Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hirschfeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenhaltigt ferro- och ferrisilikat, som i form
af körtellika partier finnas vid flera
grufvor, t. ex. Riddarhyttan, Långban,
Bersbo, Tunaberg o. s. v. H. är sannolikt
en förvittringsprodukt af augitiska mineral.
P. T. C.*
Hisings härad. Se Västra Hisings härad och östra
Hisings härad.
Hiskia (hebr. Hizkijja och Jehizkijja
l. -jahu), konung i Juda rike, Ahas’ son och
efterträdare, samtidig med profeterna Esaias
och Mika (från slutet af 8:e årh. till inpå 7:e
årh. f. Kr.). Genom faderns okloka beteende hade
Juda rike alltifrån hans dagar stått i beroende
af Assyrien, men H. ville i likhet med andra
småfurstar i närheten göra sig oberoende. Esaias
har utan tvifvel haft en stor del däri, att
denna afsikt icke kom till förverkligande förrän
efter den assyriske konungen Sargons död (705),
då H. i förening med flera andra vasaller och i
förhoppning om hjälp från Egypten afföll från
Assyrien. Sanherib ryckte nu in i Syrien och
besegrade de med H. förbundne (feniciske och
filisteiske) furstarna vid Elteke. Sedan den
assyriske konungen eröfrat en mängd städer i
Juda och bortfört en del af dess befolkning,
lät han innesluta H. i Jerusalem genom sin
här, medan han själf stannade i Lakis. Hit
sände nu H. en stor summa pengar: 30 talenter
guld och 300 talenter silfver för att köpa
sig fri, hvarpå Sanherib aftågade (2 Kon. 18:
13-16). Detta inträffade 701. Enligt några var
det först senare (omkr. 689) som Sanherib för
andra gången hotade Jerusalem, men träffades
då af den af Esaias förutsagda straffdomen,’
i det att en pest utbröt i hans här (2
Kon. 19: 35). - H. tillskrifves en reform af
gudstjänsten (2 Kon. 18: 4), och under hans tid
har sannolikt Siloakanalen (se Silo a) utförts.
E. S-e.
Hispalis, i forntiden handelsstad i bætiska
Spanien (Hispania bætica), vid floden Bætis
(Guadalquivir). Af Cæsar erhöll den namnet
Colonia Julia Romula l. Romulensium. Några få
ruiner finnas vid det nuv. Sevilla.
Hispaner (lat. Hispani) kallades af
romarna Pyreneiska halföns (Hispanias, se
d. o.) inhemska befolkning. Denna utgjordes
af iberer och kelter. De förre synas
ha varit den äldre befolkningen, som dels
undanträngts af, dels blandat sig med kelterna,
hvilka invandrat från Gallien. Namnet keltiberer
på en talrik och krigisk folkstam i halföns
mellersta del häntyder på denna blandning. Genom
feniciska och grekiska nybyggen vid halföns
södra och östra kuster spred sig tidigt en
viss civilisation i dessa trakter, medan
däremot barbariet länge förblef härskande
i de inre delarna af landet. Tapperhet och
ridderlighet voro i allmänhet utmärkande drag
i det hispaniska folklynnet. Hispanerna voro,
liksom gallerna, delade i en mängd af hvarandra
oberoende fylken, som ofta lågo i krig med
hvarandra. Detta underlättade deras underkufvande
först af kartagerna (237-221 f. Kr.), sedan af
romarna, som därmed gjorde början under andra
puniska kriget (218-201 f. Kr.), men först efter
långvariga och hårdnackade strider, i synnerhet
med lusitanerna, under Viriathus, och
med Numantia, omsider lyckades underkufva halfön
(omkr. 133 f. Kr.) och sedan till största delen
romanisera den. I de baskiska provinsernas
bergstrakter har dock till våra dagar den
iberiska urbefolkningen bibehållit sitt
högst egendomliga språk och
sin nationalitet (jfr Basker).
S. F. H."
Hispania, romarnas benämning på Pyreneiska halfön
och sannolikt denna halfös äldsta namn. Enligt
W. v. Humboldt är ordet af baskisk (iberisk)
rot och betyder "strandlandet". Sedan 205
f. Kr. delades det i H. citerior ("hitre
H.") i n. ö. och ö. och H. uIterior ("bortre
H.") i s.; från Augustus’ tid i de tre
prov. Lusitania, Bætica och Tarraconensis
samt från Diocletianus’ tid i 7 provinser.
J. F. N.
Hispania citerior, lat. Se H. C. och
Hispania.
Hispania ulterior, lat. Se Hispania.
Hispaniola, nylat. (sp. Isla Española), "lilla
Spanien", Columbus’ benämning på ön Haïti.
Hiss (fr. si dièse, eng. b sharp),
mus., den med en half ton höjda tonen
h, förväxlas enharmoniskt med c.
A. L.*
Hiss l. Elevator (se d. o.) kallas i
vidsträckt mening hvarje mekanisk anordning
för förflyttning af personer eller varor i
vertikal riktning. Emellertid inskränker man
vanligen benämningen "hiss" till att omfatta
endast fullständigare hissanordningar, där
lasten anbringas å en plattform eller i en
korg, hvars bana bestämmes af fasta ledare,
s. k. styrlister l. gejder (se d. o.). Hissar
finnas af mänga slag och för en mängd ändamål,
från den enkla mathissen till stora komplicerade
transporthissar i grufvor och fabriker samt
personhissar inom byggnader och hissar för
personbefordran i allmänna trafikleder. Hissar
indelas med afseende på sättet för deras
drifvande i handkrafts-, transmissions-,
hydrauliska och elektriska hissar.
Handkraftshissar förekomma numera i regel
blott vid liten hisshöjd och små belastningar
i form af mathissar å restauranger, bokhissar i
bibliotek, brödhissar i bagerier m. m. De utföras
på enklaste sätt som en axel med två linskifvor
af olika storlek. I spåret på den mindre skifvan
ligger bärlinan, hvars ena ända bär hisskorgen
och den andra motvikten; i den större skifvans
spår ligger den ändlösa draglinan, som nedledes
på ömse sidor om hisschaktets öppningar. -
Vid transmissionshissar öfverföres kraften
till hissmaskineriet från en axel medelst
remledning. Dylika hissar äro vanliga i fabriker,
där axelledningar finnas för drift af andra
maskiner. Hissen drifves ofta af en skruf,
kopplad till remskifvans axel och ingripande i
ett skrufhjul fastsatt på lintrummans axel. Från
hisstrumman gå linor till hisskorgen och den
motvikt, som uppväger korgen. Hissens manövrering
upp och ned sker därigenom, att en rak och en
korsad rem ömsevis medelst remledare placeras på
remskifvan och draga densamma i ena eller andra
rörelseriktningen. Då båda remmarna placeras på
en lös nollskifva, löpande fritt på samma axel
som remskifvan, står hissen stilla. - Hydrauliska
hissar sättas i verksamhet genom vattentrycket
på en kolf, rörlig i längdriktningen af en
cylinder. Vid de hydrauliska hissar, som äro
direkt verkande, uppbäres hisskorgen direkt af
denna kolf; vid de indirekt verkande, med hvilka
större lyfthöjd ernås, är kolfven placerad vid
sidan af hisschaktet och förbunden med linskifvor
anordnade som ett blocktyg för åstadkommande
af önskad utväxling. Hisskorgen hänger i linor
gående i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
