningar från senare tid
äro väggbilder i S:t Sulpice, scener ur den
hel. Frans’ från Sales lif (1860). Han målade
därjämte porträtt. Se monografi af Nicard (1883).
1 o. 2. C. R. N.*
Hesse, Adolf Friedrich, tysk orgelvirtuos,
f. 1809 i Breslau, d. där 1863, blef 1827
andre organist vid Elisabethkirche och 1831
förste organist vid Bernhardinerkirche i
Breslau. På resor i Tyskland, Frankrike och
England väckte han allmän beundran för sitt
utmärkta orgelspel. Bland hans kompositioner
äro i synnerhet de för orgel betydande.
A. L.*
Hesse, Ludwig Otto, tysk matematiker,
f. 1811 i Königsberg, d. 1874 som professor vid
polyteknikum i München, egnade sig företrädesvis
åt bearbetandet af den högre algebran och dess
tillämpning på geometrien. Af synnerlig vikt
äro hans undersökningar inom teorien för de
homogena formerna. Bland H:s många afhandlingar
må nämnas Über die elimination der variabeln aus
drei algebraischen gleichungen zweiten grades
mit zwei variabeln (i Crelles "Journal für die
reine und angewandte mathematik", XXVIII, 1844)
och Über doppeltangenten der curven vierter
ordnung (därsammastädes, XLIX, 1859). F. ö. utgaf
H. åtskilliga läroböcker, bl. a. Vorlesungen
über analytische geometrie des raumes (1861;
3:e uppl. 1876) och Analytische geometrie der
ebene (1865; 2:a uppl. 1873). Gesammelte
werke utgåfvos 1897 af akademien i München.
(I. F.)
Hesse, Hermann, tysk författare, f. 2 juli 1877
i Kalw, mottog undervisning i teol. seminariet
i Maulbronn, skulle sedan bli mekaniker,
var flera år verksam som bokhandlare och
lefver sedan 1904 som skriftställare i
Gaienhofen vid Untersee. H. har författat
diktsamlingarna Romantische lieder (1899), Eine
stunde hinter mitternacht (s. å.) och Gedichte
(1902), novellerna Hermann Lauscher (1901),
Peter Camenzind (1904; 42:a uppl. 1907;
sv. öfv. 1905), med hvilken han slog igenom,
Unterm rad (1905; 16:e uppl. 1907), Diesseits
(1907; 14:e uppl. 1908) och Nachbarn (1908). H:s
författarskap präglas af allvar och sträfvan
efter psykologisk fördjupning. Af hans hand
föreligga flera essayer om svenska författare,
R—n B.
Hesselagergaard [-går], dansk herrgård, belägen
15 km. från Svendborg på Fyn, har en gammal,
i arkitektoniskt afseende märklig manbyggnad,
uppförd 1538 af egaren Johan Friis. Den har ett
fyrkantigt trapptorn och två åttkantiga hörntorn
samt rundbågfris mellan våningarna (se bild å
pl. XXVI till art. Byggnadskonsten).
Hesselberg, Iver, norsk präst, f. 1780, d. 1844,
1813 kyrkoherde i Grue i Solör och 1834 pastor i
Aker, var en vän och själsfrände till Grundtvig
och utgaf en mängd religiösa småskrifter i
grundtvigiansk anda. Mot Treschows rationalism
skref han Gjenlyd fra fjeldet af Christkirkens
röst (1829). Hans politiska uppträdande efter
stortingets upplösning 1836 ådrog honom från
den regeringsvänliga sidan anfall, hvilka han
besvarade i Christelig liberalisme (1837).
Hesselbom, Johan Otto, målare,
f. 13 juli 1848 i Ånimskog, Älfsborgs län, var
först yrkesmålare, därefter anställd vid
Evangeliska fosterlandsstiftelsen, studerade
1888—95 vid konstakademien, debuterade som
landskapsmålare 1897 och har sedan utställt
dels stämningsstycken (Utsikt i Dalsland vid
solnedgången, 1898, Allé i månsken, 1900),
dels utsikter öfver vidsträckta landskap med
skogar, vattendrag och bergsträckor. En del af
hans målningar är genomarbetad med en viss kärf
noggrannhet, andra söka en lyrisk helstämning
och äro hållna i en för honom egendomlig,
dekorativt förenklad stil. Ett dylikt Svenskt
landskap inköptes af Venezias moderna galleri
1901. Sedan dess har H. ofta utställt i
Italien och Tyskland — 1906 äfven i Paris —
och har vunnit mycket erkännande. Bland hans
nyare målningar äro ytterligare att nämna
Vårt land, vårt fosterland (utst. 1903),
Mot fjällen (s. å.), Utsikt öfver sjön Ån
(deponerad i Malmö museum 1904), Fosterbygden
(1906). H. är bosatt i Säffle i södra Värmland,
hvarifrån flera af hans motiv äro hämtade.
G—g N.
Hesselby. 1. Gods i Spånga socken, Sollentuna
härad, Stockholms län, består af 11 1/12 mtl,
tax. till 485,000 kr. (1907). Slottet, som ligger
3/4 km. från Mälaren, består af ett två våningar
högt stenhus, i vacker renässansstil, med två
flyglar, slutande med höga torn. Riksrådet
frih. K. Bonde (d. 1652) bildade under
1630-talet af hemman i Hesselby by grunden till
godset och byggde det till sätesgård. Hans
son riksskattmästaren frih. G. Bonde lät
uppföra det nuv. slottet. H. har sedan denna
tid tillhört Bondesläkten utom 1855—76, då det
tillhörde bankiren C. G. Cervin. Egare är, sedan
1887, grefve Karl Trolle-Bonde, som utgifvit
"Hesselby, Arkivalier rör. egendomen och dess
egare" (1894). På en del af godsets område
har ett mindre villasamhälle uppstått,
H. villastad, bebodt företrädesvis af
arbetare. — 2. Lungsotssanatorium. Se
Jubileumsfondssanatorier.
1. B. S.*
Hesselbyholm, fideikommissegendom i Fogdö och
Helgarö socknar, Södermanlands län, vid Mälaren,
omfattande, utom 3 mtl Ekeby och Hesselby,
7 81/112 mtl i Fogdö och 5 3/4 mtl i Helgarö,
tills. tax. till 383,500 kr. (1905). Den
slottslika, två våningar höga manbyggningen
i ädel renässansstil (se fig.) uppfördes på
1660-talet. Till densamma höra 4 flyglar,
af hvilka en är inredd till kyrka. H. har
uppkommit af de sammanslagna gårdarna Hesselby
och Ekeby. Werner Brunkow sålde 1279 Ekeby
till biskopen i Strängnäs, Anund. Hesselby
tillhörde efter midten af 1300-talet Vårfruberga
kloster, men återbördades vid reformationen
af riksrådet Folke Gregerssons (en lilja) änka
Brita Hansdotter Tott, som 1539 bortbytte Ekeby,
Hesselby och Väsby till kronan. Gårdarna ärfdes
af hertig Karl, som 1594 bortskänkte gårdarna
Hesselby, Ekeby och Kynnersberg, för hvilka 1613
och 1620 erhölls frälse. 1651 kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
