- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
733-734

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hippias ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historiska tiden förekommo vid de stora
nationalfesterna regelmässigt täflingar af
detta slag, hvilket påkallade anläggandet af för
ändamålet särskildt inrättade kappränningsbanor,
omgifna af amfiteatraliskt uppstigande bänkrader
för åskådarna. Af den berömda, troligen ej
långt efter 680 f. Kr. anlagda hippodromen
i Olympia, hvilken beskrifves af Pausanias
(2:a årh. e. Kr.), ger fig. en af Hirt enligt
nämnda beskrifning rekonstruerad bild. (Det
kilformiga partiet nedtill betecknar vagnarnas
uppställning, innan de få rycka fram på jämn
linje till täflingens början. Längre upp i
midten ses den mur, hvaromkring kappkörningen
skedde.) En viktig roll spelade på sin tid
äfven den af Septimius Severus påbegynta och
af Konstantin den store fullbordade hippodromen
(nu Atmeidan, "hästplatsen") i Konstantinopel. —
Hippodrom nyttjas ej sällan som namn på moderna
cirkusar och kapplöpningsbanor. Jfr Cirkus.
A. M. A.
illustration placeholder


Hippodrom-mötena kallades några
politiska sammankomster, som i mars och
april 1848 samt aug. och sept. s. å. höllos i
Köpenhamn i en kort förut till cirkus uppförd
byggnad, Hippodromet (nuv. Folketeatret). De
sammankallades af några starkt demokratiskt
sinnade, med bondevännerna (se Christensen, B. M.)
förenade köpenhamnska borgare
och uttalade sig dels för allmän rösträtt,
dels emot kungavalda medlemmar i den
grundlagsstiftande riksförsamlingen, men utöfvade
ej stort inflytande på de senare valen.
E. Ebg.

Hippofager (af grek. hippos, häst, och
fagein, äta), "hästätare", kallades af de gamle
geograferna två asiatiska folkslag, de sarmatiske
hippofagerna, i trakten af det nuv. Perm,
och de skytiske hippofagerna, på östra
sluttningen af Imaos.

Hippoglossoides, zool. Se Lerskäddsläktet.

Hippoglossus (af grek. hippos, häst, och glossa, tunga). Se
Flundreartade fiskar och Helgeflundran.

Hippogryf (af grek. hippos, häst, och gryps,
grip), hästgrip, ett af den italienske
författaren Bojardo uppfunnet namn för
ett fabelaktigt djur. Tyske skalden Wieland
öfverflyttade benämningen på de gamles Pegasos
(se d. o.), och ordet har sedan vanligen fått
betyda "vinghäst".

illustration placeholder
Hippokamp (efter en

pompejansk målning).

Hippokamp (grek. hippokampos; jfr
Hippocampus), grek. myt., ett sagodjur,
i konsten framställdt med en hästs framkropp
och hufvud samt bakkroppen formad som en
starkt buktad fiskstjärt. Det förekommer vanligen
(på vasmålningar, mynt, gemmer o. s. v.) spändt
för hafsgudars vagn.

Hippokras (af Hippokrates) l. Hippokratiskt
(hälso-) vin, en dryck, bestående af
vin på kanel, sötmandel, ambra och muskot, med
en tillsats af brännvin och socker. Den omtalas
hos Bellman.

Hippokrates (grek. Ἱπποϰϱάτης,
lat. Hippocrates). 1. H. från Chios, grekisk
matematiker i midten af 5:e årh. f. Kr.,
var urspr. köpman, men förlorade vid ett
olyckstillfälle hela sin egendom och blef
därefter lärjunge hos pythagoréerna samt egnade
sig företrädesvis åt matematiken. Han uppträdde
sedan som lärare i matematik, men berättas ha
blifvit utesluten ur pythagoréernas förbund
antagligen därför, att han tillvällade sig äran
af deras förut hemlighållna upptäckter inom
geometrien. H. har blifvit namnkunnig i synnerhet
genom sin upptäckt, att vissa krokliniga figurer
(de s. k. Hippokrates’ halfmånar) kunna exakt
kvadreras, och skall därigenom ha kommit till
den åsikten, att äfven cirkelns yta på samma väg
kunde bestämmas, en åsikt, som emellertid snart
visade sig vara oriktig. F. ö. sysselsatte sig
H. äfven med problemet om kubens fördubbling
och reducerade detta till bestämmande af två
medelproportionaler mellan två gifna linjer.

illustration placeholder
Hippokrates’

bild på ett

koiskt mynt.

2. Grekisk läkare, lefde ung. 460—370, var
en af de siste asklepiaderna, denna urgamla
medicinska skola, i hvilken under århundraden
den från Egypten ärfda läkekonsten bevarats och
utvecklats. Han kallas den andre (icke mindre
än sju läkare ha burit samma namn). Enligt
bruket inom asklepiadernas krets handleddes
han af sin fader, Herakleides, i läkekonstens
studium. Efter sina föräldrars död begaf han
sig till Aten, hvarest han undervisades af
filosofen Gorgias. Sedermera uppehöll han sig
hufvudsakligen i Tessalien och
gjorde därifrån resor till Mindre Asien och
trakterna kring Svarta hafvet. Höjden af sitt
rykte nådde han under peloponnesiska krigets tid
(431—404 f. Kr.). Vid mera framskriden ålder
bosatte han sig på Kos, där han gaf undervisning
och nedskref sina iakttagelser. Sina sista
dagar synes han ha tillbragt i Tessalien. —
H. nämnes ofta som den medicinska forskningens
grundläggare, ehuru detta öfverensstämmer med
verkliga förhållandet endast så till vida, att
hans skrifter äro de äldsta, som vi ega kvar
från forntiden, och att han genom dem utöfvat ett
inflytande på medicinens utveckling sådant, som
ingen annan läkare efter honom gjort det. Också
finnes hos honom en sann naturvetenskaplig metod,
som, i märkvärdigt hög grad fri från på förhand
gifna föreställningar, uti studiet af naturen
ser den enda sanna källan till kunskapen om
densamma. Också uttalar H. i den första af de
"Aforismer", i hvilka han i korta drag framlagt
hufvudresultaten af sitt vetande, denna oändligt
vördnadsbjudande uppfattning af den vetenskapliga
forskningen: "lifvet är kort; konsten är lång;
tillfället flyktigt; erfarenheten bedräglig;
omdömet svårt". — Mer än sjuttio skrifter,
som bära H:s namn, ha bevarats till våra
dagar. Många af dem äro dock understuckna —
det H. tillskrifna arbetet "Om menniskans natur"
är af hans måg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free